Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väg och vvttenbyggnadskönst
Fig. 3. Uppströmsvy av damm och kraftstation.
sämre beskaffenhet och på sådana platser har det
förstärkts med betong.
Utsprängningen för maskinsalen har skett efter
samma metod som vid gruvbrytning, dvs. medelst
indrivning av orter och utstrossning av berget. Det
genom utstrossning nedsprängda berget forslas sedan
i vagnar medelst gruvhissar upp till jordytan. Tun
nelutsprängningen har skett huvudsakligen från.ett
håll, nedre änden. För upplastning i tunneln av det
lössprängda berget har använts en kraftig
rundsvängande elektr. driven grävmaskin, typ Bucyrus 42-B,
som lastade berget i 4 m3 stora tippvagnar, vilka på
elektrisk järnväg av 900 mm spårvidd förde
bergmassan ut till tipplatsen. För betonggjutningarnas
utförande uppfördes en betongblandningsstation
inrymmande 2 st. blandare, Smith-Mixer nr 51/2, vardera
rymmande 0,9 m3 färdigblandad massa.
Blandningsstationen inrymmer därjämte fickor för de olika
materialierna jämte vågar, 2 st. för vägning av sagda
materialier. Betongprovningslaboratorium för
utförandet av tryck- och vattentäthetsprov hade även
anordnats. Den färdigblandade betongmassan
utfrak-tades till formarna medelst en över hela dalgången
spänd kabelkran av 380 m spännvidd och maximalt
6,25 tons bärighet.
För transporterna från Ragunda järnvägsstation
fram till bygget — en sträcka på 25 km — har för
det tyngre godset, vägande upp till 30 ton per enhet,
anskaffats en lastvagn. Denna drogs av två st. stora
lastbilar, av vilka den ena för egen del lastade 11
och den andra 9 ton. Vidare har en bro av
betong-byggts över älven, då den förutvarande icke
tillnärmelsevis kunde uthärda dessa stora belastningar.
Några uppgifter över de viktigare
materialiemäng-derna torde kunna vara av intresse:
Jordschaktning ..................................120 000 m3
Bergsprängning ..................................270 000 m3
Bergborrstål .................... 34 000 kg
Dynamit ..............................................142 000 „
Virke av alla slag ............................500 000 kbfot
Armerings järn .................. 2 635 ton
Cement ................................................334 000 säckar
Betong .......................... 52 400 m3
Antal förbrukade kWh utgör 18 millioner, som, då
medeltalet arbetare varit 325, blir 55 380 kWh pr
Fig. 4. Damm och kraftstation sedda från högra stranden.
arbetare eller nära 3,75 hk pr arbetare vid en
kraftkälla på 1 200 hk.
För kraft och belysning har uppförts en provisorisk
vattenkraftstation på 1 250 hk.
De totala byggnadskostnaderna för Krångede
kraftverks l:a utbyggnad inklusive utomhusställverk
och bostäder men exklusive kostnaderna för
överföringssystem, vattenfall och sjöregleringar ha
uppgått till ej fullt 17V2 millioner kronor. Tack vare
att arbetena igångsattes under lågkonjunktur,
varigenom en relativt låg prisnivå kunnat utnyttjas och
att arbetena hela tiden fortgått utan avbrott,
störningar eller missöden, ha kostnaderna icke
oväsentligt understigit de beräknade.
Arbetsstyrkan uppgick under de 3 första åren till
i medeltal 210 man och utökades därefter. Under
vintern 1935 uppnådde arbetsstyrkan sitt maximum,
650 man. Medeltalet under hela bygget har varit
325 man.
Samtliga avlöningar till kraftverksbyggnadens egna
arbetare ha uppgått till 5 835 000 kronor, dvs. tiil ca
1/3 av hela byggnadssumman.
Med tillfredsställelse vill jag framhålla den stofa
skillnaden nu och för ca 30 år sedan, vad beträffar
både byggnadsmaterial, hjälpmaskiner och icke minst
arbetarnas uppträdande, kunnighet, arbetsintensitet
och intresse för ett gott arbete.
En annan sak, som har nära sammanhang med ett
arbetes raska men gedigna och även ekonomiskt goda
utförande, är att lämpliga åtgärder vidtagas i rätt
tid till skydd för de arbetandes liv och hälsa,
och att effektiv tillsyn utövas över
säkerhetsföreskrifternas ordentliga efterlevnad. Alltför ofta har
inträffat att på grund av oförstånd eller felförstådd
ekonomi skyddsanordningar ej ens anbringats vid
en uppenbart farlig plats, förrän en svårare skada
inträffat, medförande kännbara kostnader för
byggherren eller entreprenören, för att icke tala öm de
kostnader och ledsamheter, som drabba den skadade
eller dennes efterlevande. Slutresultatet blir i alla
händelser, att skyddsåtgärder med dess då merendels
större omkostnader sent omsider måste vidtagas.
Det är visserligen sant, att en stor procent av
olycksfallen föranledas av slarv, oaktsamhet, oförstånd
eller oförvägenhet av den som träffats av skadan,
men detta förhållande minskar icke arbetsledarens
plikter. Jag sätter nu inte ifråga att opropörtiöner-
23 jan. 1937
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
