Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 5 mars 1938 - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av S. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dragshållare, överingenjör Alex Engblom, som höll
ett synnerligen intressant och briljant upplagt kåseri
om "Roosevelts Amerika".
Det var med stort intresse som tal. efter 20 års
bortovaro på nytt stiftade bekantskap med U. S. A., där
han vistats under åren 1909—1917, och där han
sålunda hade mångfaldiga förbindelser. Tal. började
med att skildra några intryck från jättestaden New
York, och gav i samband därmed några glimtar från
förarbetet till 1939 års världsutställning, vilken som
bekant anordnas i New York enligt temat "building
the world of to morrow". Hela kostnaden för
utställningen beräknas att gå till 150 mill. dollars.
Tal. hade fått ett starkt intryck av att det från
svenskt-amerikanskt håll hystes ett stort intresse för
att Sverige skulle bliva istånd att värdigt deltaga i
utställningen.
Härefter övergick tal. till att skildra några av de
brännande politiska och ekonomiska spörsmålen i
våra dagars Amerika. Roosevelt är en handlingens
man, hans idéer beträffande önskvärda anordningar
inom Amerikas politiska och sociala liv äro
säkerligen både riktiga och erforderliga. Men han är
kanske för otålig och omgiven av för många unga,
lika otåliga rådgivare, för att det skall vara möjligt
att på demokratisk väg genomföra alla projekten.
Bakslaget i konjunkturerna ses i U. S. A. delvis
med andra ögon än i Europa. Man anser sig i
Amerika inte ha fullt återhämtat den senaste
depressionens förluster och att en av orsakerna till bakslaget
är att söka i statliga ingripanden av olika slag.
Den amerikanska aktiemarknaden har gått ned
katastrofalt. Sistlidne mars var totala börspriset på
de i New York noterade aktierna 65 milliarder dollars,
det har till dato reducerats med omkring 18
milliarder dollars eller ca 28 proc. Den industriella
produktionen i U. S. A. var 10,7 proc. under den
beräknade normala i januari och 12,6 proc. i september.
I mars var den nere i 7,9 proc. Amerikanarna ge ut
mer och mer pengar på rekreation och nöjen.
Totalbeloppet utgjorde för rekreation omkring 1 milliard
dollars 1909 och över 4,3 milliarder 1935.
Beträffande förhållandena mellan arbetsgivare och
arbetare framhöll tal., att man i Amerika i detta
hänseende står på samma nivå som vi här i Sverige gjorde
för ett 40-tal år sedan. Den nu gällande
arbetslag-stiftningen är otillfredsställande. Arbetsgivarna måste
organisera sig och enighet uppnås på arbetaresidan,
där man nu står splittrad. Den amerikanska
arbetarerörelsen kommer säkerligen att få gå samma långa
väg, som vi gjort i Sverige. Regeringens
arbetarevänliga politik bidrar ej till att framtvinga ansvar pä
arbetarnas sida, vilket i sin tur har ett störande
inflytande på produktionen. Arbetsgivarna måste också
tillägna sig förståelse för arbetarnas krav att
organisera sig.
Man talar om det "kulturlösa Amerika". Tal. ville
dock ej gå med på att Amerika vore kulturlöst.
Amerika är ett mycket stort land med oerhört
heterogena förhållanden. Men där finnes åtskilligt, som
visar amerikanarnas stora offervillighet, när det
gäller att övervinna de stora svårigheterna. De förmögna
göra mycket för att ekonomiskt bistå och hjälpa
utvecklingen på undervisningens, forskningens m. fi.
områden.
De amerikanska lärdomsanstalterna stå på en
mycket hög nivå. Tal. omnämnde Massachusetts Institute
of Technology, vars anläggningar och tillgängliga
medel uppgå till 50 millioner dollars, vidare de även här
kända Harvard, Yale och Princeton universiteten. En
skåning, professor Adolph B. Benson, är chef vid Yale
för avdelningen germanska språk. Duke universitet i
Durham, N. C., torde i Sverige vara föga känt. Yid
dess psykologiska sektion är fästad en ung svensk
vetenskapsman, professor Helge Lundholm, känd i
Borås genom föredrag här 1923—192 5 vid
Ingenjörsvetenskapsakademiens psykotekniska kommitté.
Erinrande om Delawarejubileet i juni till minne
av de första svenskarnas landstigning där 1638
framhöll tal., att intresset för Sverige i U. S. A. är
synnerligen stort. Därom vittnar bl. a. intresset för
svensk litteratur och språk. Svenskarna äro mycket
högt ansedda. Tal. varnade dock för en alltför hög
självuppskattning. T. o. m. i Amerika tycker man att
det blivit något för mycket lovord. Efter Marquis W.
Childs bekanta bok om Sverige skrev en amerikansk
tidning: hur skall det vara möjligt att svenskarna
skola kunna förbli det hyggliga folk de äro, om de
ständigt skola bli föremål för översvallande lovord.
"Don’t spoil the Norsemen."
Som en karakterisering av det politiska och
ekonomiska läget i U. S. A. framhöll tal. till sist bl. a., att
man tycks vara mitt uppe i en förtroendekris i U. S. A.,
som bl. a. tagit sig uttryck i en katastrofal nedgång
på börsen, och stämningen har under de senaste
månaderna blivit allt mer nervös. Roosevelt har som det
synes i strid med hans förutvarande politik sett sig
nödsakad att vädja till olika maktfaktorer inom
samhället med enträgna uppmaningar att hjälpa
regeringen att söka lugna stämningen. En extra kongress
har inkallats för att söka råda bot på de iråkade
missförhållandena. Lyckas ej Roosevelt, så kommer
säkerligen en ny depression att drabba Amerika, och det
finns de som påstå, att den kommer att bliva värre
än den sista.
Föredraget, som var rikt illustrerat med aktuella
bilder, mottogs med det livligaste bifall.
Och härefter var man mogen att övergå till dansen,
som tråddes till inpå småtimmarna, då och då
avbruten av allsång och annan underhållning.
ff».
Tekniska föreningen i Karlskrona
avhöll ordinarie sammanträde å Stadsfullmäktiges
sessionssal i rådhuset, Karlskrona, fredagen den 28 januari.
Ordföranden, civilingenjör L. O. Skantze, hälsade de
närvarande välkomna och höll därefter en kort
paren-tation över den nyligen avlidne medlemmen, disponent
Berthold Rasch, Djupadal.
Protokoll från föregående sammanträde upplästes och
godkändes. Styrelse- och revisionsberättelse för år 1937
upplästes, och ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Följande invaldes i föreningen: distriktslantmätare
C. Boijsen, Ronneby, telegrafkommissarie E. Hellberg,
civilingenjör Å. Blomquist, ingenjör N. Selling, kapten B.
Cederström och löjtnant B. Lennquist, Karlskrona.
Förslag till ändring av föreningens stadgar
godkändes i första läsningen.
Efter bestämmande av årsavgift för år 1938 valdes
styrelse och tjänstemän för året.
Styrelse: vägingenjör W. Mannerfelt, ordf.,
byggnadschef E. Brinck, v. ordf., distriktslantmätare N. Enell,
disponent U. Larson, mariningenjör H. Qvistgaard.
Suppleanter: civilingenjör L. O. Skantze, brandchef F.
Zetterlund, ingenjör F. Gieseke.
Tjänstemän: civilingenjör S. Sahlin, sekr. och
skattmästare, civilingenjör A. Rosén, v. sekr., v. brandchef
S. Rohlén, klubbm., civilingenjör A. Rosén, v. klubbm.
Till revisorer omvaldes apotekare I. Borgström och
ingenjör H. Lundgren med ingenjör K. Sundewall som
suppleant.
Sedan en del smärre frågor avhandlats, överlämnades
ordet till v. brandchef S. Rohlén, som höll föredrag över
ämnet: "Bet civila luftskyddet."
Tal. redogjorde inledningsvis för det civila
luftskyddets organisation och klarlade begreppen luft-
5 mars 1938
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
