Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rantörerna. Yid en omarbetning av
koncessionslagstiftningen torde jämväl denna fråga kräva
beaktande."
Vattenfallsstyrelsen har i sitt betänkande, liksom
tidigare även sakkunniga för det elektriska
kontroll-väsendet, berört detta spörsmål. På båda hållen röjes
stor tveksamhet. Vattenfallsstyrelsen anser, att om
staten erhölle rätt till prisreglering, borde denna med
hänsyn till med densamma förbundna vanskligheter
utnyttjas endast i fall, då så vore oundgängligen
nödvändigt. De sakkunniga för kontrollväsendet
påpeka, att detalj distributionen av elektrisk energi i
vårt land i stor omfattning ligger i sådana händer, att
faran för oskäliga priser är förebyggd. Även om i
enstaka fall berättigat missnöje med gällande strömtaxor
kunnat påvisas, synes dem tillräckliga skäl för statligt
ingripande saknas, och tillämpning av
behovsprövning vid koncessioners beviljande behöver ej heller
nödvändigtvis förutsätta tillgripande av statlig
reglering av så ömtålig och svårhanterlig natur.
Kommerskollegium understryker ytterligare dessa
synpunkter och påvisar ett flertal möjligheter för staten
att öva inflytande på enskilda företags taxepolitik
utan direkt taxecensur. I enlighet med
handelsdepartementets direktiv går dock kollegium, ehuru med
principiell inställning mot en mera allmän kontroll,
in på närmare diskussion av en ordning, som
möjliggör individuell prövning av klagomål mot för höga
energipriser. Kollegium tänker sig sålunda en
komplettering av 1902 års lag genom ett nytt moment av
innehåll, att anläggningsägare skall på framställning
av abonnent underkasta sig reglering av kraftpris
genom en nämnd på fem av kungl. maj:t förordnade
ledamöter, av vilka tvenne skola representera resp.
kraftleverantörs- och kraftförbrukareintressen.
Framställning om verkställande av prisreglering skall
ingivas till kommerskollegium, som därest
framställningen ej vid av kollegium företagen förberedande
granskning befinnes uppenbart ogrundad, har att
överlämna den till nämndens prövning. Över
kommerskollegiums eller nämndens beslut må klagan icke
föras.
Förslaget är intressant men inrymmer tveksamma
moment. Ett av dessa kommer till synes redan i den
bestämmelsen, att från regleringstvånget skall
undantagas ali kommunal distribution av elektrisk energi.
Orsaken härtill är icke att kollegium anser en
kontroll över de kommunala verken obefogad eller
mindre motiverad än för övriga producenter, inberäknat
staten själv, utan är uteslutande av formell natur.
Men härmed synes en betydelsefull grundval för
lagstiftning vara rubbad, nämligen principen om allas
likhet inför lagen. Frågan blir icke mindre betänklig
därigenom att elektricitetsförsörjningen i regel
utnyttjas av kommunerna som en av deras viktigare
inkomstkällor, varvid oftast betydligt större
vinstmarginaler anläggas än enskilda företagare kunna
tillåta sig. De kommunala verken utgöra det mest
fullständiga monopol, som finnas på ifrågavarande
område. Det kan då med visst skäl anses
inkonsekvent att med framhållande av monopolfaran skrida
till preventivåtgärder, för vilka från början de
betydelsefullaste monopolen skyddas. Å andra
sidan är det givet, att inneslutandet av även de
kommunala verken skulle komma att medföra
mycket betydande, kanske oöverkomliga svårigheter av
formell och rättslig natur. Ur detta dilemma
finnes måhända för ögonblicket ingen utväg, och detta
synes i och för sig vara ett gott skäl för att vänta
och se i avvaktan på att ett verkligt behov gör
frågans förnyade upptagande akut. Taxekontrollen
synes knappast i och för sig vara ett mål att sträva
efter, och de vanskligheter som varit förbundna med
t. e. den på riksdagens begäran senast genomförda
granskningen av vattenfallsstyrelsens
landsbygdstaxor, ge en förkänsla av de svårigheter en
taxekontroll av olika anledningar skulle kunna komma att
erbjuda. J. K.
Järn och järnlegeringar för magnetiska kretsar.
Av G. GEDDA.1
Vår tids enorma tekniska utveckling har i
väsentlig grad varit beroende av järnets egenskaper och
dess relativt billiga pris. Den egenskap, som i det
följande kommer att behandlas, nämligen
magnetismen eller närmare bestämt ferromagnetismen, är
som även ordet antyder en nära nog specifik
egenskap, som tillkommer järn och järnlegeringar.
Det magnetiska a-järnets molekyler bestå
schematiskt sett av elementarkuber med en sida = 2,87
Ångström (U—10-8 cm). I varje hörn och
dessutom i mitten till en sådan kub sitter en järnatom,
som består av en kärna med 26 däromkring svävande
elektroner.
Enligt vissa teorier av Heisenberg m. fi. anses det
nu, att elektronernas rotation kring sin egen axel
åstadkommer paramagnetismen, som alltid är positiv
1 Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde under "Elektriska veckan" den 22 maj 1937.
och vars intensitet står i omvänt förhållande mot
absoluta temperaturen.
Elektronernas rotation kring atomkärnan åter giver
upphov till diamagnetismen, som alltid är negativ
och oberoende av temperaturen. Elektronerna äro
grupperade i negativa och positiva, och om en
elektronring mister den ena gruppen, t. e. de
negativa, uppkommer vid rotationen ett moment — ett
magnetiskt moment, som i ett elektriskt eller
magnetiskt fält kan förstärkas genom resonansfenomen.
Man har funnit att detta inträffar just för järn,
nickel och kobolt, och anser därmed det ena villkoret
vara uppfyllt för uppkomsten av ferromagnetismen.
Det andra villkoret har man kommit till genom
röntgenspektrografi och matematiska beräkningar på
så sätt, att förhållandet mellan atomernas storlek och
deras inbördes avstånd skall utgöra ett talvärde, som
ligger inom vissa bestämda gränser. Man har påvisat
liknande förhållanden med aluminium och mangan,
174
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
