Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
III. Upphettning medelst cirkulerande, i värmeelement
upphettade destillationsgaser.
Efter denna princip arbeta de likartade
förfaringssätt, vilka, äro patenterade av A. B. "Eestimaa
Ölikon-sortsium" ("Estländska oljeskifferkonsortiet") och
A. B. "Esti Kiviöli". Anläggningarna, vilka äro
mycket liknande den i de skandinaviska länderna
använda trädestillationsugnen enligt Gröndal, bestå av
en tunnelugn om 50 m längd, genom vilken skiffern
Fig. 3. Genomskärning av tunnelugnen
vid oljefabriken Kiviöli.
botten (se fig. 3). Parallellt med ugnen, vid sidan
eller under densamma, befinna sig en rad
värmeelement. Från varje element leder en tubledning till
botten av tunnelugnen. Genom igångsättning av
ventilatorer framkallas ett kretslopp av gaser från ugnen
genom värmeelementen och tillbaka till ugnen. Till
följd av sidotätning av vagnarna, genomtränga de
strömmande gaserna skiffern, upphetta den till
500°C och taga med alla flyktiga beståndsdelar ur
densamma, Yid änden av ugnen suger en exhaustor
överskottet av oljegaser till
kondensationsanord-ningen, medan en del fortsätter kretsloppet genom
värmeelementen. Yid igångkörning av ugnen
användes som cirkulationsgas överhettad ånga. Till
upphettning av värmeelementen brukas generatorgas
eller permanenta gaser från kondensationen/ipdvHøAtt/nt*
Tunnelugnen ger råolja ’av något annorlunda
beskaffenhet än Pintschretorten. Till följd av den
upprepade cirkulationen äro oljegaserna under längre
tid i beröring med de heta tubväggarna i
värmeelementen och undergå i viss mån en krackningsprocess.
Resultatet är större halt av lätta fraktioner i råoljan.
Tunnelugnarna uppvisa en avkastning av 19—20 %
(av fuktig skiffer), varav ca 16 % bensin. -"-KS^c
Den av A. B. "Eestimaa Olikonsortsium" ägda
oljefabriken ligger vid Sillamägi, 3 mil västerut från
Nar va, och blev uppförd år 1927. År 1929—36 var
driften nedlagd till följd av lågkonjunkturen på
världsmarknaden. År 1936 började verksamheten
ånyo, och då påbörjades även brytningen i de egna
gruvorna, medan skiffern förut tagits från de statliga
gruvorna i Kohtla. I företaget äro investerade 3 mill.
kr. svenskt kapital. Årsproduktionen utgör 15 000 t
råolja, därav 2 400 t bensin.
A. B. "Eesti Kiviöli" äger nära stationen Kiviöli
vid järnvägen Tallin—Narva Estlands största
olje-skifferverk. Investeringarna i detta uppgå till 12,5
mill. kr., och årstillverkningen utgör 65 000 t råolja,
varav 10 000 t bensin.
Tillvaratagandet av askan.
Yid skifferdestillationen eller -förbränningen blir
omkring 50 % aska kvar. Också denna kan
tillvaratagas på ett ekonomiskt sätt, Finmales askan och
blandas med vatten, så hårdnar den till ett bruk, och
askan användes därför i gruvdistrikten allmänt som
bindemedel vid murningsarbeten. Denna användning
är naturligtvis mycket begränsad, en annan liknande
innebär däremot möjligheter till större utvidgning.
Efter ett patenterat förfaringssätt, vilket liknar
framställningen av kalksandtegel, kan utav skifferaska
framställas byggnadssten utan tillsats av annat
material. Processen är i korthet följande: askan males,
ingående kalk släckes genom inblåsning av ånga, och
den får genom lagring mogna i två dagar. Därefter
formas den till tegelstenar, vilka behandlas 8—10
timmar med högtrycksånga, varvid stenarna hårdna.
Stenar av skifferaska hava för byggnadssten
tillräcklig hållfasthet. Då de estländska
oljeskiffer-verken samtliga äro belägna i närheten av kusten,
har denna industrigren goda förutsättningar till
utveckling i framtiden. Tabell 6 visar skifferaskans
sammansättning.
Tabell 5. Sammansättning av skifferaskan.
SiO, ..............................38,4 %
AkÖ3 ............................6,5 %
CaO °......•................39,6 %
Fe203 ..........................6,3 %
S03 ..............................6,0 %
Mg O..............................1,1 %
K„0, Na,O ..................2,1 %
100 %
Oljeskifferindustriens ekonomiska betydelse.
Oljeskiffern utgör Estlands viktigaste
naturrikedom. Vid dennas brytning och förarbetande äro f. n.
nära 5 000 arbetare sysselsatta. Genom denna är det
estländska näringslivet oberoende av importen av
såväl stenkol som bergoljeprodukter. Den på dennas
basis uppkomna oljeindustriens produktionssiffra har
redan överstigit det inhemska behovet och uppvisar
alltjämt stigande utförselandel (se tabell 6).
Tabell 6. Produktion och export av skifferolja.
1933 1934 1935 1936 1937 1938 (antagligen)
Produktion av brännolja ............ „ „ bensin ................ ............ ton 37 600 5 000 46 900 5 900 47 300 6 200 63 500 7 500 100 000 15 000 125 000 17 500
Export av brännolja .................... „ „ bensin ........................ 6 200 1600 13 900 2100 14 800 1750 11500 3 000 Z —
74
11 dec. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
