Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Väg- och vattenbyggnadskonst - Arbete och levnadsvillkor, av Fr. Enblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG-OCH VATTENBYGGNADSKONST
redaktor: J. r. ALEX SÖDERGREN
Arbete och levnadsvillkor.
Av överdirektör FR. ENBLOM (ordf. 1904).
Frihet, jämlikhet, broderskap.
Tävlan och sparsamhet.
Avsikten med nedskrivandet av några tankar om
sammanhanget mellan arbete och levnadsvillkor
är att söka se på dessa förhållanden ur praktisk
ekonomisk och moralisk synpunkt, varvid som ledning
tagits den franska revolutionens lösenord och 2:a
republikens valspråk frihet, jämlikhet, broderskap med
de i senare tid ur nämnda synpunkter viktiga
tillläggen tävlan och sparsamhet.
Varje arbetsför människa bör sörja för sitt eget
och sina närmaste anhörigas uppehälle samt bidraga
till samhällets utgifter för omvårdnad av dess
svagare medlemmar, eller till gemensamt gagn för dess
alla medlemmar. Med andra ord, tillämpa mottot
broderskap.
Medel för eget och i förekommande fall för familjs
och anhörigas uppehälle samt för samhällets behov
böra anskaffas genom arbete.
Arbetare äro vi alla som arbeta vare sig med plog
eller penna, med hand eller tanke, dräng eller bonde,
sättare, redaktör eller författare, skrivbiträde,
statsråd eller kung.
Arbetsgivare äro vi alla, då vi alla köpa alster av
andras arbete.
Vi äro således alla såväl köpare av andras arbete
som säljare av vårt eget arbete. Jämlikhet är således
härutinnan rådande och något motsatsförhållande
borde ej behöva finnas. Vi äro alla i samma båt.
Varje köp måste vara fritt. Man kan nämligen icke
tvinga någon att köpa varor, som han ej vill ha, eller
till pris, som han ej kan eller vill betala. Frihet i
köp och försäljning är således nödvändig. För att
köp skall komma till stånd, är det därför nödvändigt
att framställa varor av så god beskaffenhet och till
sådant pris, att de finna köpare. Sådana säljbara
goda och prisbilliga varor kunna endast framställas
genom fri tävlan. De som göra det bästa arbetet få
i första hand sälja sina arbeten till goda priser. De
som göra mindre goda arbeten få nöja sig med att
sälja dem till lägre priser. Om fri tävlan hindras,
saknar människan den sporre till gott arbete, som
ligger i den högre lönen för ett sådant arbete, men
om människan tvingas att arbeta utan sådan fri
tävlan, lär följden ej kunna bliva annat än att det egna
intresset för arbetet kommer att saknas och att
människan sjunker till slavens eller dragoxens
levnadsvillkor.
Inkomsten av varors försäljning är beroende
av-varans värde per enhet av något slag och av dess
mängd.
Mängden av utfört arbete är inom vissa gränser
proportionell med den för arbetets utförande använda
tiden. Arbetslönen för visst arbete kan därför
lämpligen utgå efter den för arbetet använda tiden såsom
timlön, eller, under förutsättning av viss daglig
arbetstid, såsom daglön, månads- eller årslön.
Genom timlönens utbytande mot ackordsavlöning,
dvs. ersättning för utfört arbete enligt överenskommet
pris pr stycketal eller annan enhet, längd-, yt-,
rymd- eller viktsenhet, avses att uppmuntra till
tävlan eller till ökning av arbetsintensiteten eller
mängden av pr timme utfört arbete och därmed även av
arbetsförtjänsten och intresset. För att ett
ackordsavtal skall komma till stånd, bör det tydligen vara
fritt och till fördel för såväl arbetaren genom högre
inkomst som för arbetsgivaren-köparen-konsumenten
genom lägre styckepris.
Värdet av vårt arbete är varken mer eller mindre
än vad som kan fritt överenskommas mellan köpare
och säljare. Säljarens pris på en vara får därför ej
vara högre än att varan kan finna köpare, men detta
pris, salupriset, bestämmes å andra sidan av
kostnaden för framställning av varan ifråga, eller omvänt,
kostnaden för framställning av en vara får ej
överstiga salupriset.
Då vidare värdet av råvaran är så obetydligt, att
det i jämförelse med arbetskostnaden för den färdiga
varans framställning kan försummas, blir varans
salu-pris lika med kostnaden av på densammas
framställning nedlagt arbete. Jämför exempelvis
arbetskostnaden å den i Eskilstuna tillverkade kniven med
kostnaden för råvaran, järnmalmen i Malmberget.
Arbetet omfattar malmens sprängning, brytning,
hissning, sortering, transport till masugnen, smältning till
tackjärn, dettas transport till stålverket, omsmältning
till stål och stålets utvalsning, ny transport till
smedjan i Eskilstuna, knivens smidning, putsning,
slipning och polering samt transporten till handlanden
och handlandens arbete. Häremot invändes kanske,
att en stor del av arbetet utföres av maskiner, varå
svaras, att dessa maskiner liksom lokomotiv, ugnar
och byggnader, handelsboden inberäknad, äro rena
arbetsprodukter med försvinnande små värden på
rå-materialierna: malm, tegellera, kalkberg, skogsmark,
kolgruvor och vattenfall. Värdet av dessa
råmateria-lier är i sig självt visserligen i penningar försvinnande
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
