Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Väg- och vattenbyggnadskonst - Brev till Svenska teknologföreningens avdelnings för Väg- och vattenbyggnadskonst femtioårsjubileum 1938, av Hugo von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V\G ~OCH VATTENBYGGNADSKONST
Brev till Svenska teknologföreningens avdelnings
för Väg- och vattenbyggnadskonst
femtioårsjubileum 1938.
Av envoyé HUGO VON HEIDENSTAM (ordf. 1933—35).
Då föreningar fira jubileer, gäller det visserligen
i första hand festligheterna och historieskrivningen
Men ett jubileum erbjuder också anledning att
kasta blicken framåt och att samla sig till
självrannsakan och sådana nya tag, som den nya tiden
måhända kräver, men vartill den dagliga rutinen ej
alltid inbjuder.
I förhoppning om att ej bliva ansedd som en
alltför allvarligt sinnad jubileumsfirare vill jag använda
mitt utrymme i minnesskriften att i korthet antyda
ett område, där tiderna ha förändrats på ett sätt,
som gör, att avdelningen inom detsamma enligt mitt
förmenande har en större uppgift och borde göra
mera för sina medlemmar än hittills.
Tekniken bör liksom vetenskapen kunna bedrivas
i bästa mening internationellt. Även den svenske
ingenjören behöver i allt högre grad, ju mera
tekniken utvecklas, göra sig väl hemmastadd på sitt
fackområde och med de allmänna
ingenjörsproblemen utanför de nationella gränserna, ej minst då hans
gärning helt faller inom det egna landet. Sådana
kunskaper kan han ju förvärva både genom studier
hemma, i den utländska och inhemska
tidskriftspressen och litteraturen på ifrågavarande områden, och
genom levande kontakt vid resor, studier och vistelse,
med eller utan arbetsanställning, utomlands. Den
förra metoden står alltjämt lika öppen för alla, men
med möjligheterna att använda den andra är det
numera sämre beställt.
Yissa slags studier och resor ordnas och bekostas
givetvis ofta av arbetsgivarna, enskilda företag, stat
och kommuner, men den unge ingenjören, som önskar
att redan på ett tidigt stadium och på egen hand
göra sig förtrogen med utländska förhållanden, har
ej lätt att komma utomlands, i vart fall ej utan stora
utgifter. I sammanhang med våra dagars
nationalistiska och politiska strömningar hava stora hinder
rests för särskilt de studier och den kontakt, som
förut erbjudits genom längre vistelse, med avlönad
verksamhet, i utlandet. De angenäma förhållanden,
som rådde vid denna avdelnings bildande för femtio
år sedan och ä.ven i början av århundradet i detta
avseende, torde nu för de yngre låta som en saga.
På den tiden kunde en ung svensk ingenjör giva
sig iväg utan alla formaliteter, t. o. m. utan pass
ocli uppehållstillstånd, till nästan vilket land han
ville. Hade han blott medel att uppehålla sig några
månader i ett med urskillning valt land, var han
ganska säker om att erhålla plats. På de då livligaste
verksamhetsfälten, t. e. i Förenta staterna, var det
ofta lätt att genast få anställning, och han kunde
utan svårighet förflytta sig från en anställning till
en annan och sålunda snart få en ganska mångsidig
och vidsträckt erfarenhet. Tusentals svenska ingenjö-
rer hava under decennierna före och efter sekelskiftet,
ända fram till tiden för världskriget, haft fördelen av
grundliga lärospån från det livliga tekniska
skeendet i Förenta staterna. Och många andra ha kunnat
samla värdefulla erfarenheter i andra länder.
Naturligtvis hade detta arbete utomlands ej alltid
karaktären av specialstudier utan representerade rätt och
slätt tillfälle till levebröd och samlande av tekniska
ocli organisatoriska erfarenheter, även de av
betydelse.
Hur ser det ut nu? Den västerländska tekniken
har nått ut till världens alla vrår och goda
ingenjörer behövas överallt, men varje land, även om det
ej kommit så långt på den moderna teknikens
område, tager omsorgsfullt vara på sina egna unga
krafter, vilka tränas efter råd och förmåga även till
de tekniska uppgifterna, och utländsk arbetskraft
utestänges. Sverige har inga kolonier eller
ekonomiska intressesfärer. Platser vid utländska industrier,
företag eller statliga administrationer erbjudas tyvärr
endast i mycket begränsad utsträckning, ehuru
enkannerligen i de tekniskt mera outvecklade länderna
— om ocli när platser skola besättas med utlänningar
— en ingenjör från de små och tekniskt högtstående
europeiska länderna alltjämt har goda utsikter, dock
i genomsnitt en svensk ej i högre grad än t. e. en
belgare, holländare, schweizare eller dansk. Och i
dylika fall gäller det dessutom oftast experter, något
äldre ingenjörer med större erfarenhet och
fackinsikter. Endast efter åtskilliga formaliteter kan en
ung svensk få tillfälle, och då vanligtvis blott som
volontär eller studerande, och på kort tid och på
egen bekostnad, att uppehålla sig i främmande land.
Värt geografiskt avskilda läge gör ju dessutom, att
resor till studieländerna bli relativt dyrbara. De enda
avlönade platser i utlandet, som stå den unge
ingenjören till buds, erbjudas nästan uteslutande av den
egentliga svenska företagareverksamheten med
ut-landsintressen, dvs. våra större exportindustrier och
deras försäljningsorganisationer och dotterbolag,
rederier, banker, och handelsföretag med förbindelser
utomlands, och i utlandet verksamma konsulterande
ingenjörs- och entreprenadföretag, vilka givetvis alla
mäste utbilda och hälla en såvitt möjligt med
verklig kännedom om utlandet utrustad svensk stab.
. Vi leva i orosfyllda tider, då nationerna föra
ekonomiskt krig mot varandra, lag sitter i spjutstångs
ände och världshistoriska omvälvningar — i Fjärran
Östern, vid Medelhavet och annorstädes — äro i full
gång. Under en sådan epok torde det taga tid, innan
en förbättring inträder i de förhållanden i världen,,
varpå delvis svårigheterna för den svenske ingenjören
att — vid sidan av den egentliga svenska
företagareverksamheten utomlands — erhålla intimare kontakt
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
