Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Teletekniken i dag och i morgon, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lik- eller växelström, elektromagnet- eller motordrift
— med hänsyn till anläggningstekniska synpunkter.
Fjärrkontrolltekniken har hittills huvudsakligen
bearbetat problem att från en viss moderstation
fjärrkontrollera en eller flera understationer. Sådana
problem uppträda vid samköming av kraftverk
utefter ett vattendrag, vid matning av elektrifierade
banor t. e. från ett flertal strömriktarestationer samt
vid distributionsnät med flera tryckpunkter. En
annan uppgift av stor teknisk och ekonomisk
betydelse är fjärrkontroll av ett godtyckligt antal
apparater anslutna till ett distributionsnät. Föremål
för denna typ av fjärrkontroll, vilken liksom
rundradiodistributionen skall nå alla, äro elmätare med
dubbla tariffverk, anordningar för tändning och
släckning av gatubelysning samt för in- och
urkoppling av olika belastningsobjekt vid tidpunkter, som
av elverken bestämmas med hänsyn till tillgången på
överskottskraft osv. Här öppna sig intressanta
framtidsproblem för telesignaltekniken.
Radiotekniken.
Knappast någon gren av teletekniken är så helt
beroende på utvecklingen av elektronrören som
radiotekniken. För radiosändarestationer är det främst
den i förhållande till andra elektrotekniska
anläggningar låga totalverkningsgraden, som frapperar. Till
stor del beror denna på de i andra avseenden så
fulländade elektronrörens ofullkomligheter. En fortsatt
utveckling av elektronrören, medförande högre
specifik emission, bättre skärmning och gynnsammare
egenskaper för kort- och ultrakortvåg är icke blott
ur teknisk utan framförallt ur ekonomisk synpunkt
önskvärd. Som exempel på de utvecklingstendenser,
som tyda på att denna önskan skall gå i uppfyllelse,
må anföras de nya vattenkylda pentoderna för stora
effekter samt flera ansatser till radikal ändring av
elektrodernas placering i rören.
Även mottagartekniken är i hög grad beroende av
de typer elektronrör, som stå till buds. Rör för alla
upptänkliga ändamål från trioder till oktoder finnas
nu i ett utomordentligt’ stort antal typer. Detta är
väl resultatet av konkurrensen, sökandet efter nya
kombinationsrör för t. e. automatisk volymkontroll
och andra speciella uppgifter, samt
mottagartekni-kens krav på högre förstärkningsfaktor, större effekt
och mindre distorsion. På grund av sin
dominerande ekonomiska betydelse är det
rundradiomotta-gartekniken, som sätter sin prägel på fabrikationen
av mottagarerör. Rör för andra ändamål, t, e. för
telefonöverdrag och bärfrekvensutrustningar för tele
grafi och telefoni, för kommersiella radiomottagare
samt för mättekniken äro alltjämt ekonomiskt sett
biprodukter. Det är rundradiomottagareröret, som
leder utvecklingen och kommer väl att så förbli ännu
många år. Man må dock hoppas på att en viss
standardisering av rörtyperna skall kunna
åstadkommas, även om utvecklingen ännu på långt när ej
avstannat.
Hos den stora allmänheten förefinnes ett allt
svagare intresse för de inre, rent radiotekniska
detaljerna i en rundradiomottagare. Man måste ju trots
— eller jag borde säga därför — att man är
fackman, också erkänna, att köparen strängt taget icke
har med att göra, om apparatlådan innehåller en
46
superheterodyn eller en mer eller mindre krokig
mottagare, en högtalare i guldbroderad fattning med
silverton och kopparlindning, x kretsar eller n rör,
blott mottagaren uppvisar egenskaper, som stå i direkt
samband med lyssnandet, och ett utförande, som
tilltalar ögat och olika smakriktningar. Utvecklingen
tenderar här att gå i samma riktning som för
automobiler, dammsugare och telefoner. 1 detta
sammanhang är det av intresse att notera, att vissa
ansatser nu göras i vårt land att få fram normer för
bedömning av rundradiomottagares radiotekniska
egenskaper. Skall det bli på den vägen, som bättre
kvalitet drives fram, eller kommer konkurrensen
olika tillverkare emellan att leda utvecklingen j
samma riktning? Skola vissa godhetstal kunna
angiva en radiomottagares egenskaper eller bliva vissa
firmamärken liksom inom andra industrigrenar
kriterier på en god kvalitet?
En annan för rundradion vital fråga är hur man
utan ömsesidiga störningar skall kunna få plats med
det växande antalet sändarevåglängder för
kommersiell telegrafi och telefoni samt för
rundradioprogram. Kortvågsområdet kommer att bli — om
det icke redan är det —• lika trångt som lång- och
mellanvågsområdet nu. Ultrakortvågsområdet
kommer att tagas i anspråk ej blott för television utan
även för annan radiotrafik, trots att dessa vågor ha
begränsad räckvidd.
Fördelningen av våglängder för olika ändamål
kommer att länge förbli en aktuell fråga av
administrativ, ekonomisk och teknisk innebörd.
Möjligheterna till synkrondrift av relativt svaga stationer
inom begränsade geografiska områden och av
storstationer på långa avstånd från varandra komma
att utnyttjas i stigande omfattning. Härmed
förknippade rent tekniska problem äro förbättrade
anordningar för synkronisering och stabilisering av
bärfrekvenserna samt beräkning och konstruktion av
antenner, som begränsa strålningen till områden i
omedelbar närhet av sändareantennerna.
Det rakt motsatta problemet att koncentrera den
elektromagnetiska strålningen inom en viss liten
rymdvinkel är väsentligt för radiofyrar och för
direkta radioförbindelser mellan tvenne orter. I
samband med utvecklingen av kommersiell
radiotelegrafi och telefoni på kortvåg och ultrakortvåg få"
detta problem allt större intresse, och man kan
förvänta, att den vetenskapliga och tekniska
forskningen på detta område ännu ej sagt sitt sista ord.
En annan väsenskillnad mellan rundradio och
mel-lanortsradio är kravet på hemliga förbindelser i det
senare fallet. För den ledningsriktade strålningen
erbjuder detta krav inga svårigheter. Med chiffrering
kan man möjligen för radiofeZe^m/förbindelser
kringgå svårigheten, men radio telefoniens fortsatta
framgång blir nog till en viss grad beroende på om
de tekniska åtgärder, som nu vidtagas för att
bibehålla ett samtals privata karaktär — uppdelning av
talfrekvensområdet i ett antal frekvensband samt
om-blandning och frekvensvändning av dessa band —
kunna resultera i driftsäkra konstruktioner till
rimliga priser och utan kvalitetsförsämring av talet.
Under radioteknikens 40-åriga livstid ha forskning
och ingenjörskonst inom detta område av
teletekniken visat sig hava betydelse icke blott direkt för
radioteknikens utveckling utan även indirekt på
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
