Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Väg- och vattenbyggnadskonst - Arbete och levnadsvillkor, av Fr. Enblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag och Vattenbyggnadskonst
4) Nutida ekonomisk kamp.
Samma strider om åtkomsten av andras och
försvar av egna ägodelar hava nnder det senaste
århundradet förts jämväl med andra vapen än de
nyssnämnda, med lika grymhet och med lika liten
hänsyn till andras frihet, till jämlikhet och
broderskap som någonsin förr. Likheten med
ovannämnda strider sträcker sig även därtill, att den
enskilde har svårt att driva sin vilja igenom eller att
försvara sig, utan det har för att nå dessa mål
befunnits nödigt att bilda föreningar, och jämväl
staterna deltaga i dessa ekonomiska strider.
Föreningarnas vapen äro bland andra: strejk,
bojkott, blockad och prickning samt
försvarsvapnet lockout.
Staternas vapen mot andra stater äro tullar,
utförselpremier och prisregleringar samt
valutaförsämringar.
Bojkott, blockad, prickning avse "att avbryta
ekonomisk eller social förbindelse med en person
eller en sammanslutning, som man vill tvinga till
vissa eftergifter" till förmån för den blockerande
eller som man vill hämnas på eller straffa för
bristande solidaritet med den blockerande eller
prickande. Ifrågavarande åtgärder äro, isynnerhet
om de förenas med påtryckningar på tredje man
att deltaga i eller respektera stridsåtgärden, brott
mot annans frihet att sig med eget arbete försörja
och äro dylika åtgärder raka motsatsen till
broderlighet, då de ju direkt avse att skada den
bojkottade, blockerade eller prickade brodern. Det
visar större feghet och grymhet att med andras
hjälp fråndraga en familjefader eller moder
möjligheten att med arbete försörja de sina än att i
öppen strid söka besegra eller döda honom.
Dylika åtgärder äro således moraliskt sett brottsliga,
varför i några länder finnas förbud mot vissa av
dem, vilka således i dessa länder även äro
rättsligt sett brottsliga. Deras verkningar äro för den
enskilde eller svagare parten ödeläggande, för
samhällsekonomien och den allmänna
levnadsstandarden till skada.
Strejk (av engelska strike = slå eller slag) samt
lockout (utestänga) avse i regel att genom
arbetsinställelse framtvinga höjda eller sänkta löner.
Om stridsåtgärderna icke medföra ändring i
lönerna, medför arbetsinställelse dock vissa
ekonomiska verkningar, vilkas storlek naturligtvis är
beroende av arbetsinställelsens varaktighet och
omfattning. De stridande arbetarna måste
nämligen i saknad av arbetslön för sitt livsuppehälle
använda sina sparmedel, placerade i egen kassa, i
jord, i bank, i företag eller i strejkkassa eller ock
andras sparmedel i form av lån eller understöd.
Företagarna måste betala en del arbetare, som ej
beröras av arbetsinställelsen, ävensom
byggnaders och maskiners underhåll, försäkringar, räntor
och amorteringar, vartill medel likaledes måste
tagas från egna sparmedel, om sådana finnas, eller
eljest i form av lån från andras. Av
stridsåtgärderna följa vidare minskad köpkraft hos alla som
fått sätta till av sina sparmedel, därmed minskad
konsumtion och minskad tillverkning, varav åter
följer minskat behov av arbetskraft, dvs.
arbetslöshet och försämrade levnadsvillkor.
Om stridsåtgärderna medföra höjda löner, blir
följden, utöver vad som anförts i föregående
stycke, i första hand, att de med höjda löner
tillverkade varornas försäljningspris måste höjas, varav
i sin ordning följer minskad konsumtion och därav
arbetslöshet. I andra hand måste, för att
motverka den av löneförhöjningen orsakade
prisstegringen och konsumtionsminskningen,
rationalisering tillgripas, dvs. det genom höjda löner
orsakade höjda varupriset måste sänkas genom ökad
användning av arbetsbesparande maskiner och
förenklade metoder, vilka för tillverkningen fordra
mindre handarbete och minskat antal arbetare.
Ny arbetslöshet och ytterligare försämrade
levnadsvillkor!
Om arbetsinställelsen återigen medför sänkning
av lönerna, kunna dess ovan angivna ofördelaktiga
verkningar möjligen neutraliseras genom sänkta
varupris och därav följande ökad konsumtion,
ökad tillgång på arbete och således minskad
arbetslöshet.
Hur har den ekonomiska världskrisen uppstått?
Svaret blir väl enligt de flestas mening, att
världskriget är orsaken, men är det så?
I världskriget togos många millioner arbetare
i ovan angivna vida bemärkelse i anspråk såsom
stridande vid fronten, många millioner arbetare
bakom fronten för att förse de stridande med
förnödenheter, många millioner arbetare för
tillverkningen av vapen och krigsförnödenheter,
transportmateriel, föda, beklädnad och för sjukvård,
varefter i de krigande länderna ej återstod
tillräckligt antal arbetare för att tillgodose den övriga
delen av befolkningen i de krigande länderna med
den erforderliga mängden livsförnödenheter. I
dessa krigande länder uppstod därför en oerhörd
varuknapphet, vilken till en tid fylldes från de
neutrala länderna, men det dröjde ej länge, förrän
varuknapphet uppstod även i dessa länder.
Varuknappheten orsakade en stark stegring av
varuprisen samt motsvarande stegring i produktionen,
för vilken stegring en hel del kapitalkrävande
nybyggnader och anskaffning av nya maskiner blevo
nödvändiga. Arbetstillgången blev större än
tillgången på arbetare, varför arbetslönerna kunde
ökas, för en del av oss mindre med några få
procent, för andra grupper av arbetare mera med
hundra eller flera hundra procent. Då kriget
slutade, återvände de många millionerna arbetare
från kriget och krigsindustrien till sina fredliga
sysselsättningar, varefter varuknappheten hastigt
avtog. Behovet av import till de krigförande
länderna och därmed de neutrala ländernas export
upphörde. Varuknappheten förbyttes i ett
varu-överflöd. Liksom under krigets senare år voro
emellertid dessa varor producerade med
tillämpning av höga arbetslöner, varför de betingade
höga pris. För att kunna återgå till tidigare
levnadsvillkor och fylla luckorna från krigstiden
köptes dock under den närmaste tiden dessa varor till
de höga prisen, varvid säkerligen stora delar av
tidigare sparade medel förbrukades. Behoven
tillfredsställdes och de med höga löner tillverkade
varorna kunde nu ej säljas utan prissänkning med
ty åtföljande förlust för producenterna. Huru
ofta såg man ej uppgifter om att försäljning
visserligen har kunnat ske, men priserna äro dåliga,
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
