Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Några ord om tendenskurvor, av Sw. - En revisor ser på den industriella redovisningen av i dag, av Harald Hörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
het, varför strecken göras allt för tunna och
litet framträdande. Värre är att man i allmänhet
utelämnar de värden, efter vilka kurvan upplagts.
Därigenom får man endast skalan att hålla sig till
vid avläsningen, vilket försvårar denna och minskar
överskådligheten. Skall man, för att återgå till
kurvorna här ovan, med hjälp av diagrammet enligt
fig. 1, försöka att läsa ut tendensen, får man väl
säga, att den i stort sett tycks vara stigande. Helt
annat och klarare blir dock intrycket av diagram
nr 2, som uppgjorts på basis av P. T. R., och som
alltså visar den verkliga tendensen, varför detta slags
kurvor också ibland kallats tendenskurvor.
Som synes ha här alla de kraftiga
säsongvariationerna praktiskt taget försvunnit. Vid en närmare
jämförelse mellan de båda kurvorna visar det sig
bl. a., att den stora nedgången i januari 1934 i
verkligheten är liktydig med stigande tendens, beroende
på att motsvarande siffra för 1933 var ännu lägre.
Inte ens det ännu större fallet i januari 1935 medför
någon nämnvärd ändring av den uppåtgående kurvan.
Vad slutligen augusti och september månader 1935
beträffar, så utvisa de enligt fig. 1 en kraftig
nedgång åtföljd av en mindre stegring i oktober. Som
framgår av fig. 2, förhåller det sig emellertid i stället
så att tendensen, som praktiskt taget hela tiden varit
stigande, fortsätter i denna riktning ända till i
september, då den kulminerar för att börja falla i
oktober. Redan av detta enkla exempel torde man
kunna inse, vilken nytta man kan ha av
tendenskurvor.
Som vi här försökt visa, har man tack vare
metoden att vid upprättandet av ekonomiska rapporter
använda medeltal för de senaste tolv månaderna fått
den önskade möjligheten att månad för månad göra
jämförelser med närmast föregående räkenskapsår
och därmed en förutsättning att skapa ett verkligt
effektivt kontrollsystem för administrativa ändamål,
utan vilket en verklig rationalisering av rörelsen i
dess helhet är otänkbar. Siv.
En revisor ser på den industriella redovisningen
av i dag.
"Bokföringen är ett nödvändigt ont. Fick man inte
bokslutet en gång om året skulle man kunna vara av
med bokföringen helt och hållet!" Formuleringen är
kanske litet överdriven, men denna inställning till
bokföringen var nog ganska vanlig förr och finns väl
här och var än i dag. Och man undrar inte på det.
Att vara tvungen att hålla denna stora apparat i gång
och ej få annan valuta än att en gång om året få fram
en siffra för resultatet kan knappast göra någon
människa glad! För ett handelsföretag kan en dylik form
av redovisning möjligen vara tillfredsställande, men
icke för ett industriföretag. Här tillkommer nämligen
en förädlingsverksamhet utöver inköp och
försäljning, som för varje år kräver en allt mer förfinad
form av redovisning. Den moderna bokföringen skall
kunna genomlysa varje del av företaget, och
företagsledaren skall när som helst kunna få en viss detalj
eller enhet siffermässigt belyst. Som komplement till
bokföringen kräver den fulländade industriella
redovisningen självkostnadsberäkning, statistik och
budget. Inom ett väl organiserat företag finna vi dessa
fyra faktorer i nära och oupplösligt samarbete. Gamla
tiders bokföring existerar ej längre inom modern
industri såsom isolerad företeelse.
Speciellt i fråga om driftsredovisningen känner
man sig stå obunden av gammal slentrian. Ofta står
man i valet mellan att behandla en sak
bokförings-mässigt eller statistiskt, att låta
självkostnadsberäkningen i huvudsak stöda sig på bokföring eller
statistik, att bygga in budgeten i bokföringen eller
hålla den utanför. Denna möjlighet till växelspel
mellen de olika redovisningsfaktorerna inför ett tidigare
okänt moment av smidighet, när det blir fråga om
industriell redovisning, men ställer även väsentliga
krav vid dess tillämpning i praktiken.
Sambandet mellan affärs- och driftsbokföringen.
Inom industriföretaget sker en uppdelning av
bokföringen i affärsbokföring och driftsbokföring. Som
av namnen framgå omfattar den förra de
affärsmässiga transaktionerna med kunder, leverantörer,
kreditgivare etc., medan den senare redogör för
förädlingsverksamhetens olika faser. Medan affärsbokföringen
räknar med anskaffningskostnaden, möter man i
driftsbokföringen dessutom beräknade värden såsom
dagspris, fast avräkningspris eller standardpris.
Då inköp och försäljning räknas till
affärsbokföringen kommer driftsbokföringen att liksom omslutas
av affärsbokföringens båda led. Driftsbokföringens
olika slag av kostnader krediteras motsvarande
konton i affärsbokföringen (råmaterial, utbetalning
av-löner etc.) och de färdiga produkterna överlämnas till
försäljningskontona i samband med försäljningen.
Ekonomiskt sett flyter kostnaderna genom företaget
utan avbrott för att slutligen samlas i de färdiga
produkterna. Redovisningens uppdelning i
affärsbokföring och driftsbokföring är således endast ett tekniskt
förfarande för att ge en överskådligare bild av
förloppet och underlätta bokföringens handhavande.
Ett organiskt uppbyggande av den industriella
redovisningen fordrar ett samarbete mellan
affärsbokföring och driftsbokföring. Detta torde dock ej på alla
håll vara genomfört. Där man arbetar med tvenne
skilda bokföringar inom ett och samma företag, kan
man ej undvika ett dyrbart och onödigt dubbelarbete.
Därtill kommer den förvirring, som måste uppstå av att
de båda systemen komma fram till olika resultat.
Vidare får man avstå från den automatiska kontroll,
som följer med den genomförda dubbla bokföringen.
Motsatsen till denna metod är, att, hela bokföringen
är inbyggd i ett enhetligt system, som omfattar både
224
30 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
