Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 2 april 1938 - Notiser - Strontium, av s. - För garagebyggnadsfrågans lösning, av r. - Oslo-utställningen »Vi kan», av r. - Svenska nationalkommittén för internationella högspänningskonferenser - International Engineering Congress, Glasgow 1938, av s. - Litteratur - Anmälan: Grosse Ingenieure, av B. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
exempelvis för användning i ackumulatorer.
Strontium ersätter härvid åtminstone delvis antimon. På
samma sätt kan man även använda smärre mängder
strontium i lagermetaller med större procenthalter
bly. Metallen ställde sig tidigare alltför dyr i pris,
ända till år 1935, då förbättrade tillverkningsmetoder
gjorde att priset nedbringades till ungefär % mot
tidigare. F. n. kostar metallen ca 85 kr. pr kg, vilket
ställer den i avsevärt bättre konkurrensförhållande än
tidigare. s.
För garagebyggnadsfrågans lösning inom nedre
Norrmalm har av gatunämnden i Stockholm
utarbetats en femårsplan. För att kunna provisoriskt öka
parkeringsutrymmena i staden har förslag väckts om
omedelbar rivning av s. k. gaturegleringshus, vilkas
tomter skulle iordningställas för ändamålet.
Härigenom skulle Gustav Adolfs torg och
Brunkebergstorg kunna befrias från parkerade bilar. r.
Oslo-utställningen "Vi kan" kommer att bliva
platsen för det nordiska ingenjörsmötets
öppningshögtidligheter. Vidare kommer ett par av de allmänna
föredragen att hållas där, och även den lunch, som Oslo
stad skall giva, liksom avslutningsbanketten kommer
att gå av stapeln på utställningen.
Utställningen är det första större evenemang av
detta slag, som hålles i Oslo sedan 1914, och man har
därför anledning vänta sig, att den kommer att bli
något av sensation. Härtill förpliktar det djärva
mottot "Vi kan"!
Utställningen kommer att omfatta olika grenar av
norskt hantverk och industri, skeppsfart, reseliv,
konst, yrkesuppfostran m. m.
Särskild vikt lägges vid att göra utställningen
levande. Man kommer sålunda att få se maskiner i
arbete, mönsteranläggningar i full drift och en
mångfald modeller, som alla skola ge ett klart intryck av
själva det pulserande arbetslivet. Man får t. e. se
världens första valfångstutställning, som kommer att
ge en samlad bild av alla de krafter och intressen,
som samarbeta inom denna intressanta näringsgren.
Nordisk Byggnadsdag kommer att hållas omedelbart
efter ingenjörsmötet — dagarna 16, 17 och 18 juni -—■
och den är ämnad att ge en översikt av den norska
arkitekturens och byggnadskonstens ställning i våra dagar.
Utom undervisning och nyttiga kunskaper vill
Osloutställningen även skänka sina besökare en inblick i
den härliga natur, som omger Norges huvudstad.
Utställningen har nämligen fått ett läge, som ej gärna
kunde vara vackrare. Den ligger inramad av Bygdös
furuskog med Oskarshalls silhuett mot den blåa
som-marhimmelen, längs Frognerkilen med stadens
segelflotta och ett böljande badliv alldeles inpå sig.
Tillfälle gives att från en räcka inbjudande restauranger
njuta av den härliga utsikten och de vackra
omgivningarna. r.
Svenska nationalkommittén för internationella
hög-spänningskonferenser har från Cigrés centrala
organisation i Paris erhållit ett meddelande, att American
In-stitute of Electrical Eligineers inbjudit Cigré att sända
deltagare till institutets Summer Convention i Washington
den 20—24 juni 1938. Personer, som önska begagna sig
av denna inbjudan, skola genom de resp. ländernas
nationalkommittéer anmälas till Cigré i Paris.
Närmare upplysningar meddelas och anmälningar
mottagas av nationalkommitténs sekreterare, tekn. dr
F. Dahlgren, Elverket, Stockholm.
International Engineering Congress, Glasgow 1938,
kommer, som redan tidigare i annat sammanhang
omnämnts, att äga rum mellan den 21—24 juni i sam-
band med den i Glasgow pågående Empire Exhibition.
Vid kongressen kommer bl. a. stadsplanedirektör
Albert Lilienberg att hålla ett föredrag angående
planering av municipala och industriella områden.
Direktör Lilienberg har av Svenska teknologföreningen
utsetts att representera densamma vid kongressen.
Upplysningar rörande denna kunna inhämtas på
föreningens kansli. s.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Grosse lngenieure, av Conrad Matschoss. J. F.
Lehmanns Verlag, München—Berlin.
Det skall till mycken företagsamhet och kunskap
och flit för att i våra dagar ge en överblick över ett
framstående industrifolks ingenjörer. Svårigheterna
mångdubblas, om arbetet lägges på internationell
grundval, och uppgiften förefaller åtminstone
anmälaren olöslig, om man till på köpet går tillbaka ända
till antikens dagar i en sådan översikt.
Icke desto mindre har den kände tyske specialisten
på teknikens historia professor C. Matschoss, som
nyligen besökt Sverige, gett sig i kast med den
gigantiska uppgiften i en ganska diger bok, som utkom
hösten 1937. Det är med en viss spänning, som man
kastar sig in på studiet av ett sådant verk.
Redan i förordet finner man en eller snarare ett
par brasklappar instuckna för att avväpna kritiken.
Förf. framhåller nämligen, att av utrymmesskäl hela
byggnadstekniken måst utelämnas, och att "även i
övrigt det vore lätt att göra upp en lista på
framstående män, som fattas i boken." I det sistnämnda
uttalandet måste anmälaren helt och fullt instämma.
Det är icke blott byggnadstekniken, som lyser med
sin frånvaro. Förhållandet är likadant med
telegraf-och telefontekniken, vid vilken boken blott snuddar.
Allt vad radio och flygning heter saknar också
representanter, för att ej tala om hela den kemiska
industrin. Detta är luckor, som omedelbart falla i ögonen,
men listan skulle kunna göras mycket längre. Om
dessa brister är författaren med sin mångsidiga
tekniska bildning givetvis också medveten.
Att vara objektiv vid urvalet av de ingenjörer, som
förtjäna att betecknas som stora, överstiger nog
mänsklig förmåga. En liten nationalist ligger nog
dold i allas våra hjärtan och målar ett sådant urval
i fosterlandets färger. Det är därför kanske elakt
påpeka, att nära hälften av utrymmet ägnas åt tyska
ingenjörer, medan världen i övrigt fått nöja sig med
något mera än halva omfånget. Det torde väl
knappast kunna betraktas som en ovänlig handling mot
Tredje Riket, om man uttalar, att dessa proportioner
ej ge en exakt spegelbild av tyska insatser i teknikens
utveckling, jämförda med övriga länders.
Hur är då Sverige behandlat i professor Matschoss’
verk? Jo, med en ganska utförlig redogörelse för
John Ericsson, varjämte ett par rader ägnats åt
Polhem och de Laval. Det är allt. En smula torftigt
eller hur?
Att upphovsmännen till vår världshärskande
tänd-sticksindustri saknas, kan ju bero på att kemin är
alldeles förbigången. Samma ursäkt kan ju gälla ifråga
om Nobel -—■ eller är detta namn måhända av kända
skäl ej opportunt i våra dagars Tyskland? Andra
uppseendeväckande luckor är saknaden av sådana
namn som Jonas Wenström, Gustaf Dalén, C. E.
Johansson och Sven Wingqvist, för att blott taga ett
par i högen.
Även i många andra avseenden känner sig en svensk
tämligen besviken: Då förf. behandlar Parsons och
hans ångturbin, nämnas i förbigående namnen de
2 april 1938
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
