Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 2 april 1938 - Næringsverdi og vitamininnhold i hermetikk, av Gulbrand Lunde - En amerikansk fackman ser på nordeuropeisk konservindustri, av M. S. - Notiser - Strontium, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Tabell 4. Vitamin B2 (lactoflavin) i hermetiske
fiskeprodukter, bestemt ved absorpsjonsmåling.
y B2 pr. g
Småsild, hel rå.......................... 4,2
Kippers, herm.......................... 3,1
: Torsk, rogn. ............................. 9,0
rogn, herm....................... 6,5
Hyse, kjött ............................................................1,7
Melk, Stavanger, nov..........................................2,8
Fiskeboller av hyse, herm..............................3,2
Fiskeboller — kraft ........................................2,4
I Krabbe, kjött ......................................................3,5
rogn ........................................................8,7
herm........................................................5,2
„ stuet, herm............................................9^7
vidt et produkt kan helbrede den pellagralignende
dermatit på B6-fri ernærte rotter.
Vi har med denne metode kunnet vise at 1/2—1 g
fiskehermetikk (sardiner, kippers) helbreder
rotte-dermatiten i löpet av ca 14 dager.
Av våre försök kan vi trekke den konklusjon, at
hermetikk er meget verdifull som næringsmiddel.
Næringsstoffer, salter og vitaminer er fullstendig
bevart i hermetikken med undtagelse av en liten
reduksjon av vitamin C-innholdet, som dog er mindre
enn den reduksjon som finner sted ved vanlig kokning
i husholdningen. For vitamin Bj’s vedkommende vet
vi at dette delvis bevares, men har ennu ikke
til-strekkelig månge undersökelser til å uttale i hvor
stor grad det er tilfelle.
Den gamle fordom mot hermetikk som vitaminfri
og död mat skulde da endelig være helt avlivet, og
veien åpen for at hermetikken kan få en bredere
plass som regulerende faktor i folkehusholdningen.
En amerikansk fackman ser på
nordeuropeisk konservindustri.
I "The Canner" meddelar Mr. William H. Runk från
"Dewey and Almy Chemical Company" sina intryck
från ett flerårigt samarbete med konservindustrien i
Nordeuropa i en artikel, benämnd: "Canning Industry
Progress in Northern Europé".1
Just nu torde det vara av intresse att höra, vad en
utomstående har för syn på oss, då man kan vänta,
1 The Canner, Vol. 85, nr 24, (1937).
att de länge emotsedda statliga åtgärderna för höjande
av standarden inom livsmedelsindustrien kommer att
medföra en nyorientering inom denna industri.
Förf. konstaterar, att gemensamt för norra Europa
har hittills gällt, att industrien hämmats av höga
handelshinder, vidare att starka fördomar rått mot
användandet av konserverade födoämnen, samt att
brist på organisation och centralisation ha hindrat
forskning på detta område.
Numera framträder dock överallt en strävan att
konservera så mycket som möjligt. Detta har givit
utvecklingen av konservindustrien en kraftig knuff
framåt i ett flertal länder.
Efter att ha behandlat den tyska konservindustriens
utveckling och användandet av bleckburkar för oljor
och öl i Tyskland framhåller förf., att den som ligger
främst ifråga om framgångsrikt utnyttjande av
moderna burktillverkningsmetoder är Haustrups fabriker i
Odense. Haustrup insåg tidigt behovet av
specialisering och av laboratoriekontroll på råvaror och
färdiga produkter. Vidare hade han upptagit det
amerikanska förfaringssättet att ställa erfarna falsare till
konservfabrikanternas förfogande. Detta är ej
vanligt bland europeiska fabrikanter.
I Danmark konserveras stora mängder grönsaker
och kondenserad mjölk, i Sverige därutöver stora
mängder fisk. Bland fiskinläggningarna har förf.
märkt en intressant specialitet, som betraktas som en
stor delikatess. Denna vara kryddas och inlägges med
saltlake, som konserverar den för hushållskonsumtion.
Då man emellertid ej kan sterilisera den, blir den så
småningom lös och oaptitlig vid längre transporter
eller vid förvaring vid olämplig temperatur. Kan
hållbarhetsproblemet lösas, torde en stor export till
U. S. A. vara att påräkna. Den svenska industrien
har här en intressant uppgift att lösa.
Efter att ha berört tjeckoslovakisk konservering av
kött fortsätter författaren:
"överallt i Europa av i dag möter man en tendens
att stegra produktionen samt att konservera varje
överskott, som eljest skulle ha gått förlorat. Detta
gör, att man överallt inom denna industri är
intresserad av nya burktyper, nya tätningsmedel och nya
maskiner, som göra ett bättre och effektivare arbete än
de nuvarande.
U. S. A. betraktas överallt som ledande i fråga om
modern konservteknik, men det torde vara i
amerikanska burkfabrikanters intresse att övervaka
framstegen hos europeisk industri. De europeiska
konservmännen gå beslutsamt löst på sina problem, och
intressanta lösningar av dessa torde vara att vänta inom
ej för avlägsen framtid."
Som synes, ser denne erfarne fackman många
slumrande möjligheter för svensk konservindustri.
Egendomligt nog har han ingenting nämnt om den norska
konservindustrien, vilken som bekant genom
målmedvetet forskningsarbete försöker höja sin standard.
M. 8.
NOTISER
Strontium har börjat erhålla allt mera vidgad
användning för diverse metallurgiska ändamål. Tidigare
har denna metall i form av hydrat endast i någon
större utsträckning använts inom sockerindustrien,
varjämte vissa strontiumsalter, speciellt nitrater,
använts inom fyrverkerikonsten för åstadkommande av
röda ljuseffekter. I England har man nu, såsom
omtalats i en notis i Engineering, börjat intressera sig
för utnyttjandet av de synnerligen värdefulla
tillgångar av strontiummineral, som finnas inom landet
och som uppgivas vara bland de största i världen.
De enda andra förekomster, som kunna konkurrera,
torde finnas i Tyskland och U. S. A.
Inom metallurgien har man i Tyskland börjat
använda strontiumkarbonat (strontianit) från
Westfalen såsom ett medel för avlägsnande av svavel och
fosfor vid tillverkning av kvalitetsstål enligt den
basiska martinprocessen. I form av metall lämpar
sig strontium bl. a. såsom tillsättning till bly för
åstadkommande av större hårdhet hos blylegeringar,
140
2 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
