Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 19 febr. 1938 - Civilbefolkningens alarmering vid luftanfall, av Harald Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mas medelst ljudtrycksmätare, som finnas i olika
typer, och ljudtrycket anges direkt eller genom
omräkning i dyn pr cm2. Energien pr sek. eller intensiteten
erhålles därefter genom multiplicering av
energitätheten och ljudhastigheten i luft och anges i watt pr cm2.
För att få ett begrepp om örats reaktion vid olika
ljudintensiteter eller ljudtryck har man utarbetat
speciella diagram med stigande ljudtryck som ordinata
och tonfrekvens i Herz som abskissa ånge örats
intryck av ljudstyrkan som en logaritmisk funktion
av ljudtrycket.
Medan man mäter den fysikaliska styrkan av
ljudvågen i dyn pr cm2, så har man för det av örat
uppfattade intrycket av densamma, dvs. vad man i
dagligt tal kallar ljudstyrka, på en internationell
kongress i Paris juli 1937 antagit enheten phon.
Ett visst ljuds styrka i phon är
p
varvid P är ljudtrycket i dyn pr cm2 och O,0002 är
det fixerade tröskelvärdet vid 1000 Hz.
Det är intressant, hur örat reagerar för de olika
frekvenserna och hurusom ett optimum erhålles för
ett normalöra vid ungefär 1 000 Hz. Vid högre och
lägre frekvens erfordras större ljudintensitet för
ernående av samma ljudintryck.
I detta sammanhang kan nämnas, att ljudets
absorption stegras med frekvensen och blir betydande
vid högre frekvenser.
Ljuddämpning i fysikalisk mening, dvs.
nedsättning av ljudvågens svängningsamplitud och därmed
dess ljudstyrka, äger rum ej blott på grund av den
distans ljudet skall tillryggalägga utan äger även rum
i större eller mindre grad för en och samma distans
beroende på bl. a.
vind,
andra atmosfäriska förhållanden, såsom luftens
fuktighetshalt och temperatur samt luftskiktens olika
täthet i ljudvågens fortplantningsriktning,
tidpunkten på dygnet ävensom årstiden,
direkta mer eller mindre svåra hinder i ljudvågens
väg, såsom bebyggelse av olika slag, i höjd och
täthet, mellanliggande parker, skog o. d. och överhuvud
taget luftskyddsortens topografiska beskaffenhet.
Jämte den dämpning, som enligt föregående
nedsätter amplituden och ljudstyrkan, måste räknas med
de inom alarmeringsområdet förefintliga andra
ljudkällor, vilka kunna störa alarmsignalens uppfattande.
Dessa störningar göra sig särskilt märkbara i starkt
trafikerade delar.
Med utgång från det nu sagda ha vi möjlighet att
förstå, vad som menas med ett alarmaggregats
aktionsradie och kunna någorlunda fastställa storleken
av densamma.
Men först måste vi dock göra klart för oss, vad som
innefattas i ordet fullgod alarmsignal. Signalen
försvagas, som sagt, på grund av olika förhållanden, och
det kravet måste fasthållas, att man överallt inom
sirenens aktionsområde har tillräcklig ljudstyrka även
i förhållande till varje annat ljud. En viss
minimi-ljudstyrka måste alltså fastställas och skall vara
förhanden inom praktiskt taget varje del av
aktionsområdet. Denna fordran gäller givetvis oavsett om
ett flertal smärre eller ett fåtal större ljudaggregat
användas.
Med utgång från det objektivt uppmätta värdet på
det förhandenvarande alarmaggregatets ljudstyrka
eller utstrålade ljudenergi, de ljudförsvagande
faktorernas inverkan samt den fastställda
minimiljud-styrkans storlek erhålles aktionsradien för
aggregatet. Praktiska prov för utrönande av de dämpande
faktorernas storlek och inflytande samt de
interfererande störningarnas storlek äro härvid av största
betydelse.
Den effektiva aktionsradien för ett visst
alarm-aggregat är sålunda icke utan vidare direkt
upp-mätbar.
Preciserandet av den effektiva aktionsradien är
ingen lätt sak, isynnerhet som hänsyn måste tagas
ej blott till ett flertal störande faktorer enligt sagda,
vilka variera i styrka och kunna samverka under
vidriga förhållanden, utan även till tonens mer eller
mindre genomträngande karaktär vid en och samma
ljudstyrka.
Jag vill här som exempel nämna, att vissa
praktiska försök med elektromotordrivna sirener med ca
5 hk motoreffekt med samtidigt utstrålande energi i
alla riktningar visat sig ge en effektiv aktionsradie
av ca 250 meter inom central bebyggelse av större
städer, medan för utkanterna av desamma ca 1 000
meter kunnat erhållas. I de mellanliggande zonerna
har man härvid räknat med 500 à 600 meters effektiv
aktionsradie.
Praktiken har även kunnat ånge andra värdefulla
data för aggregatens uppställning. Sålunda böra de
företrädesvis uppsättas på byggnader, som skjuta
upp över den övriga bebyggelsen, varvid även
aggregatets höjd över närliggande takpartier är av
betydelse för att undvika ljudförluster på grund av
reflektion. En annan sak att beakta är lämpligheten att
uppsätta sirenerna i korsning av huvudgator, vilka
senare äro utmärkta kanaler för ljudvågorna.
Jag vill med några ord beröra ljudskuggor, dvs.
lokalt uppträdande mer eller mindre svaga ljudfält
på grund av hindrande byggnader eller dyl. Sådana
skuggor kunna givetvis uppträda inom ett aggregats
effektiva aktionsområde oberoende av aggregatets
ljudstyrka. Eftersom minsta minimil judef fekt är för
handen i de yttersta delarna av ett aggregats
effektiva aktionsområde, oberoende av om denna
minimi-effekt härleder sig från ett aggregat av stor eller
liten ljudstyrka, så följer härav, att betingelserna för
uppkomsten av ljudskuggor äro lika, vare sig en
alarmeringsanläggning utbyggts med ljudstarka eller
ljudsvaga aggregat. För starkare aggregat äro dock
betingelserna under vissa förhållanden bättre. Vid
konstruktioner med s. k. riktad sändning är det dock
en mycket viktig sak att ljudenergien icke genom
fasta horn eller dylikt utsändes blott i vissa
riktningar, varvid svagare fält, eller ljudskuggor om man
så vill, kunna uppträda mellan de riktade partierna.
En rotering av den på dylikt sätt riktade energien
successivt runt horisonten är nödvändig, och ger
stora fördelar.
En annan fråga av intresse är den risk för
siren-skador, som förefinnas vid ett bombanfall, sedda mot
bakgrunden av alarmeringsaggregatens antal. Det
kan i första hand synas som om ett färre antal
sirener av större typ skulle erbjuda mindre
driftsäkerhet efter ett bombanfall än ett flertal sirener av
mindre typ. Detta är emellertid icke förhållandet,
19 febr. 1938
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
