Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Teletekniken i dag och i morgon, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
skrivmaskiner såväl för utväxling av allmänhetens
telegram som för direkta telegrafförbindelser mellan
olika telegrafabonnenter — banker, industriföretag,
polis- och militärmyndigheter m. fi. Erfarenheterna
utifrån, främst från föregångslanden Förenta
staterna, Tyskland och England, tyda på att denna
utveckling nu blott är i sitt första stadium. Skrivapparater,
telegraföverdrag med teckenkorrektion och andra
hjälpmedel för denna nya teknik komma otvivelaktigt
att konstruktivt förbättras och i samma mån som
abonnentantalet stiger få apparatproducenterna
möjligheter att övergå till massproduktion med sänkta
priser, vilket ytterligare kommer att stimulera
intresset för denna telekommunikationsmetod. Med vårt
lands högt utvecklade telefonväsende är det kanske
ej att undra på att fjärrskrivandet haft vissa
svårigheter att vinna terräng i Sverige. Det är emellertid
att förvänta att en ändring i detta förhållande
kommer att inträda inom det närmaste decenniet, då
affärslivet får upp ögonen för de vinster i snabbhet
och säkerhet, som fjärrskrivandet medför.
Om telefonteknikens snabba utveckling i viss mån
är anledningen till att telegraftekniken trätt i
bakgrunden, har å andra sidan just denna utveckling som
biprodukt skapat driftsäkra långdistansförbindelser
för telegrafi. Jag syftar på den samtidiga
användningen av kabelledningar för telefoni och telegrafi
genom superfantom-telegrafförbindelser på
telefonfyrskruvar eller genom underlagrings- och
överlag-ringstelegrafisystem. Icke ens om telegraftrafiken
på en viss rut kräver fler förbindelser än vad dessa
t.re system kunna giva, torde det hädanefter vara
ekonomiskt motiverat att bygga särskilda kablar för
telegrafi, möjligen med undantag för vissa sjökablar.
Med tontelegrafsystem i två- eller fyrtrådsdrift på
existerande eller nybyggda telefonkablar kunna även
högt ställda framtida anspråk på flera
telegrafförbindelser mellan olika orter täckas. Fjärrskrivmaskinen
eller ielegrafreläet av i morgon kommer att betraktas
och användas som mikrofonen av i dag, nämligen som
en elektromekanisk energiomformare, vars
huvuduppgift är att genom modulation överföra tecken eller
ljud i en till amplitud och frekvens för
långdistans-överföring lämplig elektrisk svängning. Vid själva
fjärröverföringen behöver man ej skilja på om
meddelandet ursprungligen haft formen av kodtecken
eller ljud. De transmissionstekniska åtgärderna för
överföringen av ett meddelande bliva desamma för
telegrafi och telefoni.
Några mer genomgripande nyheter inom
bildtelegrafien torde ej vara att förvänta. En utveckling av
apparaterna medförande större bildskärpa och
snabbare betjäning genom enklare och bekvämare skötsel
kommer väl att inträffa på detta liksom på andra
tekniska områden. Man skulle förmoda att det
utomordentligt intensiva arbete, som bedrivits för
televisionens utveckling, skulle givit nya uppslag till
bildtelegrafiens förbättring. Så har otvivelaktigt skett, om
man betraktar saken ur ren teknisk synpunkt, men
bildtelegrafiens kommersiella värde är starkt
begränsat, även om den i vissa fall gör särskilt pressen och
polismyndigheterna stora tjänster.
Telef ontekiiiken.
På detta område stå särskilt två stora frågor på
dagordningen, nämligen automatisering av telefon-
näten i mindre samhällen och på landsbygden samt
användningen av modulerad bärfrekvens för
långdistansförbindelser. Bägge dessa frågor intaga en
central ställning i driftföretagens och
teiefonindu-striens diskussioner och strävanden i våra dagar.
Innan jag emellertid med några ord berör dessa
framtidsfrågor, låt oss se om man kan vänta några
nyheter på telefonapparatområdet. Om det lyckas
elektroteknikerna att i samarbete med
materialexperter utbyta den inom telefonien nu allenahärskande
kolkornsmikrofonen mot en lika enkel, effektiv och
billig mikrofon av annan typ, inträder en ny epok i
telefoniens historia. De vägar, som nu kunna
beträdas för en sådan utveckling, äro användningen av
permanenta magneter, t. e. legeringar av järn med
aluminium, nickel, kobolt o. a. i elektrodynamiska
mikrofoner eller utnyttning av den piezoelektriska
effekten för samma ändamål. Ett annat problem,
som står i samklang med tidens strävanden att befria
den hetsade nutidsmänniskan från teknikens buller
och oljud, är införandet av harmoniska signaler i
stället för anrop med de irriterande, gälla
ringsignalerna. Slutligen ha uppfinnare och konstruktörer
länge arbetat på att skapa automatiska impulsgivare
med tangentbord som på en räknemaskin, avsedda att
ersätta fingerskivorna. Hur intressant en sådan
lösning än må vara ur teknisk synpunkt, kan man dock
knappast hoppas på att någon apparat av sådant slag
skall kunna ekonomiskt uttränga den i sin enkelhet
hittills oöverträffade fingerskivan. Däremot lova de
försök mera, som utförts med telefonapparater,
försedda med bordsmikrofon och högtalare. Fördelen
med att kunna utväxla ett telefonsamtal från vilken
plats som helst i ett rum utan att vara bunden av
handmikrotelefonen och dess snöre kommer kanske
en gång att skattas så högt av allmänheten, att
hög-talande telefonapparater installeras icke blott på de
modernaste kontoren utan också i hemmen.
En intressant nyhet, som här icke får förbigås, är
de undersökningar och prov, som i England utförts
med bärfrekvenstelefonsystem på partledningar,
varigenom flera samtal kunna utväxlas samtidigt.
Vidare har man i Förenta staterna börjat använda
apparater med inbyggd mikrofon och högtalare, vilka
möjliggöra utväxling av lokala samtal medelst
modulerad bärfrekvens över det elektriska
distributionsnät, från vilket apparaterna taga erforderlig energi
för frekvensomformning och förstärkning.
Automatiseringen av de större städernas telefonnät
är nu snart ett fullbordat faktum i vårt land. Den
automatiska telefondriften är trafiktekniskt och
ekonomiskt överlägsen den manuella driften, då
abonnentantalet är stort och trafiken intensiv. På
landsbygden är detta ännu ej fallet, även om varje år
medför abonnent- och trafikökningar. Den sociala
betydelsen av bättre telefontjänst på landsbygden, i detta
fall genom automatisering, medförande bland andra
fördelar t. e. öppethållning hela dygnet, må vara
mycket stor. Men landsautomatiseringen måste
bygga på sunda ekonomiska grunder, eljest upphäves
den ernådda fördelen av de ökade taxor, som bliva
en följd av de komplicerade och följaktligen dyra
landsautomatväxlarna. I första hand kommer
landsautomatiseringen att omfatta lokaltrafiken inom vissa
nätgrupper. Jämsides härmed komma telefonnäten
i de relativt tätbefolkade förorterna kring större stä-
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
