Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vörtagasverkets nya laboratorium.
Av civilingeniörerna S. QVARFORT och N. HAINER.
Värtagasverkets förutvarande laboratorium tillkom
år 1906. Det utgjordes av ena gaveldelen av en
byggnad för reningskistor och var uppfört i två
våningar. Sammanlagda golvytan var ca 230 m2. Vid
tiden för uppförandet var utrymmet väl tillräckligt
och erbjöd goda arbetsplatser. Särskilt gjorde den
till en enda stor laborationssal utformade övre botten,
med en takhöjd i mitten av salen av 7,5 m, ett
tilltalande intryck. Emellertid hade utrymmet efter
30 år, dvs. 1936, blivit knappt ifråga om arbetsplatser
och särskilt gjorde bristen på skåp- och
förrådsutrymmen sig starkt gällande. Gastillverkningen hade
under denna tid ökat från 33 till 105 mill. m3, alltså
mer än tredubblats. Av denna anledning beslöts år
1936 att en om- och tillbyggnad skulle utföras,
vartill ett anslag av 110 000 kr. beviljades av
stadsfullmäktige. Här nedan följer beskrivning på arbetet.
Förutsättningar och krav.
De krav, som uppställdes på det nya laboratoriet
voro, dels en ökad golvyta, dels en annan
rumsindelning och disposition, dels en genomgripande
modernisering av inredning och installationer.
Det gamla laboratoriet var inrymt i ena änden av
en gammal 2-våningsbyggnad av tegel. På nedre
botten lågo tre laboratorierum, garderob, dusch och
tvättrum samt toalett. En trappa upp låg stora
laboratoriesalen med en mindre avbalkning i ena änden
för chefsrum och vågrum. I denna våning är ju
höjden till tak ej mindre än 7,5 m och det första förslaget
till utvidgning gick också helt naturligt ut på att
lägga in ett extra balklag och sålunda öka effektiva
golvarean med bortåt 50 %. Detta förslag hade den
fördelen att utvidgningen kunde utföras inom den
befintliga yttre ramen, men hade även följande olägenheter.
1. Kommunikationen mellan laboratoriets olika
avdelningar via trapporna skulle bliva ansträngande
och arbetet bliva lidande härpå.
2. Då laboratoriearbetet under hela
ombyggnads-tiden måste vara i full gång, måste en dyrbar
omflyttning av laboratoriet göras under byggnadstiden.
På grund av dessa olägenheter framkom ett annat
förslag, som sedermera utförts, nämligen att bygga
Fig. 1. Exteriör av laboratoriet.
ut en flygel i direkt anslutning till stora
laboratoriesalen en tr. upp och endast i en våning.
Terräng-förhållandena medgåvo en sådan lösning om golvet i
tillbyggnaden förlades ca 1,2 m över stora
laboratoriesalens, detta för att få erforderlig fri höjd i en
vägport, som sålunda bildades. Vägen var förut
nedsprängd genom en bergskärning, varför en god grund
för huset erhölls på andra sidan vägen.
Denna lösning gav för ungefär samma kostnad
visserligen endast ca 40 % ökad effektiv golvyta, men
erbjöd följande fördelar.
1. De olämpliga extra trapporna blevo reducerade
till ett minimum.
2. Den luftiga och vackra gamla laboratoriesalen
kunde i stort sett bibehållas.
3. Tillbyggnaden kunde färdigställas helt och
hållet och därefter under ombyggnaden av gamla delen
hjälpligt härbergera laboratoriet i sin helhet.
Byggnadskonstruktionen.
Byggnadens utseende och disposition framgår av
planer och sektioner, (fig, 1—4). jr-
Fönstren bestå av kopplade utåtgående bågar
av trä. Dörrarna äro i huvudsak av lamelldörrtyp
med dubbelfaner av abachi.
Golvbeläggningen utgöres av: I toalettrum vita
Iföplattor. I vestibulen gula och gröna Iföplattor. I
ugnsrum röda Hammerstaklinker. I experimentrum
nr 3 på n. b. bruna och gula klinkerplattor. I övriga
laboratorierum samt syraförråd syrafast gjutasfalt.
I resterande utrymmen och trappor linoleum.
Väggbeklädnaden utgöres av: I toalett- och
duschrum vita Ekeby kakelplattor. I ugnsrum emaljerad
10 mm tjock eternit. Denna skruvades i 2,5 m höga
skivor direkt på väggarna. Mellan plattväggar och
skivorna anbringades en glasullmatta som
värmeisolering, särskilt för att isolera ugnsrummet från
angränsande vågrum med dess ömtåliga instrument.
Fast inredning.
Alla olika slags bord, bänkar, hyllor och skåp, som
utgöra den nödvändiga inredningen ha gjorts fasta och
ingå sålunda som beståndsdelar i rummen. Av denna
inredning är endast den i rum nr 4 och 8 gammal.
Den nya inredningen är gjord efter senaste principer,
laboratoriets egna erfarenheter och delvis med
Tekniska högskolans nyaste laboratorium som mönster.
Installation.
Av de gamla befintliga installationerna kunde ej
något bibehållas, då alla rör voro anfrätta, delvis
förrostade och igenslammade. Beträffande elektriska
installationen var denna vid övergången till
växelström och i övrigt på grund av den stora
utvidgningen av nätet dels för klent dimensionerad, dels av
olämplig beskaffenhet, dels i dåligt skick.
Uppvärmningen skedde med ånga, vilket ur
temperaturregle-ringssynpunkt var olämpligt. Ventilationen skedde
genom en stor fläkt, vilket medförde en synnerligen
ojämn evakuering.
Allt detta gjorde att alla installationerna måste
läggas om och förnyas radikalt.
68
12 juni 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
