Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
Redaktör. H. F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA T E K NOLOB F Ö R E N I N 6E.N
INNEHÅLL: Motorfordon vid S. J., av förste byråingenjör E. Nothin. — Autogen härdning, av ingenjör Carl-Erik
Prytz.
Motorfordon vid S. J.
Av förste byråingenjör E. NOTHIN.1
För 25 à 30 år sedan brukade man enkelt och
bekvämt tillgodose behovet av maskinell dragkraft
vid järnvägarna genom upphandling med långa
tidsmellanrum av behövligt antal ånglok av ett relativt
fåtal typer. Sedan motorismen vunnit insteg inom
övriga grenar av kommunikationsväsendet har man
emellertid även vid järnvägarna i stor utsträckning
sökt tillgodogöra sig motordriftens fördelar, icke
minst dess lämplighet för även de minsta
effektbehov, dess ständiga driftberedskap m. m. samt infört
motorfordon för tjänste- och trafikbruk av en
mångfald typer och för snart sagt alla möjliga ändamål.
De vid järnvägarna använda motorfordonen kunna
indelas på flera olika sätt, t. e. efter storleken i
större fordon såsom motorlok och motorvagnar, samt
i mindre sådana såsom dressiner och
plattformstraktorer. Det ligger dock måhända närmare till hands
att uppdela dem efter arbetsuppgiften i fordon för
egentlig trafiktjänst resp. för tjänstebruk eller efter
konstruktionen i skengående fordon resp.
landsvägsfordon.
De icke skengående motorfordonen vid S. J.
utgöras huvudsakligen av landsvägsbussar, lastbilar
och plattformstraktorer. Ehuru dessa
fordonsgrupper äro av stort tekniskt intresse ingås i det följande
av utrymmesskäl ej på desamma utan endast på de
egentliga, dvs. skengående järnvägsmotorfordonen,
nämligen motordressiner, motorvagnar och
lokomotorer.
De vid S. J. först använda motordressinerna — av
Scania-Vabis’ tillverkning — framdrevos av
ency-lindriga, vattenkylda Scania-motorer à 4 resp. QV2
hkr. Dressinen var av ganska primitiv, helt öppen
typ med chassiet vilande stumt mot axellagren (en
obetydlig avfjädring erhölls genom insättning av
smärre fjädrar under sittplatserna). En dressin av
liknande typ, men med tvåcylindrig luftkyld
bensinmotor tillverkades av Hults bruk. En relativt kraftig
och snabbgående dressin, konstruerad av A.-b.
Järnvägsmateriel, infördes år 1916. Den var utrustad med
en luftkyld 4-cylindrig bensinmotor på 20 hkr.
De vid S. J. numera allmänt använda
inspektions-dressinerna, tillverkade av Hilding Carlssons mek.
verkstad, Umeå, äro helt täckta och erinra vid flyk-
1 Sammandrag av föredrag hållet vid Svenska
teknologföreningens avdelnings för Mekanik årsmöte den 16 oktober
1937.
tigt påseende om en vanlig personbil med
Sedan-karosseri, fig. 1. Den i dressinerna vanligen använda
motorn är Fords 4-cyl. bilmotor på 50 hkr, vilken
förmår framdriva dressinen med en hastighet av över
80 km per tim.
Såväl karosseri som chassi inkl. kraftöverföring
äro specialbyggda för rälsdrift. Med hänsyn till
dressinens användning för inspektionsändamål äro de
tre egentliga passagerareplatserna anordnade på
framsätet. Föraren har däremot sin plats på det
tvåsitsiga baksätet. Till underlättande av snabb
utrymning har karossen utrustats med 4 dörrar.
Ramverket avviker helt från det å bilar använda
chassiet och består av en kraftig ram av U-balkar,
uppstyvad med knutplåtar och stag samt försedd
med hornblock av järnvägstyp. Hjulen, som hava en
diameter i löpbanan av 580 mm, hava hjulcentra och
ringar av martin. Till dämpande av vibrationerna har
en ring av massivgummi inlagts mellan ring och
hjul-centrum på ungefär samma sätt som på rälsbussarna.
Hjulaxlarna äro tillverkade av 55 mm rundstål och
inbyggda i en rörkåpa av martingjutgods, vid mitten
utvidgad till ett "hus" för den koniska växeln till
kardanaxeln och viel ändarna övergående i
fastsvetsade kullagerboxar, vilka styras av vid ramarna fästa
hornblock.
Kraften från motorn överföres medelst
lamellkoppling och specialbyggd växellåda med två växlar för
fram och två för back till en kardanaxel till vardera
Fig. 1. Inspektionsdressin med Fordmotor, 1936 års modell ;
Hilding Carlssons mek. verkstad, Umeå.
18 sept. 1937. häfte 9
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
