Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG-OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR: J. R. ALEX SÖDERGREN
•UTGIVEN AV SV
TEKNOLOG FÖR C.M 1NG Efj..
INNEHÅLL: Excentriskt belastad pelare eller vägg av material, som ej kan upptaga dragspänningar, av N. Royen.
— Några data från Krångede kraftverksbyggnader, av arbetschefen Gustaf Berggren. — Litteratur. — Notiser.
Excentriskt belastad pelare eller vägg av material,
som ej kan upptaga dragspänningar.
Av N. ROYEN.
Den strävan, som numera gör sig gällande,
nämligen att i möjligaste mån söka reducera måtten
för pelare- eller väggkonstruktioner, har medfört, att
vid statiska beräkningar hänsyn måste tagas till en
del förhållanden, vilka vid tidigare brukliga, grövre
konstruktioner utan betänkande kunde lämnas
obeaktade.
Detta gäller sålunda bl. a. beräkningen av
påkänningar tillföljd av excentrisk belastning samt
knäcksäkerhet hos i förhållande till höjden tunna väggar
eller pelare av material, som ej kan upptaga
drag-spänningar, t. e. tegel och liknande byggnadssten,
oarmerad betong (med gjutfogar) etc. Ett analogt,
ur teoretisk synpunkt ännu besvärligare fall
föreligger vid tunna betongväggar, vilka äro försedda
med armering endast i väggens mitt. Detta problem
diskuterades i samband med utarbetandet av 1934
års statliga betongbestämmelser, men delegerade
ansågo då, att allmängiltiga föreskrifter icke borde
införas i bestämmelserna, enär frågan vid nämnda
tidpunkt varken var teoretiskt eller praktiskt utredd.
Härnedan göres ett försök till teoretisk behandling
av dessa frågor med tanke på att resultaten skola,
utan alltför besvärliga beräkningar, kunna tillämpas
på vanligen förekommande fall.
Till en början behandlas ett par specialfall, vilka
i kombination giva de sökta fallen. Pelaren antages
härvid ledad i båda ändar och belastningen
excentriskt anbragt, varjämte förutsattes, att materialet
följer de vanliga elasticitetslagarna.
Följande beteckningar användas:
l — pelarens teoretiska längd,
b = pelarsektionens bredd,
h = „ höjd,
P = den pelaren åverkande kraften, vilken antages
parallell med geom. axeln,
e = kraftens excentricitet i förhållande till axeln,
c = „ minsta kantavstånd,
I — pelarsektionens tröghetsmoment i avseende på
den med kanten b parallella tyngdpunktsaxeln,
E — materialets elasticitetsmodul.
A. Excentriskt belastad pelare av material, som ej
förmår upptaga dragspänningar.
Med hänsyn även tagen till pelarens utböjning
kunna tre olika fall förekomma, nämligen
27 febr. 1937. häfte 2 1
I. Kraften P verkar inom kärnvidden i
samtliga sektioner.
II. Kraften P verkaT utanför kärnvidden i
samtliga sektioner.
III. Kraften P verkar inom kärnvidden närmast
pelarens ändar, men i övrigt utanför kärnvidden.
Dessa tre fall behandlas separat härnedan.
Fall I. Kraften verkar inom kärnvidden i samtliga
pelarsektioner.
Detta fall är redan tidigare behandlat, och formler
för beräkning av utböjning och spänningar återfinnas
t. e. i "Hütte".
Med de beteckningar, som framgå av fig. 1, samt
därjämte
Pi. 1 I P
-och «m=2y-
erhålles utböjningen
eos a.
- (1 — eos ax)= z — z0,
7 m–
cos a„
e —c-
(1)
(2)
Villkoret för att detta fall skall föreligga är
h
ym+e< g, dvs.
h = 6 C°S a’m •
(3)
Pl2
I fig. 5 angives gränskurvan för —beräknad
lE
Pl2 e
enligt ekv. (3); om –— för visst värde på — är
större än värdet enligt denna kurva, föreligger
icke fall I utan III (eller fall II, om därjämte
h\
e>6> ’
Kantspänningarna i pelarens mittsektion bliva
bli
6 P(e + ym)
bh<
eller
bh\ h eos a.m!
(4)
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
