Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\\g - och v4ttenbyggnadskonst
Fig. 7. Emscherbrunn (efter "Die Stadtenwässerung in
Deutschiand").
sig i form av skum. Vattnet får en spiralformig
rörelse, uppåt i mitten med ganska stor hastighet, och
nedåt vid sidorna, varvid det går långsammare.
Skummet hopsamlas med rörliga skärmar eller med
räkor till en samlingsbrunn, där det får skilja sig
från vattnet och sjunka ihop till en fast kaka. Man
kan även dämma upp vattnet i fettfångaren, varvid
skummet tillsammans med en del vatten rinner över
ett skibord in i en ränna, som leder till
samlingsbrunnen.
Vattnets uppehållstid i fettfångaren bör vara 5 à
10 min. En luftmängd av 0,2 m3 per m3 vatten är
tillräcklig. Utloppet från rännan bör anordnas vid
bottnen, så att icke skum från ytan ryckes med av
vattnet.
G. Anordningar för sedimentering av föroreningarna.
För sedimentering av föroreningarna i vattnet
användas antingen 1) emscherbrunnar, eller också
2) separata avsättningsbassänger. I de förstnämnda
är avsättningsrummet sammanbyggt med ett
underliggande slamrum, i vilket de kvarhållna
föroreningarna sönderdelas genom utruttning. Vid användandet
av separata avsättningsbassänger måste särskilda
röt-kammare byggas för behandlingen av slammet eller
också andra anordningar vidtagas för detta ändamål.
1) Emscherbrunnar. Emscherbrunnar erbjuda en
mycket enkel lösning av problemet låggradig rening
av vattnet — behandling av de kvarhållna
föroreningarna. Genom att avsättningsrännan är placerad
ovanför slamrummet erhålles automatiskt en över
föring av slammet till detta rum. Tillsynen vid en
emscherbrunn inskränker sig till borttagandet av
flytslammet i avsättningsrännan varje dag samt
tömning-av slammet med några veckors mellanrum.
Planformen göres numera vanligen kvadratisk eller
rektangulär (fig. 7). I senare fallet uppstöttas
långväggarna mot jordtrycket genom tvärväggar upp till
avsättningsrännans botten samt horisontella strävor
ovan vattenytan. Om man skall behandla mycket
utspätt vatten, kan det bli nödvändigt, att
avsättningsrummet göres utkragande över slamrummet, så att
tillräcklig avsättningsvolym erhålles. Vid
långsträckta brunnar avskiljes det mesta slammet vid
inloppssidan. Man brukar därför ordna in- och
utloppsrännorna så, att vattnets riktning kan omkastas.
Tillvaratagandet av den brännbara gasen, som bildas i
slamrummet, kan ske mycket enkelt genom
insättande av gashuvar i de högsta punkterna på
slam-rummets tak. Detta tak bildas av de lutande väggarna
i avsättningsrummet (fig. 8). Svårigheter kunna
ibland uppkomma genom alltför kraftig
flytslambild-ning i öppningarna under gashuvarna. Dessa böra
därför icke göras onödigt stora. Överhuvudtaget
undviker man numera alltför stora fria ytor, där
flytslammet kan samlas, och försöker i stället att hålla
detsamma under vattenytan, varigenom dess
sönderdelning påskyndas. Bearbetningen av flytslammet
kan ske med vattenspolning och på mekanisk väg,
exempelvis genom en enkel, handdriven propeller.
I speciella fall, t. e. om brunnen måste göras
övertäckt, kan det vara lämpligt med cirkulär planform.
Man kan då anordna avsättningsrännan ringformig,
varvid vattnet inledes i centrum och därefter rör sig
radiellt utåt till en samlingsränna vid periferien.
Bottnen i slamrummet vid rektangulära
emscherbrunnar uppdelas i pyramidformiga fickor.
Väggarnas lutning i dessa kan hållas ganska flack; 1 : 2 är
tillräckligt.
Reningseffekten i en emscherbrunn är, såsom redan
nämnts i det föregående, ca 95 % på de avsättbara
föroreningarna och ca 40 % på totalmängden dylika.
2) Separata avsättningsbassänger. Medan
emscherbrunnar äro avgjort att föredraga för slammets
avskiljande och vidare behandling vid mindre
anläggningar. kan det vid större sådana vara mer
ekonomiskt att skilja på dessa båda processer. Man
anordnar då slamavskilj ningen i särskilda
avsättningsbassänger och pumpar det avsatta slammet till sepa {+-+}
rata rötkammare.
Avsättningsbassänger äro vanligen runda,
kvadratiska eller rektangulära behållare med 2,5 à 3,5 m
djup, vilka långsamt genomströmmas av
vattnet-Vid den runda typen inledes vattnet genom en sluten
ledning till centrum, där det över ett ringformigt
skibord fördelas jämnt och utströmmar i radiell
riktning. Det renade vattnet rinner vid periferien över
ännu ett skibord in i en uppsamlingsränna, som
mynnar i utloppsledningen. Slammet, som avsätter sig
på bottnen, hopsamlas till en ficka vid centrum
medelst en roterande skrapa (system Dorr, och senare
även system Prüss; det sistnämnda ligger till grund
Fig. 8. Avsättningsrännor i emscherbrunn (Köpenhamn).
26 juni 1937
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
