- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Väg- och vattenbyggnadskonst /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekmskTidskrift

fil / o 5 m ’S ^om

W ’ I ’ 1 I I I ’ I I ’

Fig. 1. Stora bommen: tvärsektion av kaj.

av intresse att erfara något om de utförda arbetena.
Härvid är att märka att, då de gamla kajerna
upptaga jordtrycken, de nya delarna kunnat
konstrueras utan hänsyn till direkta jordtryckskrafter;
övriga sidokrafter från fartyg o. d. överföras genom att
gamla och nya delar väl förankrats i varandra. Vid
de två äldsta på detta sätt utförda kaj breddningarna
— i Stora Bommens hamn och Gasverkskajen — ha,
skarvpålarna utförts i trä och järn som bärande
delar med skyddshöljen i vattengången av armerad
betong inom plåthylsor.

betongen. Gjutningen utfördes så, att plåtformen
träddes över skarven, varefter tätning gjordes kring
bottenfalsen; en ca 5 cm tjock sats av fett bruk med
hastigt bindande cement göts i vatten inuti formen
och fick hårdna, varefter formen länspumpades och
resten av gjutningen utfördes i torrhet.

Överbyggnaden utgöres av järnbalkar och däck av
trä enligt fig. 1 och 2. På ett mindre område är
däcket utfört i armerad betong. Då detta stått sig väl
kommer, när trädäcket blir utslitet, det nya däcket
att utföras i armerad betong å hela kajplanet.

Erfarenheter: Efter 8 år hade järnmantlarna till
stor del förstörts och betongskarvarna skadats,
troligen genom ispressning samt svårigheten att
åstadkomma ett gott utförande på grund av för liten
diameter å betongskarven; som skydd för järnet
tjänstgör dock betonghöljet ännu, men bör genom
påsprutning av betong repareras.

Gasverkskajen.

Under åren 1928—30 utfördes å denna kaj på en
längd av 280 m en breddning på ca 6,0 m samtidigt
som djupet invid kajen ökades från 5,0 till 5,8 m.
Överbyggnaden utgöres även här av järnbalkar och
trädäck, men i kraftigare konstruktion än vid Stora
Bommen, då bryggan uppbär såväl spår för
kajkranar som järnvägsspår (fig. 4).

På grund av svårigheten att riktigt såga upp
skåran i träpålen och risken för att pålen trots L-järnen
kan klyvas vid nedslagningen omarbetades
förbindelsen mellan järn och trä till den konstruktion som
visas i fig. 5. Järnpelarna bestå av 2 st. U-balkar
NP 20, sammanhållna med L-järn 100 X 100 X 10 och
plj 380 X 400 X 20 i överändan samt L-järn 100 X
X 100 X 14 vid träpålens överända. Träpålens övre
del är endast skrädd på två diametralt motsatta
sidor och mot dessa avplaningar äro U-balkarna med
flänsarna utåt fastbultade medelst 2 st. 25 mm bultar.
Järnpelarnas infästning utfördes liksom vid den
föregående konstruktionen i torrhet över v. y., varefter
pålarna nedslogos till slutgiltigt djup. På grund av
den ändrade sektionen hos järnpelaren har
betongskyddets diameter ökats till 48 cm. Skyddshöljet är
1,10 m långt och når från 90 cm under m. v. y. upp
till 20 cm ovanför m. v. y. Armeringen utgöres av 4
st. O 10 mm samt en spiral <‡> 7 mm. Betong 1:2:3.

Fig. 3. Stora Bommen: uppslitsade pålar utan och med fastsatta I-balkar
i olika stadier.

Stora Bommens hamn, 1927.

Breddningen omfattade en längd av 65 m och en
bredd av 8,3 m vid ett vattendjup av 5 m, vilket
bibehölls oförändrat. De bärande järnpelarna bestå av
2,1 m långa I-balkar NP 26, som skarvades in i 18
m långa friktionspålar av trä (se fig. 1). Skarven är
utförd så, att pålen i övre ändan huggits till
kvadratisk sektion; i mitten av denna del har uppsågats en
skåra, i vilken järnbalkens liv är nedstucket och
hop-bultat med pålen (se fig. 2). Vid utförandet
nedslogos träpålarna i första hand endast så djupt, att
huggning och sågning samt infästning av I-balken
bekvämt kunde ske ovan vattenytan (se fig. 3).
Därefter nedslogos pålarna till fullt djup, varvid
träpålens övre ände når ca 5 cm
ovan m. v. y. För att järnbalken
vid denna efterslagning ej skulle
klyva pålen var balklivet
försett med 2 st. pånitade L-järn
80 X 80 X 10, som vilade mot
träpålens överände och överförde
stötkraften; skarven är
hopdragen medelst 2 st. 25 mm bultar.
Betongskyddet är 1,0 m långt
och 38 cm grovt samt når från
80 cm under m. v. y. upp till
20 cm över m. v. y. Armeringen
i den 1,0 m långa skarvhylsan
utgöres av 4 st. <‡> 10 mm samt
en spiral 0 7 mm.
Inbetonering-en av skarven skedde i
blandning 1:2:2 i en gjutform med
d = 38 cm av vanlig 1,5 mm
järnplåt, vilken fått sitta kvar
som en skyddande mantel kring



Fig. 2. Stora Bommen:
detalj av pålskarv m. m.

26

27 mars 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937v/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free