Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
då särskilt de spetsiga vinklarna, som komma att bli
hårdast ansträngda.
Beträffande själva de svarvade provstyckena för
undersökning av draghållfasthet anser jag däremot,
att ST:s äro lämpligare. Det är väsentligt mycket
svårare att svarva ett korrekt dragprovstycke enligt
MG med en cirkelbåge som generatris än enligt ST
ett med en rät linje. Våra dragprovstycken enligt MG
voro helt säkert så nära de ideala som det för
närvarande går att utföra dem, beroende på att vi för
dylik svarvning vid SKF-Göteborg lia lämpade
specialmaskiner. Dessa stå emellertid icke i allmänhet till
buds, och då måste det bli avvikelser från den
avsedda formen från fall till fall, och detta i tämligen
okontrollerbar grad. Då, som nedan skall visas,
denna MG:s provform giver en avsevärd, skenbar
förhöjning av gjutjärnets hållfasthet, komina dessa,
enligt min åsikt ofrånkomliga, variationer i provformen
att högst avsevärt påverka detta skenbara tillskott.
Det är visserligen sant, att de cylindriska
provstyckena mycket ofta gå av invid skallen, under det att
MG:s prov brista mera på mitten. Då det emellertid vid
gjutjärn aldrig gäller några mätningar av
tänjbarheten, har detta icke någon reell betydelse.
Betydelsen är i varje fall mindre än den fara i form av
oregelbundna hållfasthetsvärden, som erhålles genom
variationer i utförandet av MG:s prov.
Ett försök att uppskatta inverkan av dessa olika
provstycken stöter på den svårigheten, att ST:s
gjutna provstav icke är direkt jämförbar med någon av
de undersökta provstavarna enligt MG. Det
profilerade dragprovstycket enligt MG med 24 mm
livdiameter och 37 mm diameter vid övergången till skallen
är det, som i gjutningshänseende närmast kan
jämföras med ST:s. Det är svårt att avgöra, om man
skall anse det klenare eller grövre. Den klenaste
diametern, 24 mm, är nämligen givetvis i viss mån
beroende av sin omgivning. Provstycket stelnar icke
lika fort där, som om det varit cylindriskt, men om
det sker fortare eller efter längre tid än för ST:s
provstycke är omöjligt för mig att avgöra. Anse vi
dem emellertid för likvärda i gjutningshänseende.
kan man jämföra resultaten från dragproven, trots
att provstavarnas diametrar icke äro exakt lika. För
ST är denna 16 mm och för detta MG-prov 22 mm.
Man finner då, att MG:s värde, beräknat på basis av
ST:s, är 25,8 % högre i medeltal för kvalitet N och
25,7 % för kvalitet V. Detta är ju en mycket god
överensstämmelse, varför man åtminstone kan anse
värdet väl motiverat som approximation.
Med hjälp av det så erhållna värdet kan man få en
föreställning om gjutningsförhållandenas inverkan på
böjningsstavarna enligt ST och MG. För kvalitet
N erhåller man i medeltal 6,2 kg/mm2, motsvarande
47 % större draghållfasthet på dragprovstyckena
svarvade ur resp. böjningsstänger. Om man från
detta värde drager 25,8 %, som enligt ovan är
inverkan av provformen, återstå 21 %. Detta skulle
vara att hänföra till skillnaden i gjutsektion.
Om man anser, att denna skillnad på grund av
gjutsektionen gäller i lika stor utsträckning för
dragproven som för böjningsproven, kan man gå ännu ett
stycke längre. Man kan nämligen då få en
approximativ uppfattning om den skillnad i resultaten från
böjningsproven, som nian erhåller på grund av
cylindriskt resp. prismatiskt provstycke. Böjningspro-
ven enligt MG på kvalitet N giva nämligen i medeltal
8.3 kg/mm2 högre värde än ST:s. Detta blir på basis
av ST:s värde 33 %. Om från detta det nyss erhållna
värdet 21 % på grund av gjutsektionen fråndrages,
återstår sålunda ca 12 %. Fyrkantsektionen skulle
sålunda giva en försämring i och för sig på ca 12 % i
förhållande till den runda sektionen. Samma
beräkning, utförd på kvalitet V, giver en försämring av ca
8 %. Det torde därför kunna vara berättigat att här
räkna med, att man på ett noggrant gjutet
provstycke enligt ST får ca 10 % lägre böjningshållfasthet än
på ett motsvarande gjutet provstycke enligt MG.
Här är också på sin plats att påpeka, att, om man
går över från fyrkantiga till runda, gjutna
provstycken, det då även är motiverat att svarva dessa
före böjprovens utförande.
Det är för övrigt intressant att se hur de av MG
uppställda fordringarna för draghållfastheten
variera på de olika dragprovstyckena, och hur dessa
variationer överensstämma med verkligen erhållna
resultat. Enligt MG är det likgiltigt, om man gör
ett dragprovstycke 12,5 mm <‡> ur en böjstav med 22
mm (t sektion eller använder ett profilerat, gjutet
dragprovstycke, svarvat till 22 mm <‡> på minsta
diametern. På den högre kvaliteten erhåller man på det
profilerat gjutna provstycket ca 1,7 kg/mm2 lägre
draghållfasthet. Denna differens blir ändå större för
den lägre kvaliteten, där den uppgår till 2,8 kg/mm2.
En leverantör av gjutgods kommer därför givetvis
att utföra sina dragprovstycken av de för böjproven
avsedda. WF<
Fordringarna enligt MG för kvalitet A.
Förslaget till gjutjärnsnormer enligt MG giver icke
några fordringar för denna kvalitet. Om man
emellertid går ut ifrån ST:s fordringar, som varit under lång
tid gällande för ungefär denna kvalitet, kan man nu
på grund av de utförda försöken, åtminstone fä ett
begrepp om, vilka dessa borde vara. Enligt tabell
2 uppfyller SKF:s kvalitet N något så när dessa
fordringar beträffande böjningshållfastheten.
Medelvärdet ligger exakt på miniinifordran. Då medelvärdet
enligt MG:s provstycke är 33,3, vore det berättigat att
här fordra ca 33 kg/mm2. I stället för att använda
brottarbetet, som är tidsödande att bestämma, bör
man givetvis även här, i överensstämmelse med MG,
i stället angiva nedböjningen. Medelnedböjningen är
3.4 mm. Då MG:s fordran för kvalitet C icke är satt
högre än 3 mm, bör man icke här gå högre än till
detta värde. Det erhållna minimivärdet var 3,2,
och den provade kvaliteten var dock i mjukaste laget,
vilket ytterligare styrker att värdet på nedböjningen
ej bör sättas högre än 3.
Fordringar enligt MG för kvalitet C.
Här har ju ST icke några fordringar. Någon
jämförelse kan därför icke ske i detta hänseende, utan
jag får inskränka mig till att jämföra de erhållna
värdena på böjprov och dragprov med de av MG
föreslagna fordringarna.
Beträffande draghållfastheten uppfyller gjutjärnet
ifråga mycket väl MG:s fordringar men icke så
beträffande böjningshållfastheten. Ser man då på
vilket resultat, som skulle erhållas, ifall man i stället
hänförde värdena till MG:s kvalitet B, så räcker
medelvärdet av dessa att fylla även fordringarna på
20 febr. 1937
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
