Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Järn och järnlegeringar för magnetiska kretsar.
Av G. GEDDA.
(Forts. fr. sid. 179.)
II. Magnetiskt järn för kommersiella behov.
Med detta skola vi, åtminstone tillsvidare, lämna
de mera vetenskapligt betonade undersökningarna
och i stället övergå till en behandling av det
tekniska och kommersiella järnets magnetiska
egenskaper.
A. Solida kärnor, för poler, ringar och rotorkroppar
användas då man arbetar med ett likriktat fält, och
man tillverkar dem av stålgjutgods eller smide,
någon gång också av tackjärn.
Gjutgodset underkastas ju ingen varmbearbetning
och är beträffande sin mikrostruktur och därmed
också hållfasthetsegenskaper helt beroende av
sammansättning och värmebehandling.
Stålgjutgods användes för solida kärnor i största
utsträckning både av vanligt kolstål och legerat
material. Legeringsämnen försämra i allmänhet de
magnetiska värdena men måste tillgripas för att få upp
de nödvändiga hållfasfchetsvärdena, särskilt
sträckgränsen.
Stålgjutgodset har emellertid sin begränsning.
Vilka legeringar man än må framställa och hur väl
tillverkningen än må vara genomförd, så kan man
aldrig tillmäta ett grovt gjutgods samma grad av
pålitlighet som en konstruktion gjord av
varmbear-betat material. För den skull har man i viss
utsträckning gått över till av plåt sammanbyggda
rotorer.
Denna konstruktion är numera mycket vanlig vid
de större elektriska firmorna. Det är väl känt, att
sträckgränsen stiger med sjunkande plåttjocklek.
Konsekvent användes därför också i särskilda fall så
tunn plåt som 2 mm. En sådan konstruktion har
bl. a. kommit till utförande för
Boulder-dam-gene-ratorerna i U. S. A. och för Krångede-maskinerna i
Sverige. Det är meningen att hela konstruktionen
vid lokalt höga påkänningar skall tillåta en viss
förskjutning mellan de enskilda plåtarna, så att en
avspänning och utjämning kan ske. Konstruktionen
är emellertid både dyrbar och svår att utföra, i syn-
•c •c
IM
^ ¥ 6 e /O rz lf 16 Id 20 tt 2Y U ZaDrGN
Fig. 18. Schema för värmebehandling av smidd rotor.
nerhet som det ställes utomordentligt höga krav på
t j ocklekstoleranserna.
Smide användes någon gång för större poler, när
stålgjutgodsets relativt rikliga kol-, kisel- och
manganhalter giva för dålig magnetiserbarhet.
Smide användes också för rotorkroppar. En
turbo-rotor är till sin konstruktion i flesta fall en så högt
ansträngd maskindel, att det inte kan bli tal om att
använda annat än det mest förstklassiga material
man kan uppbringa, och man kan tryggt påstå, att
med de krav på hållfasthetsegenskaper och
magnetiska fordringar, som ställas på stora smidda
turbo-rotorer, hör tillverkningen härav till metallurgiens
mest invecklade kapitel. Svårigheterna växa mycket
snabbt med storleken.
Tillverkningen av stora solida rotorer med stor
diameter är en sak, som endast några få firmor i hela
världen kunnat giva sig på. För de största
amerikanska turborotorerna ha använts göt på över 250
ton och hydrauliska pressar på 15 000 ton. Själva
behandlingen blir för stora göt utomordentligt
tidsödande och ömtålig samt svår att avväga, så att alla
risker för spänningar, sprickbildningar och andra
farliga moment skola kunna undvikas.
För att lämna en föreställning om hur pass
invecklad tillverkningen av en större rotor är finnes i fig.
18 en schematisk framställning av de olika
värme-behandlingsprocesserna för en rotor, som enligt
diagrammet dragit en tid av ej mindre än 27 dygn. Det
gäller en rotor för en 40 000 kVA-maskin med diam.
I 285 mm och 2 100 mm längd av den cylindriska
delen. Materialet utgjordes av Ni-Cr-Mo-stål. I tab.
II finnas alla data samlade över
hållfasthetsegenskaper, magnetiseringssiffror osv.
Tab. II. Rotorkropp till 40 000 kW-aggregat.
Diam. 1 285 mm. Centrala delens längd 2 100 mm. Götets
vikt 90 ton. Smidespress 10 000 ton.
Analys i %: C = 0,25, Si = 0,21, Mn = 0,46, S = 0,023,
P = 0,024, Ni := 2,47, Cr = 0,36, Mo = 0,46.
Uppnådda mekaniska egenskaper:
prov. "S ks "B kg För)- 2" Kontr.
pr mm2 pr mm2 % %
Radial 1 ............ 61,6 77,6 22,0 45,0
2 ............ 56,1 71,2 21,6 47,0
Tangential 1 ........ 51,2 67,4 27,i 52,o
2 ........ 55,4 71,2 19,2 34,0
3 ........ 56,9 71,9 21,6 43,0
Garanterade H-B-värden.
H = .............. 25 100 200 ampv/cm
B = .............. 14 000 17 000 18 500 Gauss
För stora pjäser med höga dynamiska
påkänningar anses näst sträckgränsen kontraktionen eller
rättare förlängningen på oändligt kort mätlängd
vara den viktigaste materialegenskapen, så att om
sträckgränsen t. e. vid rusning rent lokalt skulle
överskridas kan en deformation med avlastning ske
utan bristningar.
För att undvika de metallurgiska svårigheterna
med stora pjäser och även av andra skäl har
196
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
