Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Fig. 2. Plan av bottenvåningen.
Uppvärmning. Byggnaden uppvärmes genom
varmvattenvärmeledning med pump, kombinerad med
förvärmning av friskluft. Varmvattnet framställes i
en motströmsapparat för lågtrycksånga. På samma
sätt uppvärmes varmvattnet till diskbänk, dusch- och
tvättrum.
Förvärmning av friskluft sker på trenne ställen,
nämligen dels i dragskåpsrummet med hjälp av ett
"aeroelement" dels i stora laboratoriesalen via två
"aeroventer" försedda med fläktmotorer.
Gas, vatten och avlopp. Såväl kall- som
varmvattenledningar äro utförda av koppar för att bättre
motstå de stora påfrestningarna i detta slags lokaler.
Armaturen är utförd i förkromad metall av
"Grane-modell".
Avloppet är inom byggnaden helt utfört av
syrafasta stengodsrör. Vaskar och golvbrunnar äro även
av brunt syrafast stengods från Höganäs.
Gasledningarna äro lagda av vanliga
smidesjärns-rör och försedda med förkromad armatur.
Alla ledningar äro i största utsträckning förlagda
dolda i trummor i golv och tak. Trummorna äro
försedda med löstagbara luckor, så att rören lätt kunna
åtkommas.
Ventilation sker genom utsugning av den skämda
luften med 5 st. fläktar. Fläktarna äro fördelade som
följer: dragskåpen, ugnsrummet, kalorimeterrummet,
tillbyggnaden i övrigt och övriga utrymmen.
Uppdelningen är gjord för att på resp. punkter
verkligen få den önskade och erforderliga
ventilationen. Till ventilationsanordningar
kan även räknas ett "avgas"-rör
från en gasdriven
högtemperaturugn. Röret som går från
ugnsrummet upp genom vinden och ut ovan
taket, är ett 130 mm tubrör, isolerat
med 50 mm tjockt lager
magnesia-massa.
Elektriska installationen är av
ganska omfattande slag och
möjliggör användande av ej mindre
än 9 olika strömarter och
spänningar. Sålunda finns det:
Ett växelströmsnät 380 voit för
motorer.
Ett växelströmsnät 220 voit för
motorer och fast belysning.
Fig. 3. Plan av våningen 1 tr. upp.
Ett likströnisnät 220 voit för stickkontakter.
Strömmen erhålles medelst roterande omformare inom
laboratoriet.
Ett växelströmsnät med alternat. 8,10 och 12 voit.
Erhålles medelst en fastransformator inom laboratoriet.
En transportabel likriktare till svagströmsnätet.
Vid alla laboratoriebord finns det, dels likström
220 voit, dels växelström 8, 10 eller 12 voit samt
möjlighet till likriktning.
Alla ledningar ha av praktiska skäl lagts utanpå
väggarna och utgöras av gummiblykabel. Ali
armatur är kapslad.
Målning.
Alla väggytor och takytor äro spacklade och
oljemålade för att lätt kunna tvättas. Alla snickerier
och inredningar av trä äro laserade och fernissade
2 ggr för att få fram materialets naturliga struktur
och samtidigt få en hållbar yta.
Laboratorieteknisk beskrivning.
Vid det nya laboratoriets inredning ha
huvudprinciperna varit: kortast möjliga avstånd mellan
arbetsplats och vågrum, ugnsrum och dragskåpsrum,
placering av instrument och färdighopsatta
glasapparater synliga och lätt åtkomliga samt rationellt
inredda arbetsbord. För speciellt den elektriska
utrustningen och näten för 380 och 220 resp. 12 volts
växelström och 220 voit likström har den principen
följts, att alla lampor och alla stationära motorer
Fig". 4. Läng-dsektion av laboratoriet.
14 aug. 1937
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
