Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
kan i stort genomföras med tillräcklig likformighet och
säkerhet, kunna användas ytterligare 10 à 15 år."
Resultatet av Agas undersökningar framgår
av-följande protokoll.
Protokoll
över undersökning av en vid Hälsingborg—Hässleholms
järnväg omsmidd och ytUärdad räls.
Rälsens ursprungliga vikt 34 kg/m. Rälsänden var
enligt uppgift omsmidd och ythärdad enligt följande:
Uppvärmning till ca 850°C, avkylning med vatten till
150 anlöpning till 350 °C med avsvalning i luften.
Undersökningen har omfattat:
1) en serie Brinellprov dels på farbanan och dels i ett
antal snitt på olika avstånd från rälsänden och på olika
djup under farbanan;
2) makroskopiska etsprov och
3) mikroskopiska etsprov.
Rälsens ursprungliga hårdhet har antagits återfinnas
oförändrad på rälsens liv och fot och befanns ligga
omkring 172°. Som jämförelse kan nämnas, att räls
numera gives en hårdhet varierande mellan 200 ° och 240
när rälsen är ny. På farbanan hade hårdheten genom
hjulens kallbearbetning under 31 år ökats till ca 234°.
övriga Brinellprov efter härdningen framgå av
nedanstående tabell.
Fig. 4.
Uppmätta Brinellvärden äro markerade med heldragna
linjer. Ojämnheterna bero tydligen dels på ojämnhet
i det ursprungliga materialet och dels på ojämnheter i
härdningen. Vid avkylningen har ytan antagligen legat
för nära omvandlingstemperaturen. Med bortseende från
dessa ojämnheter erhålles "idealiserade" kurvor i unge-
Provet taget på: Avs tånd fr ån räls ändan i m m
Djup under farbanan: o 10 30 60 100 150 210 280 360 580 1000
0,o mm ........................ 292 292 255 229 234 229 234 241 2H9 242 234
3,5 mm ........................ 249 241 229 217 234 229 229 234 217 217 224
6,5 mm ........................ 216 211 220 197 220 210 204 208 200 197 197
16,0 mm ....................... 200 184 186 187 197 194 188 183 174 172 185
Längdsha/a
W 20 30 40
Djupskala
50 GO 10 mm mm 10
Fig. 2.
För att bättre illustrera härdningens utsträckning har
genom interpolering ur dessa tabellvärden uträknats
siffror för uppritande av isosclerer i ett längdsnitt av
rälsänden. (Djupskala = 2 • längdskalan.) (Fig. 2.)
färlig överensstämmelse med
de streckade kurvorna. Dessa
visa, att den hårdhet, som
orsakats av trafiken,
eliminerats vid uppvärmningen
och sedermera ersatts och
delvis ökats genom
härdningen. Mellan det av
trafiken bearbetade och ej
normaliserade området å ena
sidan och det härdade å den
andra har ett mjukare parti
uppstått, dock hårdare än materialet ursprungligen.
På de mindre makrofotografierna (1:1) framgår
härdeffektens utbredning; a (fig. 3) visar ohärdat
material, 6 (fig. 4) och c (fig. 5) härdat på 10 resp. 30 mm
J=
20
30 mm
Fig. 3.
21 aug. 1937
Fig. 5.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
