Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
Redaktör, h. f. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA T C ft NO LO G FORE NIIN6E.N
INNEHÅLL: Verkningsgradens variation med antalet maskinenheter pr arbetare, samt det "mest ekonomiska
antalet", av civilingenjör C. Rodhe. — Några experimentella metoder använda för problem i samband med
turbinkonstruktioner, av H. L. Guy. -— Nomogram för skruvväxlars verkningsgrad, av civilingenjör Robert
Engström. — Litteratur.
Verkningsgradens variation med antalet
maskinenheter pr arbetare, samt det "mest
ekonomiska antalet".
Ett försök till praktisk behandling av ett aktuellt problem.
Av civilingenjör C. RODHE.
Om i allmänhet en arbetare sköter ett antal
maskiner, och detta antal ökas, kommer
verkningsgraden att sjunka efter någon kurva. Det samband, som
således råder mellan verkningsgrad och maskinantal,
är den första fråga, som måste utredas.
Samband mellan verkningsgrad och masldnantal.
Storleken av de stopp, som förekomma vid en
maskin för arbete med inmatning av nytt material,
lagningar och andra avbrott, som av arbetaren skall
avklaras, är det som i första hand bestämmer
verkningsgraden och antalet maskiner, som av arbetaren kan
skötas. (Stoppen kunna hava olika ursprung, men
uttryckas lämpligen alltid i procent av effektiva
körtiden (E). Summan av dessa stopprocent betecknas
i det följande med (/ -f- p) för att markera, att olika
delar ingå, och för att få enhetligt beteckningssätt
med det för vävstolar lämpliga. Som stopp för dessa
arbeten vid maskinen räknas endast den tid, som
arbetet verkligen utföres vid maskinen, under det
denna står). Vid körning av flera maskiner, inträffar
även stillestånd i maskinerna på grund av väntan på
upplagning i en annan maskin, som samtidigt står för
något stopp och just lagas av arbetaren. Dessa
väntetider i maskinerna ingå icke i (/ + p), utan skola i
det följande behandlas särskilt.
Vid sidan av det direkta upplagningsarbetet under
det maskinen står förekommer även arbeten under
det maskinen går. Sådant arbete är
inspektions-ni. fi. arbeten och betecknas med s och uttryckes även
i procent på den effektiva körtiden E.
Den ledighet från arbete, som under arbetstiden
uppstår för arbetaren, betecknas med L och räknas
i procent på den totala arbetstiden, vilken betecknas
med A. Ledigheten minskar med ökat antal
maskiner, men en viss grad av ledighet måste alltid före^
finnas, dels för rent personliga uppehåll, dels också
för att i händelse av tillfällig ansamling av stopp eller
ett olyckligt inträffande av långa stopp arbetaren
skall kunna hinna fatt sin vanliga ställning i för-
hållande till maskinstoppen. Huru stor
ledighetsprocent, som härför bör finnas är olika i olika fall
och får fastställas genom särskild undersökning.
Samtliga arbeten, som av arbetaren utföras, äro
således uttryckta i procent på den effektiva körtiden E
och äro betecknade med (f -f- p) för arbeten under
maskinstopp och med s för inspektions- m. fi.
arbeten.
Ben tid varunder dessa arbeten utföras är (1 — L)
X A enl. ovan.
Köres endast en maskin kan således följande
ekvation uppställes, vari rj1 betecknar verkningsgraden
under arbetstiden:
eller:
ni =
(i)
1 — L
f s..............
Förutsättes att ledigheten är tillräcklig, samt att
arbetaren väl hinner med sitt inspektionsarbete, kan
verkningsgraden även uttryckas med följande
ekvation:
1
V
(2)
Här är tydligen två grundfall, som får betraktas för
sig vid beräkningen av verkningsgraden. Dels det
fall då arbetaren är fullt sysselsatt vid maskinen och
endast har nätt och jämnt den erforderliga ledigheten
eller kanske rent utav otillräcklig ledighet, och dels
det fall då ledigheten med säkerhet är tillräcklig.
I förra fallet måste den fastställda ledigheten ingå
i ekvationen, då denna ledighet fordras och också
uttages av arbetaren, dvs. ekv. 1 skall användas, där
L då betyder den ledighetsprocent, som för arbetet i
fråga är nödvändig.
I senare fallet har arbetaren en ledighet som
överstiger den nödvändiga procenten L, varför det blir
endast det rena maskinarbetet, som inverkar på
verkningsgraden och således bestämmes denna av ekv. 2.
16 JAN. 1937. HÄFTE 1
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
