Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
inverkan av kol och syre pa järnets
magnetiska egenskaper.
siffrorna fa ytorna angiva minimalreluktansen */0s
[f mm). för att fa’ koercitivkraft / örsted for. ß ’10000
multipliceras siffran med 0.0s1. ,
för att fa’ hysteresisförlusterna / erg/cm /period for
6-wooo molt/pl/ceras siffran med 161.
Fig. 8. Kombinerat diagram för inverkan av kol
och syre (enl. Yensen).
Fig
9. Hysteresisförlusternas beroende
av mangan, fosfor och svavel.
s
^ s
nämnda magnetiska momentet, varav följer att B blir
r= 0. Vid 900° övergår det tetragonala a-järnet till
hexagonalt kristalliserande y-järn, som löser kol och
då benämnes austenit. Genom höga halter av
legeringsämnen, såsom Mn och Ni m. fi., kan man
undertrycka y—a-omvandlingen till temperaturer under
rumstemperatur och på så sätt erhålla austenitiskt
omagnetiskt material, vartill vi få anledning
återkomma längre fram.
Man kan nu draga den slutsatsen, att rent järn är
det bästa magnetiska material, som finnes, men som
tyvärr av många skäl ej kan användas för praktiska
behov. Huvudskälet är att järn har så lågt ohmskt
motstånd, att virvelströmsförlusterna bli för höga, om
man inte kan tillverka plåt så tunn som 0,05 mm.
Detta är visserligen ingen teknisk omöjlighet, men
dels bli kostnaderna oproportionellt höga och dels
har man ej hittills lyckats tillverka så tunt material
Fig. 10. De magnetiska egenskapernas
beroende av kornstorleken (enl. Yensen).
med lika fördelaktiga egenskaper som för tjockare
material. Vidare uppstå i mjukt järn av kommersiell
renhetsgrad åldringsförluster, som kunna gå upp till
mer än 100 % av det ursprungliga värdet.
Den praktiska utvecklingen av hithörande frågor
har, som i alla andra fall där järn användes,
möjliggjorts i och med legeringar med andra ämnen.
Alltefter legeringsämnenas förmåga att förändra de
magnetiska egenskaperna kan man särskilja några
olika grupper av järnlegeringar.
B. Bet legerade järnets magnetiska egenskaper.
Vi börja med det "magnetiskt mjuka materialet",
som innefattar den viktigaste delen, med
kärnmaterial för elektromagneter av alla slag och som
kännetecknas av låga hysteresisförluster och låg
koercitivkraft. Det har icke saknats försök till
systematisering av legeringsämnenas inverkan på de
magnetiska egenskaperna. Wever har gått ut från olika
ämnens förmåga att förändra järnets
omvandlingstemperaturer och grupperar de olika elementen i tre
grupper.
Den första gruppen (fig. 12) visar ett typiskt
diagram för de element, som Wever räknar till klass 1.
Hit hör bl. a. kol och av figuren känna vi genast igen
det typiska järn—kol-diagrammet med de allotropa
modifikationerna a-, y- och d-järn. Alla hithörande
Fig.
11. Inverkan av kristallorienteringen
järnets magnetiska egenskaper.
7 aug. 1937
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
