Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 7 maj 1938 - Den tekniska forskningen, av Sten Westerberg - Nordisk byggnadsdag, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
pengar för teknisk forskning, utan det skall vara
finansministern, som frågar ecklesiastikministern, om
han inte kan få satsa pengar i ett så vinstgivande
företag." Här måste göras något, och det måste göras
snart. "Periculum in mora." Rom byggdes inte på en
dag, och det tar tid att få en kader av duktiga forskare
i landet. Man invänder säkert: Det där kan industrien
klara av och betala själv. Jag svarar: Man må betänka,
att den tekniska forskningen kommer att beröra stora
områden, som på kartan äro vita, "no mans land",
som icke direkt ligga inom en nu existerande
industris verksamhetsområde. Och vidare: Den moderna
tekniska forskningen åstadkommes icke som förr
genom ett eller annat enstaka geni, den kan endast
komma till stånd genom mångårigt arbete av många
forskare med relativt stora resurser. Och sist, statens
företagareintresse genom dess affärsdrivande verk är
redan så stort, att det ej är mer än rätt, att staten
betalar en del av kostnaderna.
Vore det sålunda otänkbart, att staten, förutom
att den som hittills bekostar den tekniska
undervisningen, presterade ökade anslag för forskning vid
våra högskolor och dessutom med industrien delade
kostnaderna för den allmänna tekniskt vetenskapliga
forskningsverksamheten. Denna forskning är
naturligtvis som all forskning ett spel med obekanta
faktorer. Det är svårt att kontrollera resultaten, och
man får icke begära dem på kort sikt. Tekniskt
vetenskaplig forskning utan mål är emellertid contradwtio.
Den har två fiender inom egna led: byråkratisering och
att den blir ett självändamål. Den får ej krånglas till.
Låt, oss tänka på Linnés kloka ord: "Vetenskap är
det, som gör allt så ljuvligt enkelt. Många mena sig
tala vetenskap, då de med långa och svåra ord säga,
vad som med få och enkla ord sägas kunde."
Den tekniskt vetenskapliga forskningen måste ha
sin kontroll. Lämpligt är väl då, att de som skola
betala anslagen, ha hand om utdelandet av desamma.
En kommission, där staten och industrien tillsätta
hälften var av medlemmarna under en av Kungl.
Maj:t utsedd ordförande, vore väl den lämpligaste
formen. Vid sin sida borde denna kommission ha ett
vetenskapligt råd. För ernående av fullt effektivt
samarbete mellan högskolorna och universiteten i
denna fråga borde kommissionen givas högsta
möjliga grad av auktoritet. Om alla goda krafter i vårt
land förenas inom arbetet på detta utomordentligt
viktiga område, skulle väl den tekniska forskningen
kunna bli av den typ och med den verkan, som den
bör hava. Dess mål och mening torde väl kunna
betecknas genom följande definition:
Med teknisk forskning förstås uppställandet och
lösandet av problem med användning av
naturvetenskaplig metod och med syfte att skapa förfaringssätt
till höjandet av industriproduktionens effektivitet,
ekonomi och omfattning. Detta innebär ett bättre
utnyttjande av och sparsamhet med råmaterial och
hjälpmedel, minskade kostnader för framställningen
av produkter, tillskapandet av nya industriprodukter,
minskning av utländskt beroende, ökad
försvarsförmåga, högre kultur, ökning av national- och
världs-kapitalet och som resulterande verkan härav
frigörande av skaparkraft åt den högre kulturen, deri
andliga odlingen.
Nordisk byggnadsdag.
Den institution som
har blivit kallad
Nordisk byggnadsdag
bildades på sin tid på
tillskyndan av en del
intresserade fackmän
i de nordiska
länderna, och dylika dagar
ha hittills hållits 1927
i Stockholm och 1932
i Helsingfors.
Avsikten med
byggnads-dagarna är att
främja byggnadsverksamheten i Norden.
Tanken är, att dessa
"dagar" skola
återkomma ungefär vart femte år, och att de skola ha till
uppgift att lämna alla för byggnadsväsendet
intresserade en översikt av, vad som tilldragit sig beträffande
byggnadsteknik och planlösningar under den tid, som
förflutit sedan närmast föregående byggnadsdag.
Den tredje" nordiska byggnadsdagen kommer att
hållas i Oslo instundande sommar under tiden 16—18
juni i anslutning till den stora jubileumsutställningen
"Vi kan".
Reguleringschef Harald Hals.
Den norska och den svenska kommitténs ordförande.
Programmet
omfattar dels föredrag och
dels en utställning av
ritningar, fotografier
och i någon mån
modeller.
Vad föredragen
beträffar, så kommer det
att hållas ett
huvudföredrag på omkring
en timme inom varje
fack, varefter det blir
tre eller fyra kortare
inlägg på högst tjugo
minuter vardera,
fn-ledningsföredraget är
avsett att ge en bild
av utvecklingen i samtliga de fyra nordiska länderna
inom det område som föredraget behandlar, under det.
att de efterföljande diskussionsinläggen komma att
behandla specialproblem.
Utställningen återigen skall belysa sådana ämnen
som bostadsfrågan, den vetenskapliga forskningen
inom det byggnadstekniska området, standardisering,
brandskyddsteknik, konstruktiva detaljer osv.
Härvidlag har den intressanta ändringen i programmet
Arkitekt Axel Eriksson.
238
7 maj 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
