- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
44(j)

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Teletekniken i dag och i morgon, av Håkan Sterky

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

der att automatiseras, varvid även samtrafiken
mellan dessa orter och städer automatiseras. Därnäst
syftar landsautomatiseringen till att omfatta den
kortväga och till slut även den långväga
interurban-trafiken. Den tidpunkt, då ett så omfattande
program är genomförbart i vårt glest befolkade land, är
emellertid säkerligen ganska avlägsen.

En annan uppgift inom automattelefonien, som
redan är löst och vars verkningar komma att sträcka
sig över det närmaste decenniet, är automatiseringen
av abonnentväxlar. En påtaglig fördel härmed är att
stora företag på kontor och verkstäder ej behöva
belamra arbetsplatserna med två telefonapparater eller
byggnaderna med två telefonnät, ett för lokal- och ett
för stadssamtal. Detta är möjligt därför att de
automatiska abonnentväxlarna kunna utrustas med
anordningar för transport av samtal, förfrågning till annan
abonnent under pågående samtal, spärrning för
stadssamtal, nattkoppling m. fi. tekniska finesser. — Inom
detta område av automattelefonien diskuteras i dag
ett annat uppslag, nämligen sammanförandet av ett
flertal stora abonnentväxlar för kontor i städernas
affärsdistrikt till en enda station. Härigenom
centraliseras drift och underhåll samt utnyttjas de
telefonister bättre, som erfordras för uppsättning av
ankommande stadssamtal, allt starkt vägande fördelar
för telefonteknikens framtida utveckling.

Skola de pupiniserade telefonkablarna försvinna?
Tekniken att använda modifierad bärfrekvens för
telefonförbindelser över ledningar har genomgått en
utomordentligt snabb utveckling under tiden efter
världskriget. Luftledningar kunna överföra ett
frekvensområde, som är mångdubbelt större än det, som nu anses
erforderligt (250—2 700 p/s) för en lågfrekvent
samtalsförbindelse. För att tillvarataga denna egenskap
hava bärfrekvenssystem utvecklats och redan länge
varit i drift. Tvenne typer hava därvid trätt i
förgrunden, nämligen dels ett s. k. enkanalsystem för
ett extra samtal, dels ett s. k. trekanalssystem för tre
extra samtal utöver det lågfrekventa. I vissa fall
användes även bärfrekvens för överföring av
rundradioprogram, varvid en sådan förbindelse kan
begränsas till att vara enkelriktad men å andra sidan
kräver överföring av ett ganska brett frekvensband
(ca 8000 p/s). Luftlinjerna hava emellertid många
ogynnsamma egenskaper. De äro utsatta för
väderlekens inflytande, varför driftsäkerheten hos
förbindelserna över dem •— såväl de lågfrekventa som de
bärfrekventa — blir dålig, de hava begränsad
trafikkapacitet och kräva relativt höga
underhållskostnader. För långa rutter med stor trafik användas de
därför ej utan man har i allt större utsträckning
övergått till förbindelser över pappersisolerade kablar
med pupinspolar och överdrag (förstärkare). Dessa
kabelanläggningar utnyttjas antingen för
tvåtråds-eller fyrtrådsförbindelser. De förra ha i allmänhet
sämre kvalitet och användas därför för kortare
avstånd, under det att de senare kunna giva
förstklassiga förbindelser även över mycket långa sträckor.
Utvecklingen torde gå i riktning mot allt flera
fyrtrådsförbindelser på bekostnad av
tvåtrådsförbindelserna, som dock komma att kvarstå för korta
landsledningar med endast ett eller ett par överdrag per
förbindelse.

Pupinisering innebär en dämpningsminskning men
icke för alla frekvenser utan endast för ett begränsat

frekvensområde. Av denna orsak kunna
bärfrekvensförbindelser på pupiniserade kablar endast användas
i vissa speciella fall. Ju lättare pupiniseringen är,
dess högre blir gränsfrekvensen och desto fler
bärfrekvensförbindelser kunna införas på ett och samma
par. Om pupiniseringen helt slopas, kunna utan
svårigheter 12 à 16 bärfrekvenstelefoniband överföras
på ett par utan att avståndet mellan
förstärkarestationerna blir så kort, att bärfrekvensanläggningen
blir ekonomiskt underlägsen en
pupinkabelanlägg-ning. Med en särskild typ kablar, s. k.
koaxialkab-lar, kan antalet bärfrekvensförbindelser uppgå till
flera hundra; eller också kan denna kabeltyp
användas för överföring av televisionsprogram, för vilka
ett frekvensområde om ett par millioner p/s
erfordras.

Utan tvivel måste uppfattningen, att en
pupinka-belanläggning erbjuder den enda och ur såväl
teknisk som ekonomisk synpunkt bästa lösningen av
problemet att skapa driftsäkra
Iångdistansförbindel-ser med hög kvalitet, nu tagas under allvarlig
förnyad omprövning. Trafikintensitet, telefonnätens
allmänna planläggning, samordnandet av befintliga och
planerade anläggningar samt engångs- och
driftkostnader för de olika systemen komma här att fälla
avgörandet. I dag äro utsikterna för införandet av
bärfrekvenssystem på opupiniserade kablar ljusa, i
morgon kunna kanske förbättrade fabrikationsmetoder
och lägre priser för kablar och pupinspolar förändra
kalkylerna till förmån för den traditionella
pupinka-beltypen. Vore det möjligt att tillverka, förlägga
och skarva dessa kablar utan kapacitetsbalansering
eller -utjämning, skulle denna kabeltyp få ett storfc1
tillskott på kreditsidan i kalkylerna.

Telesignaltekniken.

Telesignalteknik användes inom teletekniken ofta
som ett samlingsbegrepp för den teknik, som står
utanför den egentliga telegraf- och telefontekniken
men som delvis arbetar med samma apparater och
metoder som denna. Ehuru gränserna mellan de olika
områdena äro ganska diffusa, må följande
definitioner dock försöksvis angivas. Telegraf- och
telefontekniken avser överföring av meddelanden mellan
två eller flera människor, under det att
telesignaltekniken omfattar överföring av order eller rapportei
från en människa till en maskin eller vice versa. Till
telesignaltekniken böra således räknas: elektrisk
tidgivning, brand- och tjuvalarm, kontroll- och
signalanläggningar för järnvägar, maskin- och
personalkontrollsystem, signalanordningar för kontor
och bostäder, fjärrkontroll, -manövrering och
mätning.

I allt större utsträckning och på allt flera områden
tages elektriciteten i anspråk för skiftande uppgifter
i vårt dagliga liv, på arbetsplatsen, i hemmet och i
trafikmaskineriet. På detta område finnes ett rikt
arbetsfält för telesignaltekniken. Här har också
utvecklingen av nya apparater och system grundade
på användningen av t. e. fotoceller,
bimetallkontak-ter, etc. varit lika snabb som på de redan berörda
områdena av teletekniken. Man fäster sig dock vid
att konstruktioner och apparater ej äro lika väl
genomarbetade eller standardiserade som inom den
övriga teletekniken, vilket helt säkert sammanhänger

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free