Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 23 april 1938 - Stockholms örlogsstationsfråga, av Harald Åkermark, Torsten Hagman och Harry Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Skepps- och Kastellholmarna omkring 1674.
kom, antagligen sammanhängande med att Johan III
där anlade en trädgård och byggde ett lusthus. För
Kastellholmen synas olika benämningar ha använts:
Schantzen, Blockhusholmen eller Notholmen. Även
den där bakom belägna Södra Djurgården, eller som
den då hette, Valdemarsön, var vid denna tid helt
obebyggd.
Under 1600-talet förändrade Skepps- och
Kastellholmarna i väsentlig mån karaktär, såsom en följd av
ditflyttningen omkring år 1634 av den tidigare vid
Blasieholmen förlagda kungl, flottan. En bro, enligt
uppgift 420 alnar lång och försedd med vindbrygga,
byggdes mellan Skeppsholmen och Blasieholmen.
Byggnader för flottans behov började nu också
uppföras.
Å fig. 2, som hänför sig till mitten av 1660-talet,
framträder den dåtida bebyggelsen av Skeppsholmen
ganska tydligt. På bilden märkes särskilt den ännu
kvarstående byggnad, som tidigare benämnts Johan
III:s hus och som förmodats vara uppförd av denne.
174
16 APlllL 1938
Fig. 2. Skeppsholmen, mitten av 1660-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
