Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
a 10 to so 100
% U/CK[L
Fig. 31.
Initialpermea-bilitet lör
järn—nickellegeringar.
"i li lf 11 It IH HZ lif
o a w u oo ut w m
f/IltsmkjI / Sksm.
Fig. 32 (Y).
Magnetiserings-kurvor för Si-stål, 51 c/0
Ni-järn och Hipersil.
som saluföres under olika namn med något
varierande analyser och egenskaper.
Principerna om ytterligt rena utgångsmaterial ha
här fått ett tacksamt tillämpningsområde. Redan 1924
startade Westinghouse i U. S. A. en fabrikation i
halvstor skala av detta material baserat på
elektro-lytjärn och elektrolytnickel smälta under
vätgas-atmosfär i högfrekvensugn. Produkten härav
benämnes Conpernik eller Hipernik med samma
sammansättning men med olika behandling och olika
egenskaper. Det låga mättningsvärdet och det
synnerligen höga pris, som dessa legeringar betinga, gör att
de endast kunna användas för svagströmstekniska
behov.
Transformatorplåt för höga induktioner, dvs. inom
starkströmstekniska områden, kan säkerligen
ytterligare förbättras enligt principen om rena material,
men det är troligt att man rent ekonomiskt kommit
till en nivå, där uppoffringarna snart icke äro
lönande.
-10 0 +20 W 60 SO M
rmeL / mmsx Mcuiu /w octt rALMKTme.
Fig. 33 (T). Permeabilitetens förändring
med valsriktningen.
SS»
B-MOM.
5 2.0
S U
tu
il.
ligt fördelaktiga magnetiska egenskaper i materialets
valsriktning på bekostnad av vad man får i andra
riktningar. I bästa fall kan man få värden, som
mycket påminna om Hondas egenskaper hos en ren
järnkristall i huvudaxelns riktning, och det är med
röntgendiagram fullt klarlagt, att denna valsprocess
verkligen åstadkommer en till valsriktningen gynnad
orientering av kristallgittret.
Av fig. 32 se vi några publicerade undersökningar
över en jämförelse mellan bästa transformatorplåt,
nickeljärn och speciellt valsat Si-material, vid
Westinghouse benämnt Hipersil. Fig. 33 visar
permeabiliteten som funktion av valsriktningen, och vi
se därav, att varmvalsad plåt är sämst vinkelrätt mot
valsriktningen och tämligen konstant inom ± 45°.
Hipersil åter är bäst i valsriktningen inom ett
mycket trångt område, men sämst i 60° vinkel.
Järn-nickellegeringen visar knappast någon skillnad.
På samma sätt åskådliggöras wattförlusterna i fig.
34, vilka förlöpa analogt med permeabiliteten, så att
lägsta förluster uppträda vid samma vinkel som
högsta permeabilitet.
Hipersils överlägsenhet är slående, och det torde
icke råda någon tvekan om att vi här stå inför en
kommande teknisk utveckling av stor betydelse.
Ännu så länge tillverkas detta material knappast i
kommersiell skala, men enligt tillförlitlig källa lär
man i Amerika på prov ha byggt en eller annan
transformator, där storleken kunnat reduceras med
25 % för bibehållen effekt. Krupp tillverkar något
liknande i mindre skala under namn av Hyperm 4.
Troligen dröjer det nog innan en mera allmän
tillverkning kommer igång, ty dels får man avvakta
patentfrågor och dels kräver metoden en
utomordentligt dyrbar utrustning.
Innan vi lämna elektroplåten kan det vara av
intresse att studera fig. 35, som utgör ett exempel på
iao
u få zo - o •*■ zo ho io so
Vinkel i grader mellan prou och valsriktning.
Fig. 34. "Wattförlusternas förändring
med valsriktningen.
m /KS mo ms nw åjo.
Fig. 35. Aseas transformator T K
26034 50 kVA 3 000 + 5 o/c/230 voit.
3. Framtida utvecklingsmöjligheter.
Alla tidigare förbättringar av Si-plåten ha i
huvudsak gått ut på att pressa ned wattförlusterna. På
senare år har emellertid ett helt nytt uppslag
tillkommit, som går ut på att i första hand avsevärt
höja magnetiserbarheten, vilket ju omedelbart
betyder en mindre transformator med mindre
totalförluster och lägre tillverkningskostnad. Frågan har
varit föremål för ett betydande forskningsarbete sedan
mer än 5 år tillbaka, dels av doktor Goss och dels
även vid Westinghouse i Amerika.
Metoden går ut på att man genom vissa
valsnings-och glödgningsförfaranden kan åstadkomma ytter-
den praktiska utvecklingen av kärnmaterialet i en
Aseas 50 kV A-transformator under de senaste 15 åren.
Om vi beteckna tomgångsförlusterna år 1922 med
100 %, kan man följa utvecklingen så sent som till
i år, och vi se att efter 1933 följer man två olika linjer
beroende på förlusternas värde i olika fall.
Transformatorn har sålunda varit identiskt lika, endast
järnkärnan är successivt förbättrad.
III. Omagnetiska järnlegeringar.
Som avslutning skola vi i korthet beröra frågan
om omagnetiskt material, eller bättre uttryckt, stål
med mycket låg permeabilitet. Frågan bereder inga
202
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
