Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 5 mars 1938 - Framställning av mineralisk fiber för tillverkning av tyg och andra vävnader, av s. - Litteratur - Anmälan: Svenska gasverksföreningens årsbok 1937, del 1 och 2, Stockholm 1937, av s. - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av Wm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
centrifugalkraften tänjas ut i smält tillstånd och
slutligen bilda en vaddliknande massa. Detta förfarande
har den fördelen, att smärre rubbningar i glasmassans
sammansättning äro utan inflytande på
tillverkningsförloppet. På detta sätt framställda glastrådar äga ett
vågigt utseende. Produktionskapaciteten är 40—50
kg/tim. vid fibertjocklekar av 12—40 p. Man kan på
detta sätt framställa trådar med tjocklekar ända ned
till 4 fi, varvid emellertid kapaciteten sjunker till
ungefär fjärdedelen av ovannämnda belopp.
En tredje metod, som högst väsentligt förbättrat
kapaciteten, är den s. k. blästermetoden. Såsom visat
Fig’. 2. Framställning av
glasfiber medelst
centrifugering.
Fig. 3. Anordning för
framställning av glasfiber med
användning av blästring.
i fig. 3 pressas glassmältan ut genom en serie
dyser (a). Dessa dyser äga en diameter av 1—2 mm
och äro framställda av ädelmetall. Hela dysplattan
upphettas elektriskt, då nämligen ett villkor är, att
glasmassan skall vara tunnflytande vid utträdet.
Glastrådarna, som komma från dyserna (a), genomflyta
en grupp s. k. ringdyser (6), i vilka högspänd ånga
eller hetluft med stor hastighet utströmmar på i viss
mån liknande sätt som ovan beskrevs för den i fig. 2
visade anordningen. I anordningen enligt fig. 3
tillföres ångan eller tryckluften genom den ringformiga
kanalen (c). Under tryckmediets påverkan uppdelas
de utpressade glastrådarna i ett antal tunna fibrer,
vilka få passera förstoftad olja, varigenom fibrerna
skyddas för inverkan av atmosfären, varjämte de på
detta sätt bringas att hålla ihop. Fibertjockleken
varierar i detta fall från 7 upp till 20 p. Kapaciteten
uppgives för de grövre fibersorterna till 100 à
500 kg/tim.
Tills vidare ha dylika glasfibrer i huvudsak endast
kommit till användning för värmeisolerande ändamål
och deras användning på detta område är som bekant
mycket stor. Speciellt de tunna glasfibrernas
håll-fasthets- och elasticitetsegenskaper äro emellertid av
den art, att man har all anledning vänta sig
framgångsrika resultat av de försök som göras att med
användning av sådan fiber framställa tyger i
konkurrens med exempelvis konstsilke. Av textilfiber
fordrar man framför allt hög avslitningshållfasthet,
stor tänjbarhet och stor elasticitet, ävensom lämpliga
egenskaper i avseende på tvinning, kardning etc.
Undersökningar av dessa egenskaper hos glasfiber ha
visat att såväl draghållfasthet som töjningsegenskaper
avsevärt förbättras ju tunnare glasfibern är. Ned till
ett område motsvarande en diameter omkring 8 u visar
fibern knappast någon egentlig skillnad i hållfasthet
gentemot tjockare glastråd, men för diametrar
understigande denna tjocklek sker en högst påfallande
ökning av de gynnsamma hållfasthetstalen, som
hastigt tillta med minskande diameter. De hittills
erhållna provningsresultaten visa, att det dels är
nödvändigt att framställa glassorter av större elasticitet
än hittills uppnåtts, sålunda ett huvudsakligen
kemiskt-mineralogiskt problem, och dels att framställa
tunnare fiber med bibehållen hög
produktionskapacitet, så att de textiltekniskt gynnsamma egenskaperna
hos mineralfibern, vilka äro särskilt framträdande vid
små fiberdiametrar, kunna fullt utnyttjas. När dessa
frågor lösts på ett tillfredsställande sätt torde vi snart
ha att vänta ett nytt konstmaterial på marknaden med
många intressanta egenskaper. s.
LITTERATUR
Svenska gasverksföreningens årsbok 1937, del 1 och
2, Stockholm 1937. Ur innehållet i första delen kan
framhållas en uppsats av ingenjörerna S. Qvarfort
och N. Hainer om "Värtagasverkets nya
laboratorium", "Luftskyddsanordningar vid gas- och
elektricitetsverk" av N. Hainer samt "Ny metod för
framställning av ammoniumsulfat" av ingenjör S.
Dahl-beck, i vilken uppsats redogöres för vid
Värtagasverket utförda försöksarbeten för framställning av
ammoniumsulfat ur gasvattnets ammoniak och svavlet
i den utnyttjade reningsmassan enligt av överingenjör
G. H. Hultman utarbetade förfaringssätt. I del 2
märkes, förutom redogörelse för årsmötet i Stockholm
1937 m. m., ett par uppsatser av resp. byråingenjör
A. Molin och ingenjör O. Rising rörande användningen
av ved och torv som avgasningsmaterial m. m. s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska förbundet i Borås
höll onsdagen den 15 december 19 3 7 sitt
årssammanträde å Stadshotellet i Borås.
Sammanträdet, till vilket även medlemmarnas
damer inbjudits, bevistades av omkring 150 personer.
Som förbundets ordförande, överingenjör Alex
Engblom, i dagarna hemkommit från en längre
studieresa i U. S. A. och Kanada, hade sammanträdet givits
karaktären av en "amerikansk afton".
De kortfattade årsmötesförhandlingarna hade
förlagts till kaffet efter supén och leddes av vice
ordföranden, civilingenjör Axel Nylander. Stadgeenliga
val av ordförande och styrelse samt revisorer och
revisorssuppleanter, ävensom fackkommitterade företogos.
Samtliga funktionärer blevo omvalda med acklamation.
Styrelsen består sålunda även under nästa
arbetsår av: ordförande överingenjör Alex Engblom, vice
ordförande civilingenjör Axel Nylander, skattmästare
ingenjör Oscar Ohlson, sekreterare ingenjör Olle
Wikström samt rektor Ivar Nordenskjöld,
civilingenjörerna Gunnar Berg och Oscar Lindén.
Revisorer blevo som förut arkitekt Nils Sörensen
och ingenjör Torsten Ek, med civilingenjör Ragnar
Sondén som suppleant.
Till ledamöter av de olika fackkommittéerna
ut-sågos: för textilteknik direktör Gillis Eiserman,
ordförande, samt direktör Ivan Ludvigson, lektor Stig
Kjellstrand, sekreterare, och dr Hugo Bartl; för
industriell organisation ingenjör Olle Wikström,
ordförande och sekreterare, civilingenjör Sten Cedervall
och ingenjör Hjalmar Callensten; samt för
kraftfrågor och driftsproblem civilingenjör Oscar Lindén,
ordförande, civilingenjör Rolf Lindström, sekreterare,
civilingenjör John Krook, ingenjörerna Harry
Hedman och Karl Wassberg.
Härefter tog vice ordföranden till orda, och
hälsade i ett humoristiskt anförande överingenjör
Engblom välkommen tillbaka till "the old country" och
utbragte för honom ett med hurrarop besvarat leve.
Härefter överlämnades ordet till kvällens före-
102
5 mars 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
