- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Väg- och vattenbyggnadskonst /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v\g ocii vvttenbyggnadskonst

rieter. Kranföraren står alltid i förbindelse med
arbetsplatsen genom telefon och högtalare. För varje
kabelkran användas tvenne signalmän, en å
betong-tippningspunkten, den andra på den punkt där
betongbehållaren är hakad i kranens hisslineblock.
Dessa tre män stå i förbindelse med varandra per
telefon. Från betongframställningsanläggningen till
kabelkranen transporteras betongen i tvenne fickor
anbringade å normalspåriga järnvägsvagnar.
Lokomotiven äro oljedrivna. Kabelkranens behållare
fyllas från nyssnämnda fickor medelst en av
elektromotor driven anordning, som manövreras av
lokomotivföraren. Kabelkranens behållare rymma 5 m:i
och fyllas utan att löstagas från hisslinans block.
Fyllningen av behållarna tager endast 20 sek. i
anspråk. Tvenne olika behållare hava kommit till
användning, den ena med kvadratisk genomskärning
och den andra med cylindrisk sådan. Det har visat

sig att den cylindriska är ändamålsenligast. Sedan
behållaren fyllts, spelar kranskötaren omedelbart
över densamma till den punkt, som signalmännen
ånge.

Kapaciteten hos de båda kabelkranarna för
betongtransport är ca 62—65 000 m3 per månad.
Största dagstransport har varit 3 200 m3. Vid transport
av betong till övre delen av dammen avlämna
båda kabelkranarna betong växelvis till samma
punkt.

För belysningen av byggnadsplatsen under
nattskiften äro strålkastare anbringade å kabeltornen
samt starka lampor upphängda å tvenne kablar
mellan de båda tornen, en å vardera sidan av
bärkabeln på ett avstånd sinsemellan av 15 m, så att
de ej komma i kontakt med löpvagnen eller
behållaren. Mitt på spännet hänga lamporna 15 m under
kranens bärkabel.

Några synpunkter på användandet av järn

vid vattenbyggnader.

På sista tidén har användandet av järn vid
vattenbyggnader på grund av järnspåntens snabba
utveckling rönt ett avsevärt uppsving. Att
emellertid järnet även tidigare använts för dessa ändamål
framgår exempelvis av fig. 1. som visar en pir i
järnkonstruktion. Denna fotografi, som är tagen i Bahia
Blanca, Argentina, år 1912 visar ett exempel på
typiskt amerikanska konstruktionsmetoder.

Vad som säkerligen avhållit mången från att
använda järn vid vattenbyggnader är ovissheten om
materialets varaktighet i vatten.

Ett långtidsprov för järnets livslängd i havsvatten
utgöra ett antal U-balkar, vilka sedan år 1909
tjänstgjort för uppbärande av stopp verken i västra
ång-färjeläget i Malmö.

Balkarna voro ursprungligen målade med
blymönje-färg.

Vid upptagandet i år, alltså efter 27 år, visade det
sig att delarna närmast över vattenytan nästan helt
bortfrätte. (Se fig. 2.)

Fig- 1-^.Pir på järnkonstruktion i Bahia Blanca. Argentina 1912.

De 0,5 m eller mer under lågvattenytan belägna
delarna voro däremot i ganska gott stånd eller
endast t.ill ungefär hälften förstörda.

Balkarnas nedre upplag av gjutjärn var helt
oskadat. Infästningsbultarna däremot voro starkt
an-frätta, synbarligen mest på grund av elektrolytisk
inverkan.

Angreppet var särskilt utpräglat vid
kontaktställena med gjutjärnet och U-balkarna. Muttrarna till
bultarna kunde däremot åter användas.

U-balkarna voro i detta fall på alla sidor utsatta
för vattnets angrepp. Hade de varit placerade
exempelvis i en kajmur med angrepp från huvudsakligen
en sida hade man kunnat förutspå en nyttig livslängd
av högst 50 år.

Av intresse är att göra en jämförelse med de
resultat, som framläggas i den nyligen publicerade
’"Fifteenth Report of the Committee of the Institution
of Civil Engineers" över långtidsprov med olika
järn-material, som utförts bl. a. i Plymouth, England.

Fig. 2. Järndelar från ångfärjeläge efter 27 års tjänst.

24 april 1937

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937v/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free