Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
J. Brillié, A. Leroy och A. Roux, Frankrike:
"Studie av olika konstruktionsståls frätning."
De hade nedsänkt provstyckena i ett elektrolytiskt
bad för befordrande av korrosionen. Mot syror äro
de bästa tillsatsmedlen krom och koppar och mot
röstning i havsvatten är nickel det bästa medlet och
såväl grundmaterialet som svetsen böra innehålla det
minsta möjliga av fosfor och svavel. Det är icke
nödvändigt att använda olika tillsatsmaterial för
olika stålsorter, utan samma tråd kan användas för
såväl vanligt handelsjärn som för vissa specialstål,
evad det gäller korrosionsbeständigheten.
E. Lewis, Sydafrika: "Några betraktelser för
fortsatt forskning av låg-temperatur-stålsvetsning."
Linde-weld-metoden går ut på att genom överskott
av acetylen i gaslågan järnet anrikas på kol i
smält-ytan, vilket medför, att smältpunkten blir lägre.
Särskilda brännare med förvärmningslågor och
speciell tillsatstråd användas. Svetshastigheten blir
betydligt lägre, krympningen mindre och hållfastheten
minst lika god som för de andra svetsmetoderna.
Denna svetsmetod bör förbilliga svetsningen samt
öppna nya fält för densamma.
H. C. Morgan, Australien: "Undersökning och
konservering av trästolpar och ökning av deras
användningstid medelst acetylen-syrgas-processen för
renkokning och kolning."
Denna metod att förebygga förruttnelse av
trästolpar samt deras förstöring genom insekter
uppfanns 1932 i Australien. På många andra platsei
visar man nu intresse för metoden. Med gaslågan
bränner man bort skadade ställen på stolpen. Något
över och under marken brännes sedan stolpens yta,
så att ett lager av träkol bildas. Detta kolband runt
stolpen hindrar sedan insekter och svamp att komma
åt stolpen samt utgör en god bädd för kreosoten, som
sedan sprutas på bandet. Kreosoten avser även att
hålla insekterna borta. Svamparna äro orsaken till
80 % av de förstörda stolparna. Metoden kan
användas för alla byggnadsföremål av trä, som äro i
kontakt med marken.
W. Rimarski och Friedrich, Tyskland:
"Elektrisk uppladdning genom strömmande gas."
Om gas strömmar genom ett icke rakt rör eller
genom ett rör av varierande diameter, uppladdas
gasen med elektricitet, och detta kan förorsaka en
gnista, som antänder gasen. De hade gjort
undersökningar på den elektriska uppladdningen av en
sil, som placerades på olika avstånd från ett
munstycke med utströmmande gas, vilket skulle
motsvara anordningarna i en reduceringsventil. Det
visade sig, att vid elektriskt isolerad sil uppladdades
denna med negativ elektricitet och mera, om gasen
var fuktig, och likaså om gashastigheten ökades.
Materialet i silén spelade ingen roll, den kunde vara
av glas, metall eller gummi. Om silén flyttades längre
från munstycket kunde man på ett ställe iakttaga
en omkastning från negativ till positiv laddning. Yid
isolerad uppställning av gasbehållaren blir denna
negativt laddad. Med lämpligt munstycke kunde
man delvis undgå uppladdningen, och om gasen
uppvärmdes före inträdet i munstycket i så hög grad,
att fuktigheten övergick till ånga, kunde man helt
undgå den elektriska uppladdningen.
Fr. Eggelsmann, Tyskland: "Bidrag till svetsning
av magnesiumlegerade lättmetaller."
Det gällde att svetsa behållare för kemiskt bruk,
och de skulle jämte god hållfasthet vid låg
temperatur ha god formförändringsförmåga. Den lämpligaste
materialsammansättningen var 0,90 % Si, 0,50 % Mn
1,0 % Mg och resten Al. Enär täthet fordrades vid
högt tryck valdes gassvetsning. Fogytorna gjordes
noga rena och svetspasta ströks på omedelbart före
svetsning, varpå vänstersvetsning utfördes på de
10, 4 och 2,3, mm plåtarna med något
acetylenöver-skott. Provstavar uttogos, som hållfasthetsprovades
i flytande syre vid — 180°C. Stavarna höllo de
uppställda fordringarna, men om svetsen hamrades,
blev hållfastheten och särskilt töjningen mindre. En
anlöpning till 500° à 530° förbättrade svetsen.
R. Granjon, Frankrike: "Ny princip vid praktisk
undervisning i autogen svetsning."
Talaren framhöll vikten av att svetsningen sker
snabbt för att göra den så ekonomisk som möjligt.
Fördenskull praktiserar han vid sin skola att från
början lära eleverna att svetsa snabbt och låta
kvalitén komma i andra rummet. Han menar, att om
eleverna skola inrikta sig på att göra en god svets,
så föra de lågan fram och tillbaka över smältan, och
dessa rörelser kunna de sedan icke komma ifrån.
Redan från början få de en fog av bestämd längd,
som skall utföras på viss tid utan aktgivande på
kvalitén, vilken under fortsatt övning får förbättras.
Metodens resultat är bättre och framför allt mera
ekonomisk svetsning.
M:lle Block-Sée, Frankrike: "Psyko-fysiologiska
undersökningsresultat vid utvalet av svetsare."
Före början av lärotiden fingo 165 elever undergå
psykofysiologiska prov beträffande synförmåga,
anlag för mekanik, handens stadighet m. m. Under
lärotiden gjordes prov på av dem utförda svetsar,
allteftersom de inlärt svetsmetoderna, och vid
avslutad kurs genomgingo de en examen. Dessa prov
gåvo vid handen, att man med psykofysiologiska
prov kunde urskilja 60 % av eleverna såsom
blivande dåliga svetsare. Av de återstående 40 %,
som blevo goda svetsare, hade endast 10 % dåliga
psykofysiologiska prov.
O. Bondy, England: "Svetsade dyktorn av rör."
Tidigare byggdes dyktornen huvudsakligast av
trä. Voro de byggda av järn, så voro
skarvpunkterna mycket klumpiga och riskabla, därigenom att
de badande skadade sig på utstående kanter.
Numera tillämpas gassvetsning för deras tillverkning.
Eftersom rören bliva utsatta för starkt korroderande
vatten, måste svetsarna göras fullt vattentäta.
Gassvetsning har visat sig ur alla synpunkter lämplig.
De svetsade tornen bliva smäckra, taga liten plats
i anspråk samt erbjuda liten vindyta, och inga
utstående hörn behöva förekomma, vilket minskar
olycksfallsrisken.
J. B. Arnold: "Resultat av försök med
väte-syr-gasskärning under vatten vid Eildon Weir Victoria,
Australien."
Det gällde att skära bort ståldelar i betongtorn
under vatten, där det maximala vattendjupet var
92 fot. Man försökte använda
acetylen-syrgas-skär-brännare, men det bildades en obehaglig koloxidånga,
och lågan ville gärna slå tillbaka. Därför tillgreps
metoden att använda syre och väte. Efter mycket
experimenterande lyckades de tillverka en brännare,
som kunde användas vid de olika djupen, varvid det
20 mars 1937
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
