Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Som av fig. 1 framgår bestå ringarna av tunna
(V32"). skålformade ringlameller, insatta i spåret med
skålarna parvis vända mot varandra. Genom det större
antalet flerdubblas anliggningsytorna mot
cylinderväggen och tätningen förbättras i proportion därtill. Genom
skålformigheten fjädra ringarna även emot varandra
sinsemellan och täta även i kannringspåret. God
tätning ernås därjämte i ovalt slitna cylinderlopp, dels
genom det större antalet ringar, som fjädra åt olika
håll, och dels genom
att de kunna röra sig
i förhållande till
varandra. En motors
oljeförbrukning kan
härigenom även efter
lång tids körning
hållas låg.
Skålformigheten
mellan ringlamellerna
utgör magasin för oljan,
som vid ringarnas
rörelse under motorns
gång matas fram på
cylinderväggen. Det
förhållandet, att olja
hålles kvar mellan
ringarna, är av
betydelse för slitaget, vilket är störst vid starten av en
motor. Cylindrarna bli på detta sätt redan vid första
kolvslaget smorda.
Beckningen av ringarna förhindras genom ringarnas
inbördes rörelser under motorns gång och därav
förorsakad oljecirkulation, varigenom anhopning av sot
och stagnation av oljan förhindras. Ringarna äro
utförda av en speciell finkornig stållegering, som är något
mjukare än det material, som vanligen användes i
cylinderväggarna. Ringarnas livslängd har vid prov
visat sig vida överstiga kannringar av vanlig typ.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll den 13 april 1937 ordinarie sammanträde på
föreningens lokal under ordförandeskap av
flygdirektör Erik Sjögren. ■— Att tillsammans med ordföranden
justera dagens protokoll utsågos civilingenjör Carl
Gustaf Brodén och mariningenjör Gösta Hartzell.
I avdelningen inträdde genom anmälan
civilingenjörerna Bjarne R. Böös, Stockholm, och C. O. Torsten
Montelius, Djursholm. I avdelningen invaldes
ingenjörerna Olof A. Bbäittigam, Göteborg, och G. Einar
Thanderz, Stockholm, samt kapten Olof Rudbeck,
Stockholm.
över SMS särtryck nr 175: Standardisering av
hålkälar på axlar, hade av kommitterade till Sveriges
maskinindustriförenings standardkommitté i januari
1936 avgivits preliminärt yttrande. Avdelningen
beslöt upptaga yttrandet såsom sitt eget. — Ett till
avdelningen inkommet yttrande över SMS särtryck nr
187: Standardisering av rörkopplingar, godkändes. —
Den av avdelningen tillsatta ständiga kommittén för
konstruktionsfrågor föreslogs att upplösas och i
förekommande fall ersättas med särskild kommitté.
Avdelningen godkände förslaget.
Härefter behandlades ett från avdelningens
kommitté för utarbetande av normer för provning av
centrifugalpumpar inkommet överarbetat förslag, Svenska
teknologföreningens handlingar nr 305. Professor
Hjalmar O. Dahl inledde diskussion med en
motivering för bibehållande av genomströmningsformeln
i den form, som angivits i kommitténs föregående för-
slag, men medgav att koefficienten fi icke vore någon
genomströmningskoefficient i egentlig mening. För
undvikande av missförstånd kunde man byta fj, mot
Q, ehuru talaren ej själv gillade ett dylikt utbyte. I
den fortsatta diskussionen yttrade sig civilingenjörerna
K. I. Karlsson, Karl Albert Lundkvist och Henrik
Edenholm. Avdelningen beslöt att, sedan några
smärre justeringar vidtagits, antaga normförslaget.
Ordföranden framförde avdelningens tack till
kommittén, vilken utgjorts av professor Hj. O. Dahl,
ingenjörerna Edwin Dunér och Emil Frödin samt
civilingenjör Gösta Bourdin.
Aftonens föredrag, "Om vinkeleffekt vid
centrifugering", hölls av civilingenjör Gunnar Beckman.
Föredragshållaren gav först en orientering i den
brukliga terminologien och framhöll skillnaden mellan
en centrifug och en separator, den förra avsedd för
att ur en viss tillmätt mängd av en lösning genom
sedimentering skilja partiklarna från vätskan och den
senare avsedd för ett kontinuerligt skiljande av t. e.
olja och vatten från varandra. Sedimenteringen
beror av den hastighet, med vilken partiklarna sjunka
till botten, och underlättas genom agglutinationen,
sammanflockningen. Centrifugalkraften, m oj2 r, beror
av radiens storlek, och denna kan icke ökas
obegränsat; man kan dock genom ökning av
vinkelhastigheten uppnå ett synnerligen verksamt kraftfält. Förr
brukliga centrifuger hade alltid provrören radiellt
utslående, varigenom viss begränsad
sedimenterings-hastighet erhölls. Yid vinkelcentrifuger få rören icke
slå ut fullt, utan stanna i viss vinkel, varav
beteckningarna vinkelcentrifug och vinkeleffekt. I den
vanliga separatorn utnyttjas denna vinkeleffekt, men
talaren hade icke påträffat någon teoretisk
behandling av förhållandet. Idén till vinkelcentrifugen hade
uppstått av det kända förhållandet, att vid t. e.
blodprov, "sänka", blodkropparna sjunka fortare om
kapillärröret, i vilket provet är inneslutet, lutas något.
Talaren omnämnde, att Patentverket till en början
bestred, att något vore att vinna genom rörens
lutning. Talaren demonstrerade med några
väggplanscher resultaten av utförda försök, dels med rakt
utslående rör, dels med rör i vinkel och påvisade
olikheten i sedimenteringsjämvikt. Såsom allmän regel
anfördes, att avståndet från vägg till vägg i röret
borde vara liten (platta, breda rör användas ofta).
Genom agglutinatbildningen ökar sedimenteringen pä
grund av att partiklarna bliva större. Rörets
branthet vore icke entydigt bestämd, men för varje vätska
av känd täthet kunde man beräkna den
gynnsammaste vinkeln; vid separatorer vore 45° en vanlig
storlek på vinkeln. — Talaren anförde några exempel
på vinkelcentrifugens användning, t. e. vid
bakteriologiska undersökningar, vid kemiska undersökningar i
bageri- och bryggeriindustrien, vid kemisk analys,
insulinframställning och såsom ersättning för
filtrering. Yid provning av oljor gälla normer, vilka
föreskriva rakt utslående rör. Talaren förmodade att
snabbare och säkrare resultat skulle kunna erhållas
med vinkelcentrifug.
Efter föredraget yttrade sig professor Hilding
Faxén, som längesedan flyktigt bearbetat problemet
centrifugering och härvid tänkt sig saken ordnad
genom vinkeleffekt. Civilingenjör C. G. Brodén
lämnade upplysningen, att man vid A.-b. Separator
såväl beräknat som provat ut den för visst fall
gynnsammaste vinkeln. Ordföranden framförde härefter
avdelningens tack till föredragshållaren.
Sammanträdet, som var slut kl. 22, åtföljdes av
supé och samkväm, vari ett 40-tal medlemmar
deltogo. En film, visande A.-b. Bofors "civila
tillverkning", avskådades mellan klunkarna.
Bou.
88
19 juni 1937
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
