Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Utbytet av olja ur skiffern bestämmes genom
de-stilleringsprovet enligt Fischer. Torr skiffer av 42 %
organisk substans ger följande genomsnittliga utbyte
av olika produkter viel Fischer-provet:
råolja ................................26 %
gas ....................................4 %
vatten ..............................3 % , X
JsøfeS=føska£....................66 % fjls"!^ ’
v^
Av organiska substansen förvandlas^till olja
66 %, och resten övergår till gaser, destillationsvatten
eller koks. Vid i industriell skala driven destillation
är utbytet något mindre än Fischer-provet änger. På
gruvfuktig skiffer räknat erhålles 18—20 % destillat,
dvs. 1/5 av skiffern förvandlas i olja. Av förefintliga
5 milliarder ton skiffer är följaktligen utvinnbar
1 milliard ton olja. Värmebehovet vid destillationen
täckes helt och hållet genom förbränning av koksen,*1
vars värmevärde uppges till 800—900 kcal.
För närvarande finnas i Estland fyra större
företag, vilka efter skilda förfaringssätt framställa olja.
Det i dessa investerade kapitalet belöper i summa
till 30 mill. kronor. Räntabiliteten av dessa är trots
den korta tiden de varit i drift säkerställd, ty alla
hålla på att utvidga sin verksamhet.
Destillationen sker i samtliga anläggningar i
kontinuerlig drift, och de kunna indelas i tre grupper
efter tillvägagångssättet vid skifferns upphettning.
Hittills framställas ur
råolja över 20 olika
produkter. Fenolerna avskiljas
och ge ett
konserveringsmedel för trä av god
skyddsförmåga, vilket
användes särskilt mycket för
impregnering av sliprar.
,En stor del av råoljan
un-derkastas en
kracknings-’ process, vilken ger bensin,
motorfotogen och
diesel-brännøljTc:—
-~Bén estländska
skifferbensinen kräver vid
förbränningen i
explosionsmotorer en större
luftmängd. Genom sin
knack-beständighet tål den högre kompression i motorerna
än bergoljebensin, varigenom den blir särskilt
lämplig till flygbensin. Med skifferbensin drivna motorer
uppgivas vid lika arbetsförmåga erfordra en något
mindre bränsleförbrukning.
Den relativt höga svavelhalten 0,6 % är, liksom
den kännetecknande lukten, säregen för
skifferbensinen, men svavelhalten anses icke vara skadlig, enär
alla verkligen korroderande svavelföreningar vid
raffinationen borttagas medelst kemikalier. Genom
de höga framställningskostnaderna och
raffinations-föriusterna är skifferbensinen i motsats till de andra
skifferoljeprodukterna ännu i behov av skydd genom
tull och kontingenteringsåtgärder. Återstoderna från
krackningsprocessen bearbetas till asfalt för
gatubeläggning, taktjära, beck och mjukasfalt, avsedd till
isoleringsmedel mot fukt inom byggnadsindustrien.
Det ovannämnda företaget, vilket grundades år
1918, arbetar med statskapital; hittills äro investerade
6,5 milj. kronor. Produktionen år 1937 beräknas till
30 000 t råolja och skall fördubblas år 1938. Utom
oljedestillationen bryter företaget de största
skiffergruvorna i Estland, vilka liksom oljefabriken äro
belägna vid Kohtla.
1
O o K.*!
Fig-,
Plntschretorten.
i. Direkt inre upphettning medelst genomströmning
en gång av de heta förbränningsgaserna.
Efter denna princip är oljefabriken hos A. B.
"Esi-mene Eesti Pölevkivitööstus" i Kohtla uppbyggd.
Konstruktionen till denna blev utförd av A. B. Julius
Pintsch, Berlin, och består av 14 vertikala retorter
(fig. 2). Hyllningen av skiffern sker genom
inmatningsanordning från linvagnar. Skiffern sjunker
nedåt och upphettas i den övre hälften av retorten
av uppåtstigande, ca 600°C varma gaser. De
utvecklade oljeångorna avkylas hastigt till 250°C av
skiffern, dennas naturliga fuktighet och inblandad ;
kalla gaser, och medelst en exhaustor avsugas
oljeångorna till kondensationsanläggningen. Den från
flyktiga beståndsdelar befriade koksen sjunker genom
det koniska mellanstycket ner i den nedre hälften av
retorten, vilken är en vanlig gasgenerator, i vilken
koksens resterande kolinnehåll, ca 15—20 %, förgasas
och ger den till destillationen nödvändiga
generatorgasen. De använda Pintsch-retorterna lia varje en
omsättning av 40 t skiffer per dygn och ge ett
oljeutbyte av 18 % (räknat på gruvfuktig skiffer). Den
vunna råoljan har följande egenskaper:
färg: mörkt rödbrun med grönaktig fluorescens,
specifik vikt: 0,970—0,990,
flampunkt: 83°C,
viskositet: 5,7°E/50°C,
vattenhalt: 0,7—1,8 %,
reaktion: neutral,
omättade beståndsdelar: 75—90 %,
fenoler: 25—35 %,
svavel: ca 1 %,
värmevärde: 9 500 kcal.
Den mesta råoljan säljes omedelbart som bränsle
och impregneringsolja, men den underkastas även i
i allt större omfattning raffinering till olika ändamål.
ii. Indirekt yttre upphettning.
Den engelska finansgruppen "Estonian Oil
Develop-ment Ltd" byggde år 1924 vid Vanamöisa en
försöksanläggning, bestående av två vågräta, roterande
ugnar, med en omsättning av 15 t skiffer vardera.
Upphettningen skedde utifrån genom
förbränningsgaser från skifferkoksen. Driften hade att kämpa
med stora svårigheter, ty skiffern fastnade på
retort-väggarna trots användning av skrapor, och den blev
till sist nedlagd.
Några år senare byggdes av A. B. "The New
Consolidated Gold Fields Ltd", London, på dennas
koncessionsområde vid Kohtla en oljefabrik, i vilken
ånyo den roterande ugnen med yttre upphettning, den
s. k. Davidson-retorten, kom till användning. För
att undvika att skiffern skall fastna på
retortväg-garna, destilleras endast skiffer med hög askhalt
(ca 60 %). Anläggningen, vilken omfattar 8 retorter
à 25 t skiffer per dygn, arbetar med god framgång
och ger ett oljeutbyte på 18—20 %. I företaget äro
investerade 3,3 mill. kr. Årsproduktionen utgör för
närvarande 12 000 t råolja.
11 sept. 1937
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
