Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekmskTidskrift
Härvid inträffar
omedelbart en
vätgasabsorp-tion och gasbyrettens
nivåkärl bör nu höjas
kontinuerligt, så att
under hela
absorptionsti-den ett svagt övertryck
härskar i kolven.
Absorptionen går till en
tydlig slutpunkt, vilken
också ger sig till känna
därigenom att
katalysatorn, som vid
omrörarens igångsättning
övergår i kolloid lösning,
koagulerar och samlar
sig i små runda
partiklar på kolvens
botten. Blindprov måste
utföras, då en viss
kon-traktion inträffar även
utan närvaro av
hydrer-bara substanser,
beroende dels på att
katalysatorn föreligger som
Pt02 och först
reduceras av vätgasen till Pt
innan den blir verksam,
dels på att vätgasen
innehåller små mängder
syre, som genom
katalysatorns inverkan med
vätgasen omsättes till
vatten. I fig. 6 visas ett
exempel på en
vätetals-bestämning på ett
pi-nenprov. Som synes går
hydreringen rätt snabbt.
Hydreringen utföres vid
rumstemperatur.
Den upptagna vätgasvolymen som reduceras till
normalbetingelser omräknas till mol per mol terpen,
och vi kalla detta värde "vätetal". Då de bicykliska
terpenerna vid hydrering på detta sätt upptaga en
mol väte per mol terpen, erhålles alltså för t. e. ett
prov av ren pinen eller karen ett vätetal := 1,00. För
de monocykliska terpenerna (t. e. dipenten) erhålles
ett vätetal = 2,Oü och för de olefiniska — 3,00.
Re-producerbarheten har visat sig vara god: medelfelet
ungefär ± 1 %.
För renad sulfatterpentinolja har vid ett tillfälle
ett vätetal = 1,05 erhållits, vilket stod i god
överensstämmelse med resultatet av undersökningen av de
särskilda fraktionerna, erhållna vid fraktionering i
trådspiralkolonnen. Detta prov på
sulfatterpentinolja bestod sålunda till ungefär 95 % av bicykliska
terpener och
ungefär 5 %
monocykliska terpener,
varjämte ca 1 %
cy-mol förefanns i
provet.
Fördelen hos
denna metod för
bestämning av antalet
dubbelbindningar i
förhållande till
jodtals- och
bromtals-metoder ligger icke
endast i snabbheten
utan även i den
större säkerheten.
Vid de sistnämnda
metoderna sker
nämligen icke endast en anlagring av
halogenmolekylerna till dubbelbindningarna, utan även
bireaktioner såsom substitution av väteatomer i
terpen-molekylen samt uppbrytning av bryggbindningar
kunna inträffa.
Vi hava med denna redogörelse endast velat giva
en orientering beträffande några av oss tillämpade
undersökningsmetoder beträffande terpcntinoljor.
Mera detaljerade meddelanden måste tillsvidare
anstå.
Sulfatterpentin av olika renhetsgrad har av
överingenjör I. Göthner, Sandarne, ställts till
Artilleridepartementets förfogande, vars tack vi härmed vilja
framföra. Vidare vilja vi även i detta
sammanhang-framföra vårt tack till ingenjör Einar Claeson,
C. T. I., och civilingenjör Sven Sandgren, vilka
under sin värnpliktskommendering till
Artilleri-departementets kemiskt-tekniska laboratorium på
ett förtjänstfullt sätt biträtt vid dessa
undersökningar.
Fig. 5. Apparat för bestämning av
"vätetal".
Fig. 6. Exempel på vätetalsbestämning (pinen).
Om destillat från träkolning. I.
Av docent fil. dr NILS HELLSTRÖM.
Vid ugnskolning av barrved erhålles bl. a. ett icke
vattenlösligt destillat, träolja, som kan bearbetas
för framställning av träkolningsterpentin.
Undersökningar av dessa produkter ha givit vid handen att av
terpenkolväten företrädesvis a-pinen, sylvestren och
dipenten äro representerade (1, 3, 4, ang. sylvestren
1 A. Atterberg: Ber. dtsch. chem. Ges., 10, 1202 (1877)
och 13, 879 (1880).
2 O. Wallach : Lieb. Ann., 239, 24 (1887).
3 O. Aschan och B.-Hjelt: Finska vetenskaps, soc. bidrag:
SJ,, 461 (1894) och Chem. Ztg., 18, 1566 (1894).
jfr 5 och 6*), samt att förekomsten av färgförstörande,
illaluktande och t. o. m. hälsovådliga ämnen bl. a.
tillhörande karbonylföreningarnas grupp minska an-
4 H. Bergström: Jernkontorets annaler, Bihang, 1908, 729
o. f.
5 B. S. Rao och J. L. Simonsen : J. chem. Soc., London,
121, 2495 (1925).
e O. Aschan: Svensk kem. tidskr., 39, 172 (1927) och
Lieb. Ann., J,61, 1 (1928).
* Av utrymmesskäl har självfallet endast ett mindre antai
arbeten ur den på detta område så rika litteraturen kunnat
medtagas i denna lilla artikel.
28
10 april 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
