Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
vattenmantlarna voro anordnade uttag i rörväggen
för uppmätning av statiska trycket i röret. Denna
mätning utfördes med vattenfyllda U-rör.
Försöksröret utmynnade i ett grovt avloppsrör, varest den
avgående förbränningsgasens temperatur uppmättes.
Försöksrörets väggtemperatur beräknades ur dess
längdutvidgning. Denna uppmättes medelst
mät-klockor, fästade till två värmeisolerade rör. Genom
dessa rör cirkulerade vatten med konstant
temperatur.
Förbränningsrummet och försöksröret voro
upplagda på kullager på ett stabilt stativ, så att
försöksröret fritt kunde utvidga sig vid uppvärmning.
Dessutom voro anordnade hjälpmaskinerier och
kontrollanordningar, på vilkas anordning dock ej här
närmare skall ingås.
Fig. 5 visar en bild av försöksanläggningen i dess
ursprungliga skick.
Med de båda försöksanläggningarna gjordes prov
vid olika gashastigheter varierande mellan 90 och
420 m/s motsvarande R e = 40 000—190 000 och
gas-teinperaturer varierande mellan 1 250—175° C. Yid
proven gjorda mätningar bearbetades och resultaten
framställdes i dimensionslös form såsom a*, f* och
7j* såsom funktioner a v R e och T\T w. Genom
jämförelse med uppmätt f* för isotermisk strömning
befanns att försöksresultaten för röret med rå yta
(stålröret) kunde sammanfattas genom formlerna
£* = 1,08 Z*m (TiTJV»ss» 0,i7i R(f/Tw)°>K, ... (26)
0,i76 B<H>^(T/Tw†v,...... (27)
1
7j* = 0,95
1,03.
(28)1
0,65 + 0,35 Pr
På grund av försöksrörets ytråhet erhölls något
större f* än Nikuradses formel anger samt något
lägre utnyttjningstal än som teoretiskt skulle
erhållits.
Försöksresultaten med försöksröret med glatt yta
(kopparröret) kunde sammanfattas genom
formlerna
C* = t*m (T/TJ** æ 0,i58 R e-o^ (TjTw)M,... (29)
a* = 7]* • !=» 0,172 R (TjTw†>v% ... (30)
1 J ,09.......... (31)
’ 0,65 + 0,35 Pr ’ .....
Sambandet mellan det vanligen använda värme
övergångstalet a (kcal/m2h°C) och «* är2
4 a
3 600 coy cp
Vid värmeöverföringsberäkningar kan det ofta
vara bekvämt att utgå från mediets temperaturfall
längs eldytan i stället för från mediets
energiinnehållsfall, så som det i det föregående härledda
värmeövergångstalet a* förutsätter. Om ett värmeöver-
1 _ gagens medeltemperatur 1 °K
R e = ^ D
__ .1 ■ 9
o y = "vikthastigheten" = kg gas per m2 och s.
q — viskositeten vid gasens medeltemperatur T.
2 En mera ingående behandling av föregående undersök-
ning återfinnes i VDI-Forschungsheft 380: I. Jung:
Wärme-tibergang’ und Reibungswiderstand bei G-asströmung in Rohren
bei hohen Geschwindigkeiten.
Fig. 5. Försöksanläggningen.
gångstal för dylik beräkningsmetod betecknas a*r
gäller då
(IT —
a*T = -äLDI{T~Tw) ........................(32)
varur vid konstant väggtemperatur Tw i analogi med
ekv. (25) erhålles
= ............ (33)
t _r D
-1 o w
där T = gasmedeltemperaturen vid rörlängden L,
T0 — gasmedeltemperaturen vid inträdet i röret.
a*? kan erhållas ur a* genom multiplikation med
en faktor C, som är en funktion av gasens specifika
värmes variation med temperaturen. För inom
ganska vida gränser varierande T\TW kan denna
faktor med god noggrannhet ersättas med
C = (TjTw)~ <*»,.................. (34)
och då erhålles
a*r = a*(Xyrw)-o,os, ............ (35)
vilket tillsammans med ekv. (30) för strömning i
glatta rör ger
a*T = 0,172 R e~°’æ (TITwf*.......... (36)3
s För de flesta tekniska beräkningar kan man med
tillräcklig noggrannhet sätta
a* = a* T =1.0—1,6 %,
där det högre värdet gäller för lägre hastigheter och smärre
rördiametrar. Ärt. e. T0 = 1 100°C, Tw= 100°C och L/D =
= 100 erhålles med a* = 1,0 % ur ekv. 33 :
T— Tw = e~ °>01 100 • 1 000 = 358°C. T = 458°C.
Ny typ lamellkannringar.
I Amerika har under de senaste åren flera slag av
s. k. lamellringar förts i marknaden. Fördelen med
denna ringtyp ligger i den bättre tätning och smörjning,
som ernås med ett flertal ringlameller i varje
kann-ringspår gentemot en enda ring. Svårigheten har
varit att undvika liopbeckning av ringlamellerna vid
deras användning på förbränningsmotorer. En ny typ
av mycket enkel konstruktion, C o r d s kannringar,
som i Amerika funnit vidsträckt användning både för
förbränningsmotorer och kompressorer, finnas numera
att få även här. De ha provats med utmärkt resultat
av ett flertal av våra motorfirmor, bl. a. även på
dieselmotorer.
19 juni 1937
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
