Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 7 maj 1938 - Den tekniska forskningen, av Sten Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ligen mer än det stora flertalet måste arbeta på
vetenskaplig grund.
Problemet att föra över de vetenskapliga
resultaten till tekniken är ingalunda lättlöst. Det är tyvärr
ej så, som en något världsfrämmande forskare en
gång yttrade: "Om man multiplicerar ett
laboratorieexperiment med 1 (HJO eller 10 000, uppstår teknik."
Den rad av nya faktorer, som tillkommer vid
omsättning av ett laboratorieexperiment till teknik, fordrar
sin alldeles speciella forskning, ofta lika mödosam
eller kanske till och med mera mödosam än den förra.
Detta är den tekniska forskningens arbetsuppgift i
första hand, men den måste gå längre. Även sedan
tekniken uppstått, måste forskningen allt fortfarande
arbeta på dess förbättrande och utveckling till
produktens fullkomnande och produktionens
förbilligande. De vetenskapliga arbetena måste i våra
tider föras ända in i verkstäderna och fabrikerna,
ända fram till maskinerna, ja till och med fram till
arbetarnas detaljerade utförande av de olika
arbetsoperationer^, Forna tiders hantverkare var nästan
en konstnär på sitt område. Hans erfarenhetsrön
kompletterades ofta på ett intuitivt sätt, och han
gjorde märkliga saker utan att ha klart för sig,
varför han gjorde dem så. Modern mentalitet är icke
befruktande för en sådan utveckling. Då måste det
empiriska, intuitiva kunnandet ersättas med vetande
och standardisering på vetenskapens grund.
Insikterna om de utomordentligt gynnsamma
verkningarna av teknisk forskning lux både före men
framför allt i högsta grad under och efter
världskriget föranlett industriländerna i världen att ägna
ett intensivt intresse åt densamma. Med den allt
kraftigare konkurrensen länderna emellan synes
utvecklingen t. o. m. gå i allt hastigare tempo.
Härtill bidrager naturligtvis den alltmera ökade
spänningen i världen, krigsfaran, som pressar till
självförsörjning à tout prix. Det gäller att framställa
sina behovsprodukter inom det egna landet med snart
sagt vilka uppoffringar som helst.
För att klarlägga frågan, om vårt land för teknisk
forskning gjort vad klokheten bjuder, torde en
undersökning av förhållandena i andra länder vara
av intresse.
Det är väl då lämpligt att först kasta blicken på
den tekniska forskningens klassiska land framför
andra,
Tyskland.
År 1910 framlade den världsberömde tyske teologen
Adolf Harnack ett betänkande, vari han
påpekade vikten för den vetenskapliga forskningen av
att äga tillgång till forskningsinstitut, helt lösta från
de undervisningsuppgifter, som betunga densamma
vid de högre läroanstalterna. Därvid underströk han
vikten av, att Tyskland i den allmänna tävlan
nationerna emellan måste med kraft hävda sin ledande
ställning. Hans betänkande hade djupgående följder,
i det att det föranledde stiftandet av Bie Kaiser
Wilhelm Gesellschaft zur Förderung der W
issen-schaften, år 1911. Detta är den största tyska
organisationen för stödjande av forskning, i första hand
naturvetenskaplig. Inom kort tid efter grundandet
hade anskaffats icke mindre än 15 mill.
guldmark genom donationer, varjämte årliga bidrag på
över 100 000 mark garanterades. Numera stå över
33 institutioner under sällskapets förvaltning. Dessa
beröra dels de rena naturvetenskaperna: fysikalisk
kemi, kemi, fysik, biologi, hydrobiologi, entomologi
m. m., dels de tillämpade vetenskaperna. Sålunda
äger sällskapet väl utrustade institut för bedrivande
av kolforskning (två institutioner i Mülheim och
Breslau), järnforskning, metallforskning, silikat-,
textil-, läderforskning, vattenbyggnads- och
vattenkraftforskning etc. Det är betecknande, att av de
grundade institutionerna endast sju datera sig från
tiden före kriget och åtta från själva krigsåren, under
det att de övriga, till antalet fler än alla de tidigare,
grundades efter världskriget.
Under de svåra åren efter kriget såg det en tid
ut som om den tyska forskningen skulle förlora varje
materiellt stöd. Att så ej blev fallet beror i högsta
grad på stiftandet av "Notgemeinschaft der deutschen
Wissenschaft". Denna rörelse lyckades huvudsakligen
genom understöd från staten skaffa medel att hjälpa
och understödja forskningen, t. e. genom att ställa
apparater och instrument till forskarnas förfogande
och genom att utdela forskningsstipendier samt lämna
bidrag till publicering av vetenskapliga arbeten. Det
är mycket stora belopp, som denna institution ställt
till den tyska forskningens förfogande. Omedelbart
efter inflationen utdelades 3—5 mill. mark årligen,
och denna summa stegrades efter hand, så att under
tiden närmast före krisen 1929 8 till 9 mill. mark
kunde disponeras. Under den senaste depressionen
inträdde dock en kraftig tillbakagång, så att anslagen
år 1932 endast uppgingo till 4,5 mill. mark, men man
kan antaga, att rikliga medel åter stå till Sällskapets
förfogande. Värdet av den från Notgemeinschaft
anskaffade utrustningen, som vid anfordran utlånades
till forskare, uppgår till många millioner. Såsom en
av sina förnämsta uppgifter har Notgemeinschaft
betraktat rekryteringen för forskning och har realiserat
detta genom utdelande av forskningsstipendier åt
yngre promoverade vetenskapsmän under några, år.
Utgifterna för detta ändamål belöpa sig till ca 1 mill.
mark per år, fördelade på ca 700 stipendier. En
stor (lei av dessa stipendiater ha sedermera stannat
inom de akademiska yrkena. Sålunda besattes under
de senaste åren 45 professurer och 121 docenturer
av f. d. forskningsstipendiater. — I ett under senare
år utkommet register upptagas 850 institutioner
för teknisk vetenskaplig forskning, därav 763 för
Tyskland och 87 för Österrike. Till dylika institut
räknades sådana, som äro såsom samtidigt
undervisnings- och forskningsavdelningar förlagda till
högskolor, akademier och universitet, vilka uppgå till 590
stycken. De fristående tekniska forskningsinstituten
voro ej mindre än 260 stycken. Detta imponerande
antal sätter Tyskland i främsta rummet, när det
gäller teknisk forskning, och detta intryck förstärkes
ytterligare, om man samtidigt tager i betraktande den
höga ståndpunkt flertalet av dessa institutioner
internationellt intager.
Till detta kommer den intensiva
forskningsverksamhet, som nästan överallt bedrives inom tysk
industri. I främsta rummet inom I. G. Farben-Industrie,
som har ej mindre än 2 500 utbildade vetenskapsmän
i sina laboratorier. Andra viktiga tyska institut äro
AEG-Institut, grundat 1928, som särskilt sysslat med
elektronforskning och strukturanalys (80 vetenskap-
232
7 maj 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
