Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1. Omedelbart rälsbyte till 20 meters längder.
Räntekostnader enligt förestående ....................................... ca 250 000 kr.
Kostnader för skarvunderhåll o. d. i 10 år med 4 % ränta på ränta ....... „ 48 000 „ ca 298 000 kr.
eller ca 45 kr. per förutvarande skarv.
2. Thermitsvetsning av befintliga räler till 36 m längder.
Kostnad enligt förestående ............................................. ca 266 400 kr.
Kostnader för skarvunderhåll o. d. i 10 år med 4 % ränta på ränta ........ „ 26 700 „ ,, 293 100 „
eller ca 44 kr. per förutvarande skarv.
3. Riktning, kapning ocli elektrisk svetsning (2 st. 12 m räler till ca 22.8 m)
Kostnad enligt förestående ............................................. ca 253 830 kr.
Kostnader för skarvunderhåll o. d. i 10 år med 4 % ränta på ränta ....... „ 44 220 „ „ 298 050 „
eller ca 44: 50 kr. per förutvarande skarv.
4. överhöjda skarvjärn och påläggssvetsning medelst gas.
Kostnad enligt förestående............................................... ca 79 630 kr.
Kostnad för skarvunderhåll o. d. i 10 år med 4 % ränta på ränta ........ „ 79 670 „ „ 159 300 „
eller ca 24 kr. per befintlig skarv.
5. överhöjda skarvjärn och uppsmidning av skenändarna.
Kostnad enligt förestående ............................................... ca 35 450 kr.
Kostnader för skarvunderhåll o. d. i 10 år med 4 % ränta på ränta ........ „ 79 650 „ „ 115 100 „
eller ca 17: 50 kr. per befintlig skarv.
och sannolikt tillförlitliga kostnader, beräknade för
en 10-årsperiod (se ovan):
Sistnämnda reparationsmetod betr. uppsmidning
har, enligt uppgift, med gott resultat kommit till
användning bl. a. i Amerika för intill 1,5 mm nedslitna
skarvar. För iordningställandet av intill 3 mm
stukade och slitna skarvar är förfarandet, mig veterligt,
dock en nyhet. Jämföras kostnaderna för denna
metod med kostnaderna för ett omedelbart rälsbyte
framgår, att en besparing av ca 180 000 kr. kan
påräknas under förenämnda förutsättningar.
Sammansvetsningen av 3 st. räler till en längd av
36 m medelst Thermitsvetsning och ävenså
upptagning, riktning, kapning och sammansvetsning av 2 st.
12 m räler samt återinläggning synes vara oeko-
nomiskt beträffande räler med endast ca 10 års
livslängd, därest befintliga rälsskarvar kunna botas
antingen enligt alt. 4 eller alt. 5 eller också medelst
en kombination av dessa och till ungefär därför
beräknade kostnader.
Alt. 1. fordrar ett omedelbart kapitalutlägg av ca
520 000 kr.
Alt. 2. fordrar ett omedelbart kapitalutlägg av ca
180 000 kr.
Alt. 3. fordrar ett omedelbart kapitalutlägg av ca
171 500 kr.
Alt. 4. fordrar ett omedelbart kapitalutlägg av ca
53 800 kr.
Alt. 5. fordrar ett omedelbart kapitalutlägg av ca
23 950 kr.
Transportproblem inom den moderna
storindustrien.
Av direktör ERIK WIDÉN.
(Forts. fr. sid. 96.)
Rationaliseringens inverkan på industriens
transportmedel.
För icke så länge sedan kunde man anse, att ett
transportproblem var löst, när man funnit en tekniskt
acceptabel metod att verkställa transporten. Detta
är emellertid icke tillräckligt nu för tiden. Yi ha
uppnått en teknisk fulländning av transporten, varom
vi tidigare knappt vågat drömma, endast för att finna
att nya mål hägra vid horisonten.
Det i en tid av fallande pris och ökad konkurrens
nationer, industrier emellan födda slagordet "ratio-
nalisering" sätter sin prägel på allt inom
industrien och icke minst på transportanordningarna. I
sig självt är ju rationaliseringskravet intet nytt, det
är industriens väsen och man kan kanske säga att
industrien själv endast är rationaliserat hantverk.
Den enda skillnaden mot förr är att förändringarna
ske i raskare tempo. Ifråga om
transportanordningarna ha rationaliseringskravet verkat i två riktningar
dels i syfte att göra transportanordningarna
driftsäkrare och hållbarare, alltså kvalitetshöjande, och
dels att göra dem mera automatiska dvs. oberoende av
manuell betjäning. Det sistnämnda strävandet
konsekvent genomfört skulle ju medföra att transpor-
108
21 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
