Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
i Norge aktuella telefonproblemen, vid vilka den
speciella norska terrängen med bebyggelse längs
långsträckta dalgångar framtvingat vissa speciella
kopplingsprinciper med tandemsystem för
impulsgivning-en. Slutligen redogjorde byrådirektören H. Thunell,
Stockholm, för de i Sverige använda systemen för
landsautomatisering och visade särskilt de olika typer
av stationer, som kommit till utförande.
Härefter lämnades av telegrafingenjör F. C.
Wam-berg, Danmark, en orientering angående de tekniska
anläggningar i Skamlebaek och Kalundborg, som
skulle besökas under följande dags utfärd.
Medan dessa allvarliga överläggningar ägde rum,
färdades mötets damer med bilar till en rad sevärda
platser i Köpenhamn och besökte härvid bl. a. den
Kongelige Porcelaensfabrik samt Carlsbergs
bryggerier, varefter turen avslutades med rundfärd genom
stadens sydligare delar.
På onsdagskvällen samlades damer och herrar
jämte ett antal inbjudna honoratiores till stor
bankett i Hotel d’Angleterre. Trots den minst sagt
påfrestande temperaturen, tack vare vilken
herrarnas kragar och frackskjortor snart antogo de mest
fantastiska former, fick man här avnjuta en
glänsande fest med äkta dansk riklighet i mat och
dryck samt gott humör vid matbord, förfriskningar
och dans.
Torsdagen den 26 ägnades i sin helhet åt en utfärd
i bussar till radiostationerna i Kalundborg och
Skamlebaek, varvid även damerna deltogo. Färden gick
genom de "yndige" nejderna i norra Själland med
vida utsikter över bördiga danska fält och
betesmarker och med hastiga glimtar av såväl
"Kongegraver-nes By" med sin mäktiga katedral som en mångfald
måleriska småstäder och gårdar. I Kalundborg
besöktes under sakkunnig ledning radiostationen,
vilken tjänstgör som dansk rundradiosändare för
medellånga vågor. I denna gammaldags stad voro
samtliga deltagare inbjudna av danska telegrafstyrelsen
till en riklig och gemytlig lunch. Efter ytterligare
någon timmes bilfärd uppnåddes Skamlebaek, från
vars radiostation kortvågsförbindelser upprätthållas
dels för rundradioprogramsändning till Bornholm,
Island och Grönland, dels för förbindelse medelst såväl
telegrafi som telefoni med danska fiske- och
handelsfartyg samt slutligen för transocean kortvågstelegrafi.
Vid såväl Kalundborg som Skamlebaek funno en
mångfald av deltagarna, speciellt de icke
radiospecialise-rade, Kattegatts svala vågor ännu mera tilldragande
än radiovågorna, varför ett flitigt badande i hast
improviserades längs stränderna.
Hemfärden till Köpenhamn, varigenom den ca 25
mil långa turen avslutades, celebrerades med ett
ståtligt atmosfäriskt fyrverkeri med ty åtföljande
svala duschar, så att de rörliga taken i hast måste
appliceras på de komfortabla bussarna.
Fredagen den 27 var för herrarna den verkligt
ansträngande arbetsdagen med en mångfald sakliga
föredrag. Dagen inleddes med ett för båda
sektionerna gemensamt föredrag av nobelpristagaren
professor Niels Bohr, som i ett till innehåll, form och
utförande glänsande föredrag behandlade de senaste
årens rön ifråga om sprängning av atomkärnor.
Detta föredrag måste betecknas som de sakliga
förhandlingarnas höjdpunkt och kvarlämnade med
säkerhet hos samtliga deltagare ett bestående minne
och en djup vördnad för den moderna fysikaliska
forskningens arbetsmetoder och resultat.
Den krafttekniska sektionen uppdelades nu i två
undersektioner. Inom den ena höll civilingenjör U.
Lamm, Ludvika, föredrag om den gallerstyrda
ström-riktarens senaste utveckling, varvid talaren särskilt
uppehöll sig vid de metoder för spännings- och
strömreglering utan rörliga delar, som utarbetats inom
Asea. Härefter följde ett studiebesök på professor
J. Hartmanns försöksstation för
kvicksilverstrålelik-riktare vid Ørnegaarden, där de besökande fingo
studera ett i drift varande exemplar av denna originella
konstruktion.
Inom den andra krafttekniska sektionen lämnade
ingenjör E. Styff från Oslo en redogörelse för Oslo
stads nya ångcentral, varefter ingenjör H. Wallgren
från Finland redogjorde för det moderna
vattenkraftverket vid Rouhiala.
Även den teletekniska sektionen var dubblerad.
■Överingenjör P. V. Christensen redogjorde för
Stor-Köpenhamns telefonsystem och uppehöll sig därvid
särskilt vid de använda stationstyperna med manuell
och automatisk drift. Ingenjör S. A. Karlsson från
Helsingfors talade om de tekniska möjligheterna för
tidsberäkning vid debitering av samtal, varvid
lämnades en historisk översikt över systemen för
debitering av lokalsamtal, varefter skisserades
riktlinjerna för debiteringssystemets utsträckning till
interurbanförbindelser med tid-zon-räkning enligt
impulsprincip.
Byrådirektör S. Lemoine talade om synkrondrift
av rundradiostationer och uppehöll sig därvid
särskilt vid de praktiska erfarenheterna vid olika system
för synkronisering.
Efter lunchpausen vidtog på den krafttekniska
sidan en diskussion angående tekniska
förutsättningar för parallelldrift av stora kraftnät, med ett
flertal inledningsföredrag. Förste talare var tekn. dr
F. Dahlgren, Stockholm, som i korta drag skisserade
de allmänna riktlinjerna för beräkning av synkron
stabilitet i parallellkörda kraftnät och lämnade en
översikt över de faktorer, som i praktiken påverka
stabiliteten. Härefter påpekades ett flertal
förhållanden, som kunna antagas förklara den ofta
konstaterade bristande överensstämmelsen mellan teori och
praktik ifråga om stabilitet, i det att de praktiska
drifterfarenheterna ofta visat sig oväntat
gynnsamma. Efter att ha påpekat de stora matematiska
svårigheterna vid beräkning och bedömning av
stabilitetsproblemen, om hänsyn skall tagas till dessa
förhållanden, framställde talaren ett förslag att med
användande av på visst sätt konstruerade elektro
dynamiska modeller kringgå de matematiska
besvärligheterna, varefter avslutningsvis angavs vissa
provningsresultat, som erhållits med en dylik modell med
tillämpning på frågan om snabbregulatorernas
inverkan på stabiliteten i ett nät.
Tekn. dr R. Lundholm, Stockholm, redogjorde
härefter för inverkan på stabilitetsförhållandena av
utpräglade poler, dämplindningar, inducerade
strömmar i magnetlindningar etc. hos synkronmaskiner och
visade med praktiska exempel, hur dessa faktorer
kunna i hög grad bidraga till stabilitetsförbättring.
Med numeriska exempel belystes även betydelsen av
extra korta urkopplingstider vid inträffande fel i
stora nät.
170
2 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
