Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Teletekniken i dag och i morgon, av Håkan Sterky - Reviderad elektricitetslagstiftning, av E. C. Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
andra områden av teknik och vetenskap.
Kännedomen om atmosfärens och jonosfärens
sammansättning och egenskaper samt utforskningen av alla de
typer av elektromagnetisk strålning, som
människoanden nu behärskar, har befruktats av den
radiotekniska forskningen. Torrlikriktare, elektron- och
jonurladdningsrör, katodstrålerör och nya material
med speciella dielektriska egenskaper hava i viss
utsträckning tillkommit på grund av och som
hjälpmedel till radioteknikens utveckling. Det är lika
önskvärt som säkert, att denna växelverkan skall
bestå och utvecklas under år som komma.
Televisionen.
Efter år av möda har den tekniska utvecklingen
av televisionen nu nått ett visst stillestånd, som dock
torde vara temporärt. Tekniskt sett äro riktlinjer-*
na klara, även om detaljbearbetning av många
problem ännu återstår. Bildskärpan har förbättrats
avsevärt i och med att de ledande världsföretagen
ökat linjeantalet och infört bilduppdelning med
linjeförskjutning ("interlaced scanning"). Men
bildstorleken och ljusstyrkan äro ännu för små för att en
lekmannatelevisionär skall vara tillfredsställd. På
grund av dessa bristfälligheter och av andra orsaker
har produktion av televisionsmottagare ännu blott
skett i liten skala, varför priserna äro prohibitivt
höga.
Även om många tecken tyda på att dessa
svårigheter kunna tekniskt lösas, måste dock utsikterna
för televisionen betecknas som mörka. Det är ds
ekonomiska faktorerna, som lägga hinder i vägen
för ett allmänt genombrott. Man måste komma ihåg,
att utsändningen av ett televisionsprogram är utom-
ordentligt dyrbar och att räckvidden för sändningen
är begränsad, beroende på att man måste använda
ultrakortvåg. För att giva televisionen samma
spridning och sociala betydelse som rundradion fordras
med nuvarande tekniska resurser anläggandet av ett
mycket stort antal sändarestationer. Kostnaderna
för separata, studios med därtill hörande utrustning
,äro betydande. Att tillgripa gemensamma program
för flera sändare är liksom i rundradion tekniskt
möjligt. De förut omtalade koaxialkablarna giva här
en lösning, som kommer att låta tala om sig. Men
kostnaderna härför bliva av samma eller högre
storleksordning än för själva televisionsändarna.
Måhända blir framtidslösningen i stället en kombination
av riktad ultrakortvågssändning mellan reläsändarna
och av rundradiering från dessa för överföringen av
programmen etappvis från studion till fjärrskådaren.
Som biprodukter till det intensiva forskningsarbete,
som bedrivits och alltjämt bedrives på
televisionsområdet, kan man säkert vänta många intressanta
tekniska nyheter. Här må blott nämnas nattkikaren,
vars funktion foeror på användningen av fotoceller
och elektronmultiplikatorer för omvandling av
osynlig ultraröd strålning till synligt ljus.
För närvarande framträda de ekonomiska,
problemen inom televisionen som betydligt svårare att
bemästra än de tekniska och ändock har jag ej nämnt
sådana frågor, som beröra konkurrensen mellan
teater, ljudfilm, rundradio och television. De första
säkra tecknen på att televisionen är en aktualitet
bliva kanske just diskussionerna om arbetslösa
teater- och filmskådespelares inställning till denna
nya tekniska skapelse. Så var det med musikerna i
rundradions barndom och så blir det kanske även för
televisionen.
Reviderad elektricitetslagstiftning.
Av E. C. ERICSON.
Till innevarande års riksdag har bebådats en kungl,
proposition om revision i vissa delar av vår
elektricitetslagstiftning. Fråga har då framkommit om i
vad mån nu bestående förhållanden rörande
elektricitetsförsörjningen därigenom kunna påverkas. De
sakkunniga, som år 1933 tillkallades för att utarbeta
förslag till erforderlig revision, ha därom avgivit ett
huvudbetänkande avseende kontrollväsendet (st. off.
utr. 1936: 27) och ett mera sidoordnat betänkande om
installatörs- och entreprenörsförordning (st. off. utr.
1935:53). Det förstnämnda innefattar förslag till
lagbestämmelser om utvidgad koncessionsplikt, till
moderniserade avfattningar av stadga och
säkerhetsföreskrifter samt till delvis ändrad organisation av
den statliga tillsynen. Vad som närmast skall
föreläggas riksdagen är endast lagbestämmelserna, vilka
avsetts träda i kraft den 1 juli 1939.
Organisationsförslaget blir föremål för särskild proposition. Det
övriga ingår i författningar, som utfärdas på
administrativ väg och som förutsättas bliva slutligt
utformade till lagens ikraftträdande.
De sakkunnigas betänkanden äro avfattade i den
traditionella formen med utförliga redogörelser för
vad tidigare sig tilldragit på området, nuvarande
praxis, allmänna och speciella synpunkter m. m. och
bliva därigenom värdefulla såsom en historisk
överblick. En något mer koncentrerad framställning av
sakkunnigas egna reflexioner och förslag kunde
möjligen bidragit att tydligare framhäva dessa. Det kan
hava sitt intresse att i detta sammanhang observera
ett utlåtande, som 1936 avgivits av den engelska s. k.
McGowan-kommittén avseende rekommendationer för
rationalisering av elektricitets distributionen i detta
land. Utlåtandet, som behandlar en mångfald
komplicerade frågor, är avfattat i 485 numrerade korta
och fristående stycken, vartdera innehållande ett
preciserat uttalande i en viss sak. Man lägger också
märke till att kommitterade där i motsats till sina
svenska kolleger i texten genomgående begagna sig
av det lätthanterliga pronominet vi, vilket torde
vara en förbättring i språkligt avseende och ej
behöva föranleda att sakkunnigheten förbises. En
annan engelsk praxis, som synes mana till efterföljd,
är, att varje utlåtande av en officiell kommitté
inledes med en uppgift om kostnaden för detsamma.
Stundom är denna förvånansvärt låg, i ovannämnda
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
