Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Mekanik - Ur protokoll och dagböcker, av August Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
De aktstycken som stå oss till buds från denna
otroligt intressanta och viktiga period äro:
Föreningen T. I. protokoll fr. o. m. 2 mars 1861 t. o. m.
21 dec. 1867, Bok 1, samt en Bok 2, som omfattar
tiden 11/1 till 2/5 1868.
Betecknande för den tidens svaghet för
Ordensväsen var föreningens namn "U. V. S.", betydande
"Utilitas Yeritasque Societas", dvs. samfundet för
nytta och sanning. Enligt i boken lämnad
upplysning kan de tre bokstäverna också betyda Urd,
Verdandi och Skuld.
I början var det endast elever i första avdelningen,
som fingo inträde. Detta var från många synpunkter
lätt förklarligt när man litet närmare granskar de
ovan angivna stiftarnas ålder och föregående
verksamhet.
En var född 1837, två voro födda 1838 och de
övriga mellan 41 och 44. Den äldsta hade haft praktisk
verksamhet i åtta år och de två därnäst i ålder hade
tjänstgjort som lärare i Uppsala. Att de således inte
ville ha med några "som var högre uti gradorna" •—
som den militäriska frasen lyder — är ju lätt att
förstå. I all synnerhet passade detta inte för
"föreningsfadern" Wiman, som sjutton år senare blev "Det
höga direktorium".
På hösten 1862 hade stiftarna avancerat till 3:dje
avdelningen, varför ej längre hinder förefanns att
invälja ur läroverkets alla tre avdelningar.
Samtidigt återtogs också den gamla benämningen "T. I."
Föreningens lagar voro från början typiskt
drako-niska. Närvaro vid sammankomst var obligatorisk,
uteblivande var förbjudet och bortovaro fyra gånger
å rad utan anmälning föranledde utvotering. Detta
förekommer också åtskilliga gånger i protokollen. En
från ordningssynpunkt tilltalande bestämmelse var,
att "ingen opponent fick yttra sig mera än fem
minuter". Den tiden måste klubbmästaren, oaktat allt
gnäll i andra avseenden, haft orimligt behagligt med
ordnande av matförhållanden.
I programmet ingick "tekniska och andra
allmännyttiga ämnen" vilket ej förhindrade uppförande av
teaterpjäser, tablåer och "komiska förströelser i
allmänhet".
Avgiften var 1 Rdr. Rm. första månaden och sen
50 öre per månad.
Protokollen voro berömvärt korta, så att i den
vägen hava senare tiders sekreterare åtskilligt att lära.
Som prov kan jag anföra: I protokoll av d. 22/11 62
står: "Ohlson höll föredrag angående symaskiner."
Den 29/11 62 står lika kort: "Brodin höll föredrag
om Varmluftsmaskinen." Den 24 jan. 63 höll
Dal-ström föredrag i Byggnadskonstens historia.
En mera utförligt behandlad episod är ett
diskussionsämne enligt protokoll av den 14/2 63. Det lyder
sålunda: "Om tvänne personer, af hvilka den ena
befinner sig i land och den andra i en båt på sjön, hålla
i hvar sin ända på ett tåg. Hvilket ger största effekt,
om blott den ena drager eller om begge samtidigt
draga," Mötet uttalade bestämt att resultatet blir
enahanda.
Några få av de enligt protokollen invalda kan jag
inte underlåta att nämna. Således invaldes den 6 dec,
1862 bl. a. O. L. Fröman, C. G. Rystedt, W. Hoffstedt
och Per Lindell, vilka samtliga då voro elever vid
högskolan. Som Palmcrantz var elev 61—64 och
ofta förekommer i protokollen så var han naturligtvis
invald, fastän jag icke kunnat finna dagen. Gustaf
de Laval invaldes 31/10 63.
Den 28 jan. 64 invaldes nio stycken, varav F.
Hedberg, J. H. Norrbin och Th. Winborg. De två sista
voro då utexaminerade sedan flera år tillbaka, men
Hedberg har givit mig en del bekymmer. Som ingen
med det namnet finnes i någon av mig undersökt
matrikel, anser jag ej otroligt att därmed avses
författaren Frans Hedberg, född 1828, och jämte Winborg
tillhörande stiftarna av sällskapet W-sex. I samma
ordenssällskap återfinna vi då eller senare namnen:
Norrbin, Lindell, Fahlstedt, Joh. Ohlsson och E. A.
Wiman.
Första numret av Biandaren utkom den 24 oktober
1863 och redigerades av P. Lindell. Åtminstone 5
teaterpjäser uppfördes under dessa år. vartill jag
senare vill återkomma. Då två nya redaktörer utsågos
1865, togs till protokollet att de "efter stadgarnas
föreskrift i Kap. 5, § 13, hvilket dock måste uppläsas
tvänne gånger, välvilligt åtogo sig detta mera ärorika
än inkomstbringande uppdrag".
(Där ser man hur allting går igen här i världen.
Aug. J—n.)
Av Winborg egenhändigt skrivna protokoll fann
jag en hel del under 1865. Uti det av 13/5 framgår
att Wiman blev inspektor och att styrelsen bestod av:
J. O. Andersson, W. E. Aurivillius och Th. Winborg.
Den 6/10 valdes Winborg till inspektor och
omvaldes den 15/12 för 1867. Efter honom invaldes P.
Lindell i styrelsen.
Föreningen hade nu antagit så stora proportioner
att Winborg den 20/10 genomdrev att tryckta
anmälningsblanketter skulle anskaffas.
Den 12 jan. 67 blev Yngve Zacco väld till
punsch-förvaltare. Detta var som av senare protokoll
tydligt framgår inte någon sinekur.
Av protokollen framgår att medlem fick ur
föreningens punschskåp uttaga varan mot anteckning på
en lista, men att detta ej sköttes till allmän
belåtenhet. Därtill kom en faktor, som vi nu i
restriktionernas tidevarv ha litet svårt att till fullo uppskatta,
nämligen sönderslaget glas.
Om jag undantager vad som inträffade på
småtimmarna efter Mekaniks fest i
Ingeniörsvetenskapsakademiens lokal den 28 juni 1933, då verkligen ett ej
obetydligt antal grogg-glas blevo sönderslagna, kan
jag inte någonsin erinra mig att glaskrossning antagit
farliga proportioner.
Enligt protokoll av den 12 november 1868 utspann
sig en livlig diskussion, varvid ej mindre än 15 talare
äro anförda i protokollet. Frågan gällde huruvida
klubbmästaren skulle stå risken för punschkassan.
De flesta ansågo, att "det berodde på hans nit vid
punschfordringarnas indrivande". Sönderslaget glas
betalades ur en kassa, som bildades genom att varje
medlem bidrog med 50 öre. Ersättning skulle
utkrävas för varje sönderslaget glas. Till protokollet togs,
"att det icke gifvits en klubbmästare utan balans.
Detta gör det också mycket motbjudande att bekläda
en dylik befattning — och vore ett talande skäl att
ej med för stor penningrisk, såsom den berörda
glasaffären, förminska lönen för de med denna befattning
förenade stora besvär". Förslag väcktes att köpa
poletter samt uttaga en punschskatt för varje
halvbutelj för att ersätta sönderslaget glas. Beslut
fattades: l:o att polett skulle köpas för erhållande av
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
