Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kn i sk Ti ds k ri ft
Lt/lÅ Koolja
W"
Fig. 2. Diagram visande energimängden L^, som erfordras
för kompressorn och cirkulationspumpen, samt energimängden
Lji som kan utvinnas 1 gasturbinen såsom funktioner av
brännkammartrycket P0 och vikthastigheten coy i
ångbildarrören vid 500° C gastemperatur före turbinen och 20 cfc
luftöverskott. De streckade linjerna äro orter för självdrift
(tß = Lf) utan effektöverskott för olika temperaturer före
gasturbinen. Skalan till vänster visar förhållandet mellan
gasturbineffekten Lj och den effekt Lj en till pannan
ansluten kondensationsturbin skulle kunna lämna.
i ångbildarrören strömma de heta
förbränningsgaserna med en hastighet av 200 à 300 m/s. Vid så
höga hastigheter blir värmeöverföringen enorm. I
ångbildarrören äro även överhettarslingor I inlagda,
i vilka den mättade ångan överhettas. Under
passagen genom ångbildarrören ha gaserna nedkylts till
400 à 500° och trycket har genom
strömningsmotståndet i kanalerna fallit till 0,5 à 2 atö. I
gasturbinen E expandera gaserna till 0,1 à 0,2 atö.
Värmefallet omsattes i turbinen i arbete, som tillföres
förbränningsluften vid dess kompression i kompressorn
A. I ekonomisern F avgiva gaserna större delen av
sitt kvarvarande värme till matarvattnet och lämna
ekonomisern vid 100 à 200°. För att ernå en
effektiv kylning vid den våldsamma värmeöverföring, som
uppnås i ångbildarrören är tvångscirkulation
nödvändig. Cirkulationspumpen J trycker vatten genom
förbränningskammarens kylslingor och genom
ångbildarrören. Ca Vio av det cirkulerande vattnet
förångas under passagen genom ångbildarrören.
Cirkulationsvattnet och ångan skiljas i
ångsepara-torn K genom centrifugalverkan. Ångan avgår
genom ledningen L till överhettarslingorna / och
därifrån till förbrukningsstället. Det avkokade
vattnet ersättes med nytt av matarpumpen M, så att
vattenståndet i ångseparatorn K hålles konstant. För
igångsättning och reglering av pannan finnes en
ångturbin eller elektromotor N, förmedelst vilken
gasturbin-kompressorgruppens varvtal kan regleras. Ju
mera belastad pannan är, desto större mängd
förbränningsluft erfordras och med desto högre varvtal
måste gasturbin-kompressorgruppen arbeta.
Värmebalans och verkningsgrad.
Pannan måste förutom bränsle tillföras energi för
cirkulationspump, regleringsmotor och matarpump.
Den i pannan nyttiggjorda energimängden bortföres
genom den genererade ångan. Är ångmängden A
(kg/h), bränsleförbrukningen B (kg/h), bränslets
värmevärde Hu (kcal/kg), ångans värmeinnehåll id
och matarvattnets värmevärde iw erhålles en ren
termisk verkningsgrad
_{ii — V)
V">r" ’ ~ B • Hu ’
Då pannans hjälpmaskiner fordra en viss effekt
L (kW), är icke den termiska verkningsgraden
avgörande för pannans ekonomi. Hänsyn måste även
tagas till den av hjälpmaskinerna förbrukade
effekten. Räknade man effekten L som en tillförd
energimängd skulle man erhålla
=_Å ih—y
V B • Hu + 860 • i:
Detta vore emellertid påtagligen oriktigt.
Visserligen motsvarar en kWh 860 kcal, 860 kcal
motsvarar däremot ej en kWh. Räknar man med att
effekten L skall genereras i en
kondensationsång-turbin med ånga från Veloxpannan, kan en termisk
verkningsgrad av ca 20 à 22 % påräknas. En kWh
tillförd effekt motsvarar sålunda ca 4 300 à 3 900
kcal. Som anläggningsverkningsgrad angives därför
vanligen
_ Ä(id — iw) — L- 4 000
VAn’ ~ B-Hu
Anläggningens verkningsgrad är sålunda starkt
beroende av tillskottseffektens L storlek. Lämnar
gasturbinen tillräckligt stor effekt för att driva
kompressorn, är
^Anl term >
emedan matarpumpens och cirkulationspumpens
effektbehov är förhållandevis ringa. Räcker däremot
ej gasturbineffekten till, utan en större effekt måste
tillföras med regleringsmotorn, blir
anläggningsverkningsgraden betydligt lägre än den termiska. För
att ernå hög anläggningsverkningsgrad måste
sålunda gasturbineffekten vara tillräcklig eller i det
närmaste tillräcklig för kompressorn.
Effektbalans och betingelser för "självdrift".
Den effekt, som kan utvinnas ur rökgaserna i
gasturbinen, är proportionell mot gasernas absoluta
temperatur och i det närmaste proportionell mot
tryckfallet. Ju större del av det av kompressorn alstrade
övertrycket, som åtgår för att övervinna
strömningsmotståndet i ångbildarrör och ledningar, med desto
högre temperatur måste gasturbinen arbeta, för att
dess effekt skall vara tillräcklig för kompressorn.
Även med de temperaturbeständigaste stålsorter kan
man f. n. ej utnyttja högre temperaturer än ca 500 à
550° i gasturbinen. Den andel av kompressorns
övertryck, som kan utnyttjas för värmeöverföringen, är
starkt beroende av turbinens och kompressorns
verkningsgrad.
.122
16 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
