Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 28 maj 1938 - Tekniska museet, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
28 MA] UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 21
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHÅLL: Tekniska museet. — Utbyggnaden av Bromma flygplats. — Normer för beräkning av kranlinor.
— Axel Wahlberg 70 år. —- Facit. — Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.
Tekniska museet.
Undertecknad har en gång tidigare i Teknisk
tidskrift behandlat frågan om ett tekniskt museum,
men den artikeln är 25 år gammal! Den tillkom
under intryck av ett besök vid Deutsches Museum i
München. Redan tidigare, 1910—11, hade emellertid
Svenska
teknologföreningen diskuterat ett
sådant uppslag.
Tjugoåtta år tillbaka
i tiden ligger alltså det
första initiativet, och
under halva denna tid
har insamlingen av
material till museet ägt
rum.
I dessa spalter ä.r det
knappast behövligt
erinra därom, att
musei-tanken tog fast form
först sedan
Ingenjörsvetenskapsakademien
1924 fick den om hand.
Däremot kan det vara
av kuriositetsintresse
påminna därom, att
under diskussionen för 28
år sedan tanken på en
"teknisk akademi" som
lämpligaste målsman för ett dylikt museum
framkastades (av prof. W. Fellenius).
Under samverkan från tre håll: Knut, och Alice
Wallenberg^ stiftelse, som finansierat byggnaden,
staten, som ställt tomt gratis till förfogande, samt
bolag och enskilda personer, som lämnat bidrag både
till driftkostnaderna ocli till samlingarna, har så
äntligen Tekniska museet tagit gestalt och trätt i
funktion. En fjärde viktig faktor borde rättvisligen
också anföras: man har fått den rätte mannen i
intendenten Torsten Althin.
När man säger, att museet slagit upp sina portar,
gäller detta t. v. huvudsakligen den s. k.
maskin-hallen. Meningen är ju att undan för undan göra
andra avdelningar tillgängliga, allteftersom de bliva
färdiga. Det var ett gott grepp att ej vänta med
öppnandet tills det hela är komplett — vilket det
väl antagligen aldrig blir! Ty genom de successiva
invigningarna hålles allmänhetens intresse ständigt
vid liv, vilket är förtjänstfullt även ur ekonomisk
synpunkt, eftersom driften delvis måste finansieras
genom entréavgifterna.
I detta avseende förefaller museets start mycket
lovande. Ty den söndag, författaren i intendenten
Althins sällskap gick runt i maskinhallen, voro
många hundra besökande spridda över alla dess
vinklar och vrår, för att skockas som bin på ett
fluster kring den stora
Owenska ångmaskinen i
hallens mitt, då denna
sattes igång.
Det är ju ett känt
faktum, att människors
uppmärksamhet
fängslas av allt, som rör sig,
och här finns mycket i
den vägen. Rinnande
vatten, upp- och
nedgående maskindelar,
roterande apparater etc.
Det är givetvis ett pius,
när åskådaren själv
kan åstadkomma
rörelsen. Många vevar och
strömbrytarvred
manipuleras av intresserade
besökare en sådan
söndag. Man får blott
hoppas, att det sker med
måtta, så att museet
ej tvingas begränsa allmänhetens rätt att själv sätta
föremålen igång.
Medan vi gå runt i hallen, talar intendent Althin
om en del av de principer, som varit vägledande för
museiföremålens anordning. En är att söka
renodla de tekniska problemen så långt detta varit
möjligt. Det är naturligtvis alldeles riktigt, att
åskådaren fattar det väsentliga i en maskins
funktionssätt lättare, om detta framträder avklätt allt,
som kan förvilla och distrahera. En annan princip
är att illustrera utvecklingen genom att, där det är
möjligt, visa utföranden av såväl äldre — helst
äldsta — som nyaste konstruktion. Genomförandet
härav är naturligtvis en utrymmesfråga, då det gäller
mera skrymmande föremål.
Det kanske är lämpligt framhålla, att
maskinhallen i första hand avser att åskådliggöra
utvecklingen av kraft- och transporttekniken alltifrån
användningen av muskelkraft fram till vatten-,
ång-och förbränningsmotorer. Detta åskådliggörande sker
på ett mycket mångsidigt sätt} Stir att ingen behöver
gå ohulpen från museet. Samtidigt som ungdoms in-
Fig. 1. Tekniska museet, exteriör.
21 maj 1938
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
