Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Elektroteknik - Elektroteknisk standardisering, av Sven Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Elektroteknisk standardisering.
Av SVEN NORBERG.
Standardisering inom det elektrotekniska området
började ägnas en mera allmän uppmärksamhet först
under 1900-talets första årtionde. Ett behov hade
vuxit fram att så att säga fixera det bästa av allt
det nya som skapats och då bredde ut sig med stor
fart, under en tid av fri handel och fri konkurrens.
År 1907 bildade Svenska teknologföreningens
avdelning för elektroteknik (AE) på anmodan av
"Internationella elektrotekniska kommissionen" (IEC,
med huvudsäte i London) den "Svenska
elektrotekniska kommittén" (SEK) med uppdrag att handha
Sveriges deltagande i IEC:s arbete. Genom det
statsbidrag, som SEK samtidigt erhöll, fick denna
kommitté från början en viss officiell ställning, som
ytterligare markerades genom att Kommerskollegium åtog
sig sekretariatet. Emellertid var denna SEK helt
beroende av IEC, med den påföljd av dess
verksamhet i likhet med IEC:s låg alldeles nere under
världskrigets år. Först i början av 1920-talet kunde IEC
och SEK åter börja röra på sig.
Dessförinnan hade ett krav uppstått på en
fristående, svensk organisation. "Elektriska
standardiseringskommittén" (ESK) bildades år 1919,
sammansatt av ett bestämt antal valda representanter för de
största berörda sammanslutningarna med
elektro-industriföreningen och teknologföreningen i spetsen.
Men organisationsfrågan var ju därmed ingalunda
löst. Tvärtom. Man hade nu fått tre
parallellarbe-tande organ, AE, SEK och ESK. Ty AE hade också
sina egna normkommittéer, ehuruväl åtminstone
delvis i samarbete med SEK. Situationen syntes ganska
besvärlig.
Ett intimt samarbete mellan nationell och
internationell standardiseringsverksamhet, mellan ESK
och SEK var absolut nödvändigt. En provisorisk
lösning kunde också dess bättre lätt nog
genomföras. Medlemmarna i de båda kommittéerna voro
nämligen efter några år till nära 90 % samma
personer, varför en sammanslagning av de båda organen
kunde utföras utan någon smärtsam operation. Så
skedde också år 1927, då i korthet sagt AE utsåg
ESK att vara även SEK. När kort tid därefter (1929)
överenskommelse träffades, att "Svenska
elektrotekniska normer" (SEN) skulle, efter godkännande av
"Sveriges standardiseringskommission" (SIS) och av
AE, publiceras i Svenska teknologföreningens
handboksserie, voro alla parter ganska belåtna.
Ännu viktigare var dock, att det nya dubbelsidiga
(dvs. både nationellt och internationellt arbetande)
organet erhöll en gemensam styrelse, begåvad med
möjlighet och skyldighet till initiativ, en liten detalj,
som saknats i de tidigare kommittéerna. Verkan
härav var mycket snabb. Under det att tidigare ett
häfte svenska normer utkommit ungefär vart femte
år, har efter denna åtgärd (1929) i medeltal
publicerats nära tre normhäften per år. Anledningen till
detta relativt gynnsamma resultat, trots en
fortfarande något osäker organisation, får nog delvis sökas
i den svenska ingenjörens berömvärda förmåga att
hellre låta sinnet för saklighet än en opraktisk
formalism bli avgörande.
Den nämnda omorganisationen var som sagt att
anse som ett provisorium, tillkommet under försök
att undvika onödiga rubbningar i samarbetet i olika
riktningar. Styrelsen samlade emellertid så
småningom värdefulla erfarenheter beträffande bästa
sättet att bedriva arbetet effektivt. Rörelsen och
intresset kring kommittén växte med varje år, och
det blev även önskvärt, både av tekniska och
ekonomiska skäl, att söka stöd hos ett större antal
moderorganisationer än tidigare. Efter ingående
diskussioner och underhandlingar mellan intresserade
blev den nya planen färdig i början av år 1937, och
det beslöts att förlägga det konstituerande mötet till
"Elektriska veckan" i maj månad.
Svenska elektriska kommissionen konstituerades
sålunda den 21 maj 1937. Denna nya SEK betydde
först och främst en definitiv sammangjutning av
gamla SEK och ESK. Kommissionens fullmäktige
utgöras för närvarande av representanter för
Svenska elektroingenjörsföreningen
Sveriges elektroindustriförening
Svenska elektricitetsverksföreningen
Kungl, kommerskollegium
„ telegrafstyrelsen
„ järnvägsstyrelsen
„ vattenfallsstyrelsen
Statens provningsanstalt
Svenska elektriska materialkontrollanstalten
Ingenjörsvetenskapsakademien
Svenska spårvägs-, buss- och förortsbaneföreningen
Sverige elektriska entreprenörsförening
Svenska radiointressentförbundet
„ brandskyddsföreningen.
Fullmäktige välja styrelse samt 3
sakkunnignämnder (för kraftteknik, installationsteknik och
teleteknik), vardera med 18 medlemmar. Styrelsen utser
efter behov normkommittéer med bestämd uppgift
samt erforderligt antal rapportörer med uppdrag att
följa arbetet inom IEC. Med stöd av mångårig
erfarenhet hoppas man, att man i denna kommission
fått en praktisk, arbetsduglig organisation, inom
vilken de många trådarna på ett naturligt sätt löpa
samman till vissa centralpunkter så att arbetsresul
tåtet, "Svenska elektrotekniska normer" (SEN), blir
präglat av enhetlighet och opartisk sakkunskap.
Ovanstående stycke historia är så kortfattat att
det ej ger någon möjlighet att närmare bedöma det
inre sammanhanget. Det ligger t. e. nära till hands
att undra över att det tagit så lång tid att nå ett
resultat, som nu efteråt synes särdeles enkelt och
självklart. Till tröst må därför omtalas, att
utvecklingen av standardiseringsarbetets organiserande
varit i stort sett likartad inom alla länder i både
Europa och Amerika. Såväl den inre nationella
enheten som hopkopplingen med IEC har berett
svårigheter. Och Sverige är faktiskt ett av de första
länder, som fått ett stabilt institut för ifrågavarande
ändamål, och har också erhållit erkännande härför
från internationellt håll.
Allt under det att detta organisationsarbete pågått,
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
