Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Tryckfallet i ångbildarrören liksom
värmeöverföringen i dessa äro beroende av rökgasernas
"vikthastighet". Vikthastigheten wy är produkten av
hastigheten æ (m/s) och specifika vikten y (kg/m3)
och angiver den gasmängd (kg), som per m2
genomloppsarea och sek. genomströmmar ångbildarrören.
För att vid en viss vikthastighet avkyla gaserna till
en viss temperatur erfordras ett visst tryckfall. Är
inloppstemperaturen i ångbildarrören känd, kan för
ett antaget temperaturfall i ångbildarröret tryckfallet
beräknas som funktion av vikthastigheten. Det efter
ångbildarröret resterande övertrycket utnyttjas i
gasturbinen.
Fig. 2 är ett effektdiagram för att närmare
klarlägga effektbalansen mellan gasturbin och
luftkompressor. Effekterna äro angivna som kWh/kg olja.
Vid visst luftöverskott erfordras en viss luftmängd
per kg olja. Kompressionsarbetet LK för
kompressionen av denna luftmängd har beräknats för
brännkammartryck upp till 5 ata med antagandet av 67 %
kompressorverkningsgrad.1 Därefter har
gasturbineffekten Lt beräknats med antagande av 90 %
turbinverkningsgrad och 500° tilloppstemperatur som
funktion av vikthastigheten i ångbildarrören.
Gasturbineffekten faller tämligen snabbt med
vikthastigheten och det därmed ökade strömningsmotståndet i
ångbildarrören. Upp till ca 3,5 ata
brännkammartryck lämnar gasturbinen vid små
strömningsmotstånd större eller lika stor effekt som kompressorn
erfordrar. Vid en viss vikthastighet, vars storlek
är beroende av brännkammartrycket, äro
gasturbineffekt och kompressoreffekt lika stora.
Sammanbindas dessa skärningspunkter mellan LK- och
LT-kurvorna, erhålles orten för "självdrift" utan
effektöverskott vid 500° gastemperatur före turbinen.
Enligt fig. 2 skulle självdrift vara möjlig vid 500° mellan
1,3 och 3,5 ata brännkammartryck. Högsta möjliga
vikthastighet, 90 kg/m2s vid 500°, skulle kunna ernås
vid ett brännkammartryck av 2,5 ata.
Hur orten för självdrift förskjutes med
temperaturen före gasturbinen framgår ävenledes av fig. 2.
Med ökat brännkammartryck minskas erforderlig
brännkammarvolym och eldyta. Samtidigt som
pannans dimensioner minskas, ökas emellertid den
erforderliga effekten för gasturbingruppen snabbt.
Kompressorn vid en Veloxpanna motsvaras vid en
normal panna av rökgasfläkten. Vid moderna
pannor uppgår rökgasfläktens effekt till 1 à 3 % av
den effekt en till pannan ansluten
kondensations-turbin skulle kunna lämna. Förhållandet mellan
den erforderliga gasturbin-effekten LT och
ångturbinens effekt LÄ uppgår till en helt annan
storleksordning. Som av fig. 2 framgår, är L^/Lj redan vid
3 ata brännkammartryck 32% och vid 2 ata 19 %.
Den ekonomiska gränsen för brännkammartrycket
synes ligga mellan dessa gränser.
Pannans detaljkonstruktioner.
Av redogörelsen för pannans arbetssätt torde de
olika detaljernas ändamål vara klarlagt. Här skall
i Cirkulationspumpen har förutsatts direktdriven från
kompressorgruppen och dess effektbehov har inräknats i den
angivna kompressor-verkningsgraden, liksom även tryckfall i
ledningar och brännare. Den egentliga
kompressorverkningsgraden uppgår vid nyare, axialkompressorer till 80 %
och därutöver.
Fig. 3. Axialkompressor med 13 steg.
Fig. 4. Rotor till 3-stegs double-flow gasturbin.
i korthet deras nuvarande konstruktiva utförande
beskrivas.
Luftkompressorn (A) utföres som en
flerstegsaxial-kompressor. På grundval av mångåriga försök och
aerodynamiska undersökningar har BBC lyckats
konstruera axialkompressorer, vilkas verkningsgrad
avsevärt överstiger motsvarande kompressorers av
cen-trifugaltyp. Led- och löpskovlar äro utförda med
bärplanprofiler, fig. 3. Kompressorn liknar i övrigt
en parsonsturbin. Rotorn löper i kullager med
mycket högt varvtal, 6 000 till 14 000 v/min.
Gasturbinen (E) är direkt kopplad till
kompressorn. Dess konstruktion framgår av fig. 4.
Turbinen är vid större pannor utförd som en tre- eller
fyrstegs enkel eller dubbel parsonsturbin. På grund
av det höga varvtalet, det relativt ringa värmefallet
och den gynnsamma skovellängden ernås en
verkningsgrad av 90 à 92 %. Vid mindre pannor utföres
turbinen med endast ett enkelt aktionshjul.
Förbränningskammaren (B) har numera luftintaget
(O) upptill, fig. 5. Insprutningsmunstycket (P)
befinner sig i luftintagets mitt. Genom snedställda
ledskenor (Q) bringas den inströmmande luften i kraftig
rotation för befordran av förbränningen.
Ångbildarrörens (D) placering och konstruktion
framgår även av fig. 5. Ångbildarrören äro anslutna
till ett ringformat samlingsstycke (R) i
brännkammarens undre del, genom vilket cirkulationsvattnet
tillföres. Gaserna inströmma genom en i det högra
ångbildarröret nedtill synlig mynning och passera först
genom en kanal med ringformad sektion. I den övre
delen av ångbildarröret äro överhettarslingorna (/)
inskjutna. Gaserna från samtliga ångbildarrör samlas
i det ringformade rummet (S) kring luftintaget. De
passera genom en kort förbindelse till gasturbinen (E).
Denna är i fig. 5 en enkel aktionsturbin med vertikal
axel. Direkt under gasturbinen är kompressorn (A)
monterad liksom en regleringsmotor (N) med kugg-
18 sept. 1937
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
