Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Doktor R. Widerøe, Oslo, talade om reläfrågan
med särskild hänsyn till kraftnätens stabilitet och
uppehöll sig härvid särskilt vid de av talaren själv
konstruerade distansreläer med mycket kort
urkopp-lingstid, som bl. a. kommit till användning inom det
stora samkörningssystemet i Oslo med omgivningar.
Avslutningsvis omnämndes vissa praktiska
erfarenheter beträffande sammanhållningen vid inträffade
fel, vid vilka dessa reläer åstadkommit snabb
urkoppling.
Siste inledningstalare var överingenjör K. E.
Eriksson, Ludvika, som i korta och klara ordalag
redogjorde för, hur långt man med nutida hjälpmedel
kan komma ifråga om snabbverkande
högeffektbrytare. Talaren uppehöll sig härvid särskilt vid en
inom Asea utarbetad konstruktion, avseende en
kombination av snabbrytare och arbetsbrytare.
Härefter vidtog en stunds diskussion, under vilken
civilingenjör E. Stenkvist, Ludvika, belyste frågan
om möjligheterna att i stabilitetens intresse reducera
transformatorreaktanserna. Tekn. dr I. Herlitz,
Västerås, berörde frågan om de automatiska
snabbregulatorernas inverkan på stabiliteten, ingenjör T.
Strömberg, Västerås, lämnade en innehållsrik
redogörelse för konstruktiva och ekonomiska synpunkter
vid utförande av synkronmaskiner med goda
stabilitetsegenskaper, varefter slutligen ingenjör C.
Kiessling, Västerås, framförde några synpunkter
beträffande effektutbytet mellan samkörande kraftnät.
Inom den teletekniska sektionen, som fortfarande
var uppdelad på två avdelningar, redogjorde
telefondirektör J. v. Linstow, Odense, för den nya
telefoncentralen i Odense, vilken utförts enligt L. M.
Ericssons system, samt angav vissa erhållna trafikresultat.
Kontorchefen N. E. Holmblad, Köpenhamn, lämnade
en kortfattad orientering över i Danmark använda
system för fjärrskrift, varvid redogörelsen
illustrerades med praktisk demonstration. Civilingenjör S.
Ekelöf, Stockholm, talade om den nyare utvecklingen
av Heavisides operatorkalkyl och uppehöll sig
härvid särskilt vid resultaten av de senaste årens
allmänna strävan att finna en fast matematisk
grundval för operatorkalkylen.
Professor P. O. Pedersen, Köpenhamn, redogjorde
för vissa akustiska problem och berörde därvid
särskilt vissa utförda modellförsök med mätning av
efterklangstiden. Härvid hade använts modeller i
skalan 1 :5 och ljudvågor med den femdubbla
frekvensen. Ingenjör F. Møller, Oslo, redogjorde för
vissa akustiska undersökningar på olika
byggnadskonstruktioner och material. Slutligen talade
avdelningsingenjören E. Julsrud, Oslo, om den
frekvensmässiga amplitudfördelningen i norskt tal.
Fredagen hade av damerna använts till en
gemensam bilutflykt till Nordsjälland med besök bl. a. på
Frederiksborgs och Kronborgs slott med lunch i
Fredensborg.
På fredagskvällen kl. 17 ägde mötets högtidliga
avslutning rum. Härvid meddelade
mötespresidenten, att under dagens lopp beslut fattats av
presidenterna och sekreterarna från de olika länderna att till
mötet framställa förslag om tacksamt accepterande
av den tidigare framförda inbjudan till sjätte nordiskt
elektroteknikermöte på Island, varvid samtidigt
uttalades, att detta möte lämpligen borde äga rum år
1940. De samlade mötesdeltagarna uttalade sin tack-
samma anslutning till detta förslag. Kommerserådet
A. F. Enström framförde härefter deltagarnas tack till
mötets president och den danska
organisationskommittén för det i sakligt och sällskapligt hänseende
särdeles givande och vällyckade möte, som nu var
till ända.
Kl. 19 samma kväll samlades man med "daglig
paa-klædning" till avskedssupé i Restaurang Wivex,
varvid förekom en mångfald av mat och dryck, tal och
dans, varjämte det mångbesjungna Tivoli stod till
förfogande för svalkande promenader och mångsidiga
muntrationer i berg- och dalbanor etc.
Och så var det femte nordiska elektroteknikermötet
ett minne blott. Med tacksamhet erinra vi oss de
danska värdinnornas och värdarnas älskvärdhet och
omsorg om vårt andliga och lekamliga välbefinnande.
Lördagen den 28 hade genom mötesbestyrelsens
försorg anordnats ett flertal studiebesök vid
institutioner och industrier i Köpenhamn. Den som skriver
dessa rader begagnade härvid tillfället till ett besök
i professor Bohrs högförnäma fysikaliska
laboratorium, varest den moderna fysikaliska forskningens
apparater och arbetsmetoder ägnades ett intressant
studium av en talrik skara besökande.
NOTISER
Svenska elektriska kommissionen konstituerades den
21 maj 1937 vid sammanträde på
Ingenjörsvetenskapsakademien med representanter för berörda elektriska
intressen. Härmed slutfördes den omorganisation av det
elektriska standardiseringsarbetet, som upptogs för något
år sedan.
Enligt stadgarna bar kommissionen till ändamål:
1) att utgöra en svensk elektroteknisk
centralorganisation med uppgift att omhänderhava det elektriska
standardiseringsarbetet, dvs. utarbeta normer i vidsträckt
bemärkelse, såsom definitioner, klassificering,
dimensioner och kvalitetsbestämmelser samt anvisningar för
utförande, provning och användning av elektrisk materiel;
2) att samarbeta med in- och utländska organisationer
med ovan angivna och liknande arbetsuppgifter samt att
utgöra den svenska nationalkommittén av International
Electrotechnical Commission (IEC);
3) att förelägga Sveriges standardiseringskommission
(SIS) normer för godkännande.
Kommissionens organ äro fullmäktige, styrelse,
sakkunnigenämnder, normkommittéer och rapportörer.
Fullmäktige utses av följande anslutna organisationer:
Svenska elektroingenjörsföreningen: ordf. jämte 2
valda,
Sveriges elektroindustriförening: d:o, d:o,
Svenska elektricitetsverksföreningen: d:o, d:o,
Kungl, kommerskollegium: generaldirektör,
Kungl, telegrafstyrelsen: d:o,
Kungl, järnvägsstyrelsen: d:o,
Kungl, vattenfallsstyrelsen: d:o,
Statens provningsanstalt: chef,
’Svenska elektr. materialkontrollanstalten: ordf.,
Ingenjörsvetenskapsakademien: verkst. dir.,
Svenska spårvägs-, buss- och förortsbaneföreningen:
ordf.,
Sveriges elektr. entreprenörsförening: d:o,
Svenska radiointressentförbundet: d:o,
Svenska brandskyddsföreningen: d:o.
Fullmäktige i den nya organisationen äro till antalet
lika med representanterna i den äldre organisationen,
men på grund av ett större antal anslutna intressen
hava elektroingenjörsföreningen och elektroindustriför-
2 okt. 1937
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
