Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
svårigheter så länge icke större anspråk resas på
materialets hållfasthetsegenskaper. Man har dels
kopparlegeringar, såsom bronser, och dels de
auste-nitiska stålen att välja på. Av de senare ha vi
numera ett flertal rostfria ståltyper. Karakteristiskt för
dessa material är emellertid den låga sträckgränsen,
som oftast ligger vid omkring 25 à 30 kg/mm2, under
det att de plastiska egenskaperna äro motsvarande
höga.
Gäller det nu att tillverka en kapselring för en
turbomaskin är det oftast nödvändigt med ett
material, som håller betydligt högre sträckgräns och
samtidigt är så gott som omagnetiskt. Ett fåtal firmor
tillverka sådant material, och Surahammars bruk har
sedan ett år tillbaka tagit upp tillverkningen därav.
Tab. VIII.
Sammansättning:
C 0,57, Si 0,47, Mn 9,25, Cr 3,88, Ni 8,0 %.
•Sträckgr. kg/mm2 Brottgr. kg/mm2 Förlängt). Kontrak- Permea’ bilitet Anm.
lOXrf % 5 X d % tion %
1. 32,8 77,0 59,5 65,0 46,5 1,75 Norm. beh.
2. 77,8 95,5 28,0 34,0 41,0 1,60 Spec. 5)
3. 79,0 98,7 27,7 33,0 43,5 1,76 » 11
4. 77,1 97,9 28,5 35,0 44,0 1,65 11 11
I tab. VIII lämnas ett exempel på en nyligen
levererad order till en svensk firma. Av uppställningen
framgår, att sammansättningen är komplicerad och
att materialet med normal behandling företer de
vanliga austenitiska hållfasthetsegenskaperna, men att
man med vissa konstgrepp har fått fram en högst
betydande sträckgräns och ett ju, som understiger
värdet 2.
Referenser.
Gerold: Die Abhängigkeit der magnetischen Induktion bei
Baustählen von der chemisehen Zusammensetzung. St. u. B.,
sid. 6X3. 1931.
Goerens: Wissenschaft und Technischer Fortschritt. St. u. E.
1934.
Goss: Träns. Amer. Soc. Met. 20, s. 511/44.
Heisenberg: Zeitschr. f. Physik 49, 619 (1928).
Ruder: The Influence of Grain-Size ön Magnetic
Proper-ties Träns, of the Am. Soc. f. Met. 1934, 1120—32.
Schlechtweg: Technische Mitteilungen Krupp febr. 1937.
Wever: Ueber den Einfluss der Elemente auf den
Polymor-phismus des Eisens. Archiv für Das Eisen-Hüttenwesen 1929.
sid. 739.
Yensen: Magnetic Materials. Am. Iron and Steel Institute,
okt. 23, 1931.
Yensen: Entwicklung des Transformatorenstahles in
Nord-Amerika. St. u. E., 1936, s. 1545/50.
Yensen & Zeigler: The Am. Inst. of Min. o. Met. Eng.
Pub. 427.
Cirkeldiagram för den gallerstyrda strömriktaren.
Av HARRY FORSSELL
I det efterföljande utvecklas ett diagram för den
gallerstyrda strömriktaren, med vars hjälp dess
drift-förhållanden kunna åskådliggöras. Diagrammet
anger sambandet mellan likström, likspänning,
styrvinkel och överlappningsvinkel. Det återger ett
idealiserat drifttillstånd med vid likriktarberäkningar
vanliga, förenklande antaganden.
Strömriktarens drifttillstånd är entydigt bestämt
av dess styrvinkel och överlappningsvinkel. Den
förra storheten kan godtyckligt varieras mellan 0
och upp till närheten av 180° med hjälp av
gallerstyrning, den senare storheten är beroende av
likströmmen, växelspänningen och styrvinkeln.
Om vi beteckna den sekundära växelspänningens
effektivvärde med E, strömriktartransformatorns
kortslutningsimpedans med Z, likströmmen med lL
och likspänningen med EL samt styrvinkeln med S
och överlappnings vinkeln med u gälla följande
samband.
El= Qe- E [cos S (1 -)- cos u) — sin S sin u\ )
E \ (1)
IL — Qi — [cos S (1 — cos u) -|- sin S sin u\
Dessa ekvationer gälla under de vanliga
förenklande antagandena, att likströmmen hålles konstant
av en stor seriefaktor och att magnetiseringsströin i
huvudtransformator och ev. strömsugare är liten.
Värdet på EL är ett ideellt värde, som erhålles, om
till den verkliga likspänningen, positiv eller negativ,
adderas ljusbågsspänningsfallet i strömriktaren pius
spänningsfallet av 11 i ett fiktivt motstånd, repre-
7 aug. 1937
senterande ohmska förluster i transformatorer och
seriereaktor.
Ljusbågsspänningsfallet är konstant och av
storleken 20 à 30 voit för kvicksilverlikriktare.
Det fiktiva motståndet beräknas ur
kopparförlusterna i watt för transformatorer och reaktorer för
viss likström, vilket värde divideras med kvadraten
på denna ström.
Värdena på Qe och Q{ äro beroende av
strömriktartransformatorns koppling. För de vanligaste
kopplingarna äro de sammanförda i nedanstående
tabell.
Koppling Qe Qi
Nätsida Ventilsida
1-fas 2-fas 0,45 1,414
3-fas 3-fas 0.585 1,2-25
3-fas 6-fas 0,675 0,707
3-fas 6-fas m. strömsugare 0,585 2,45
Värdet på Z är strömriktartransformatorns
kortslutningsimpedans per fas, uppmätt från
strömriktar-sidan med primärsidan kortsluten över
nätimpedansen, medan E är effektivvärdet av
växelspänningen i tomgång mellan transformatornolla och ett
anoduttag. Kortslutningsmätningen skall vid
enfas-transformator göras mellan två anoduttag och
impedansen per fas blir då halva det på så sätt
uppmätta värdet. Vid transformatorer för trefasigt nät
skall mätningen ske från tre, 120° fasförskjutna
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
