- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Mekanik /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn isk Tidskrift

böjningshållfastheten. Minimivärdet är emellertid
även för dessa fordringar för lågt. Det förefaller
sålunda, som om fordringarna enligt MG skulle vara
för höga beträffande böjningshållfastheten men för
låga beträffande draghållfastheten. Hålla vi oss till
den angivna kvaliteten C, ligger sålunda den
ifrågavarande kvaliteten V icke mindre än i medeltal 3,9
kg/mm2 för lågt för böjningshållfastheten men
maximalt, beroende på vilken provform, icke mindre än
9,1 kg för högt för draghållfastheten.

Tidigare har påpekats, hur olika resultat som
erhållas, beroende på vilket dragprovstycke enligt MG som
väljes. I mina förslag till fordringar, givna nedan i
tabell 4, har jag därför sökt korrigera även med
tanke på detta.

1 tabeil 4 äro samtliga fordringar för
draghållfastheten avsedda att gälla för provstycken med en
cirkelbåge som generatris enligt MG:s förslag. Skulle
mitt förslag att frångå denna provform gå igenom,
och i stället en återgång göras till provstycket med
cylindriskt liv, måste fordringarna sänkas ca 25 %.

Sammanfattning.

Två olika kvaliteter gjutgods, motsvarande
Sveriges maskinindustriförenings gjutjärnskommittés
kvaliteter A och C, ha undersökts, dels med
användning av deras provstavar, dels med användning av
sådana enligt Svenska teknologföreningens handbok
Y. Det har påpekats, att det runda provstycket för
undersökning av böjningshållfasthet är lämpligare än
det med kvadratisk sektion. Man får ca 10 %
högre böjningshållfasthet med det runda provstycket,
och detta är lättare att gjuta korrekt. Felaktiga
vinklar på provstycket med kvadratisk sektion
inverka störande. Det har varnats för att använda
dragprovstycken, som svarvats med en cirkelbåge
som generatris. Då dessa, korrekt utförda, giva en
förhöjning av gjutjärnets draghållfasthet över
provstycken med cylindriskt liv på ca 25 %, kan man få
avsevärda variationer enbart beroende på mindre
korrekt svarvade provstycken. Blir radien mindre
än den avsedda i den klenaste sektionen, stiger
draghållfastheten skenbart; ökar radien minskas den.
Förslag ha givits på fordringar för kvaliteten A.
Sådana föreligga icke i kommitténs förslag. Förslag till
nya fordringar ha givits för kvalitet C. Det har
påpekats, att kommitténs förslag beträffande
böjnings-hållfastheten har för höga fordringar men beträffande
draghållfastheten för låga.

Dessutom skulle jag vilja framlägga som mitt
förslag för fortsatt arbete i kommittén.

Skilj på forskning och rutin.

Framlägg förslag på, hur forskningen skall bedrivas
för att ge konstruktören nödvändigt underlag för att
bestämma, vilken kvalitet han skall använda vid sina
konstruktioner.

Giv honom möjligast få kvaliteter att välja på.

Föreskriv för dessa kvaliteter för rutinprov helst
endast en gjuten provstav för de mekaniska proven.

Skulle det vara motiverat, föreskriv olika
prov-stavar för olika kvaliteter men för varje endast en.

Låt det vara en rund provstav och låt den svarvas
före böjningsprovets utförande.

Svarva sedan av det största av brottstyckena efter
böjningsprovens utförande ett kort dragprovstycke
med cylindriskt liv, övergående i gängade skallar
med en kraftig hålkäl.

Föreskriv att vid dragprovets utförande skall
användas inspänningsanordningar, som eliminera
snedbelastningar från maskinen. Härigenom kompenseras
inverkan av det korta provstycket.

Föreskriv för bedömning av kanthårdheten och
brottutseendet ett trappformat, separat gjutet
provstycke. Detta för att möjliggöra användandet av ett
enda, gjutet provstycke för de mekaniska proven.
Lämpligt vore även att rekommendera mikroskopisk
undersökning och hårdhetsbestämningar på detta
trappformiga provstycke. I så fall böra fordringar
anges på mikrostruktur och hårdhet.

Diskussion.

I den efter ovanstående föredrag följande
diskussionen uppträdde först disponent Sixten Nilsson vid Åkers
Styckebruk, som varit sekreterare i
Maskinindustriföreningens gjutjärnskommitté. Han ansåg det
omöjligt att använda endast ett gjutet provstycke. Han
meddelade resultat från försök, som han själv utfört,
varvid från samma gjutning och med samma provform
gjutits provstycken dels i råsand, dels i torrsand, som
icke värmts, och slutligen dels i sådan torrsand, som
uppvärmts till lämplig temperatur omedelbart före
gjutningen. Det råsandsgjutna provet blev helvitt,
mellanprovet melerat och det sista provet helt grått.

Disponent Nilsson framhöll vidare, att det förslag
som framkommit i föredraget, att svarva de runda
böj-proven icke torde vara lämpligt. Gjutföremålen hade
ju praktiskt taget överallt sin gjuthud kvar.

På det första påpekandet svarade föredragshållaren,
att detta givetvis var väl känt, och att han just
därför tänkt sig det separat gjutna, trappformiga
provstycket för att bedöma stelningsförhållandena. Han
påpekade, att enligt hans förslag blev det ju en
kvalitetsprovning av gjutjärnet dels genom de mekaniska
proven och dels genom trappan. Korresponderade
resultaten från dessa båda provstycken med varandra,
visste man, att den lämpligaste kvaliteten förelåg, och
man kunde då på basis av de utförda forskningarna
med detsamma bedöma, om den vore lämplig för det
ifrågavarande gjutgodset eller ej. Han påpekade
svårigheterna att även vid ett flertal separat gjutna
provstänger med olika sektioner bedöma, vilken
provstång, som skulle läggas till grund för en viss
gjutjärnskonstruktion. Det räckte icke med, att den
sektion, där de farligaste påkänningarna förelågo,
kopierades i provstycket. Resultatet kunde bli högst
olika beroende på de omgivande gjutjärnsmassorna
kring den farliga sektionen.

På disponent Nilssons invändning mot att svarva
böj proven framhölls återigen, att det här gällde en
kvalitetsprovning och att det därför var fullkomligt

Tabell 4.

Fordringar pä kvalitet C för

Böjningshållfasthet, kg/mm2, på
provstång 380 X 22 mm Q ............................46 37

Nedböjning, mm, på provstång 380 X 22

mm cD ............................................................3 3,2

Draghållfasthet, kg/mm2:

på provstav ur böjstång 380 X 22 mm <‡) 20,5 28,5
på profilerat gjuten provstav 40 X (23.5

—15—23.5) O ..........................................24 30

på profilerat gjuten provstav 48 X (37

—24—37) ø ............................................20,5 26

MG:s ; Mitt
förslag ; förslag

46

17 aphil 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:34:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937m/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free