Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 28 maj 1938 - Tekniska museet, av B. Traneus - Utbyggnaden av Bromma flygplats, av Gösta Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
har mera än omkring tusentalet medlemmar. Trots
all välvilja från många håll svarar museets ekonomi
ej mot de omfattande uppgifter, som stå på dess
program. En ökad anslutning till föreningen kunde i
någon mån underlätta finansieringen av dessa upp-
gifter. Kan denna skildring vid sidan av sitt
huvudsyfte att hugfästa minnet av museets öppnande för
allmänheten bidraga till ett ökat intresse för
Föreningen tekniska museet, skulle det glädja många,
icke minst undertecknad. B. Traneus,
Utbyggnaden av Bromma flygplats.
I Teknisk tidskrift för den 16 april 1938 (häfte 15)
finnes införd en notis med uppgift att
Bromma-fältets tidsenliga utbyggande av överste Ingemar
Petersson uppskattas komma att draga en kostnad av
ca 40 mill. kronor. Med anledning därav kan det
kanske intressera tidskriftens läsare att erhålla en
kort redogörelse för hur Stockholms stads
flyghamns-styrelse i en nyligen offentliggjord utredning tänkt
sig Bromma flygplats utbyggnad för att göra
flygplatsen fullt tillfredsställande med hänsyn till
flygteknikens nuvarande ståndpunkt, flygtrafikens
behov m. m.
Flyghamnsstyrelsen framhåller i början av sin
utredning att lufttrafikens tillväxt i omfattning och
betydelse för såväl post- som personbefordran uppställt
krav på möjligheten att på flygplatserna företaga s. k.
blindlandningar, dvs. landningar med tillhjälp av
instrument vid dålig sikt. Endast härigenom kan full
trafiksäkerhet och regularitet ernås. Denna fråga
sammanhänger uppenbarligen intimt med den
utveckling som bl. a. de radiotekniska
blindlandningsan-ordningarna på senare åren undergått. På de flesta
större flygplatser i Europa pågå för närvarande
också utvidgningsarbeten för erhållande av en blindland-
ningsbana, förlagd i den övervägande vindriktningen
vid dålig sikt och av avsevärt större längd och bredd
än övriga rullningsbanor.
Under utredningens gång har flyghamnsstyrelsen
begärt och erhållit utlåtande från det tyska statliga
lufttrafikbolaget "Lufthansas" expert å
flygplatsfrågor, överingenjören dr-ing. E. Dierbach, angående
flygplatsens användbarhet och behov av vidare
utbyggnad. I huvudsak är detta utlåtande av följande
innehåll.
I fråga om flygplatsens användbarhet framhåller
Dierbach till en början att dess läge ur trafiksynpunkt
kan anses gott. Det finnes en hel rad internationellt
betydande flygplatser, som ligga på väsentligt större
avstånd från respektive städer. Ur flygsynpunkt
kunna Stockholms omgivningar i stort sett anses
gynnsamma. Terrängen i Stockholmstrakten är
visserligen starkt kuperad och erbjuder förhållandevis
blott små fria ytor, men alla höjderna ligga på en låg
och lika nivå. För blindflygiiing och för landning
på flygplatsen finnas med undantag för
radiomasterna i Spånga icke några väsentliga hinder.
Dimensionerna på det till förfogande stående
flygfältet och terränghindren i dess närmaste omgivning
Fig. 1. Bromma flygplats. Flygfoto frän sydväst.
28 maj 1938
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
