Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 7 maj 1938 - Den tekniska forskningen, av Sten Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Av dut sagda torde emellertid framgå, att Sverige
i jämförelse med övriga länder är i påfallande
ringa grad tillgodosett med ekonomiska resurser
för teknisk forskning. Till och med Danmark,
vilket som industriland väl får anses vara avsevärt
mycket mindre betydande i jämförelse med vårt land,
disponerar över förhållandevis vida rikligare medel.
För att jämställa oss i utgiftshänseende med ledande
europeiska industriländer skulle för vårt
vidkommande flera millioner per år vara erforderliga. Och
väljes såsom jämförelsegrund det starkt
industrialiserade och framåtsträvande Förenta staterna, finner
man, att där utgives för teknisk forskning per
innevånare tjugo gånger så mycket som i Sverige. I själva
verket skulle vårt lands utgifter för teknisk
vetenskaplig forskning böra vara flera tiotal millioner per
år för att paritet med Förenta staterna skulle uppnås.
Inom våra industrier drives emellertid på många
håll en väl utrustad teknisk forskning, vilken
naturligtvis i hög grad bidrager till den förhållandevis
goda ställning vårt land har inom den industriella
konkurrensen i världen. Forskningen inom dessa
privata institutioner är dock i de flesta fall inställd på
kort sikt, avsedd att lösa lokala problem eller
problem inom den ifrågavarande industrien. Den
någorlunda tillfredsställande standard, som denna
korttidsforskning innehar, föranleder givetvis den enskilda
industriidkaren att anse, att i och med det att han
inrättat ett driftslaboratorium inom sitt företag och
försett det med erforderlig personal och utrustning
har han löst det tekniskt vetenskapliga problemet för
sin del. Han kan få de i hans verk uppträdande
frågorna i de flesta fall behandlade och lösta, och det
är allt, vad han har intresse av. I själva verket
kanske man kan säga, att denna ofta uttalade mening
medfört, att man i allmänhet anser, att allt är bra
som det är och att ingenting vidare behöver göras.
Denna uppfattning har säkerligen varit ett av de
största hindren för lösande av den tekniska
forskningsfrågan i vårt land efter stora linjer. Vi ha
också här i Sverige vant oss vid att förvärva metoder
undan för undan från de stora ledande
industriländerna. Den politiska utvecklingen i världen
medför, att vetenskapens resultat icke på samma sätt som
förr bli "commune bonum". Åtminstone komma de ej
tillhanda förr än efter flera år, då ett betydande
försprång redan är vunnet. Redan nu ser man ofta i
Tyskland anslag i fabrikerna: "Lämnande av
upplysningar är förräderi." Yi måste sålunda se till, att
vi i vår forskning stå på egna ben, annars komma
vi ohjälpligt på efterkälken.
Till det bristande intresset för teknisk forskning
hos män av mera ekonomisk än teknisk läggning har
väl också bidragit den allmänna strukturen på det
industriella livet i vårt land under de senaste
årtiondena. Parollen har varit "koncentration och
rationalisering". De ekonomiska resultat, som
åstadkommits genom koncentrationer inom företagen, ha varit
påtagliga, ja i de flesta fall mycket betydande. Det
har varit frukter, som man förhållandevis lätt och
utan stora risker kunnat plocka. Männen, som gjort
det, ha väsentligen behövt vara goda organisatörer,
med sunt ekonomiskt bondförstånd. Yi få väl anse,
att denna period nu börjar att lida mot sitt slut.
Koncentrationen är väl i det största antalet fall
verkställd. Till och med på områden, som icke primärt
ligga till för koncentration, såsom handeln, börjar nu
en liknande tendens att skönjas. Då är säkerligen
tiden inne för en ökad värdesättning av den tekniskt
vetenskapliga forskningen.
Innan jag övergår till att försöka skissera, vad som
i detta hänseende bör åtgöras i vårt land, kanske det
vore lämpligt att lämna en överblick över de vägar
man gått i främmande länder för att genom
samarbete mellan de intresserade parterna, industrien och
staten, försöka lösa problemet.
I anslutning till förut lämnade detalj uppgifter från
en del länder kan följande schematisering göras:
a) Det mest omedelbara sättet är givetvis att
vederbörande industriföretag upprättar egen eller egna
forskningsavdelningar för lösande av egna
särpräglade uppgifter och med hemlighållande av uppnådda
resultat.
b) En viss industri kan ena sig om en gemensam
forskningsanstalt, som bekostas av ifrågavarande
industri och med mer eller mindre strängt
hemlighållande av forskningsrönen. (Ex. Hermetikkindustriens
Forskningslaboratorium i Norge.)
c) Ett lands hela industri kan ena sig om
upprättandet av ett eller flera forskningsinstitut. Därvid
kan arbetsprogrammet avse lösandet av vissa
definierade problem, därvid resultaten äro förbehållna
det industriföretag, som uppställt problemet och
bekostat dess lösande. (Ex.: Mellon Institute i U. S. A.)
Eller också kunna dessa industriens forskningsinstitut
vara inrättade för bedrivande av fri forskning inom
ett visst ämnesområde. (Ex.: Kaiser Wilhelm
Gesell-schafts Institut i Tyskland.) I detta senare fall
åsyftas en allmän ökning av kunskapsförrådet inom
området, till förmån för landets hela industri, utan
uttryckliga krav på omedelbara, snabba resultat och
med frihet för forskarna att själva uppställa
problemen och arbeta på dessas lösande.
d) Regeringarna kunna främja teknisk forskning
genom den kombination av undervisning och
forskning, som utmärker de tekniska högre läroanstalterna.
Forskningsresultaten bliva allmän egendom.
e) Regeringarna kunna upprätta och driva med
allmänna medel bekostade, från
undervisningsanstalterna fristående forskningsinstitut, därvid resultaten
bliva allmän eller statsegendom. Härvid kunna
urskiljas två riktningar: den ena som bedriver
forskningen för höjande av det allmänna kunskapsförrådet
(ex.: The National Bureau of Standards i U. S. A.,
The Royal Laboratory of Physics i England) och
andra, som åsyfta åstadkommande av konkreta
resultat, som kunna vinna tillämpning inom bestående
eller nyskapad industri. (Ex.: Japans’och Sovjets
tekniska forskningsinstitut.)
f) Industrien och regeringen gemensamt kunna
tillskapa forskningsinstitut för främjandet av olika
industrigrenar, dela kostnaderna och helt eller delvis
offentliggöra resultaten. (Ex.: Träkemiska institutet
i Stockholm, The Department of Scientific and
In-dustrial Research i England.)
g) Regering och industri kunna tillskapa en
organisation med uteslutande uppgift att koordinera all
inom landet bedriven enskild eller offentlig
naturvetenskaplig och teknisk forskning i avsikt att
främja näringslivet och att lösa bestämt formulerade
tekniska problem. (Ex.: National Research Council
i U. S. A.)
236
7 maj 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
