Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Husbyggandet en ingenjörsuppgift, av G. Chatillon-Winbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Det andra kravet på tegelmurverket i fasaderna är
nöjaktig värmeisoleringsförmåga. Nutida tegelteknik
har med de porösa tegelsorterna åstadkommit en hel
del anmärkningsvärda förbättringar. Man kan
emellertid kanske fråga sig, om det är rationellt att
använda de stora murmassor, som merendels förekomma
i våra byggnaders ytterväggar, väsentligast av
värme-tekniska skäl, även där de grova dimensionerna icke
behövas av hållfasthetsskäl.
Mellanbottnar.
I ett modernt bostadshus utföras mellanbottnar na
numera i vanligaste fall av betong med eller utan
järnbalkar. Användningen av trä. för
konstruktionsändamål har i mycket hög grad gått tillbaka och
inskränker sig för närvarande i huvudsak till
takkonstruktionerna. När man slagit ut träbjälklagen, har
man kommit ifrån olägenheterna av virkets
krympning vid uttorkning och därav följande
efterverkningar på inredning och målning. Utom bärförmåga
ställes på en mellanbotten förnämligast det kravet,
att den skall vara i möjligaste mån lufttät — ett
hygieniskt krav till hindrande av dunsters passerande
därigenom — och vidare tillräckligt ljuddämpande
för att åstadkomma nöjaktig akustisk avskildhet
mellan olika våningar. I den vanliga bjälklagstypen
med bärande järnbalkar och en betongplatta vid
dessas undersida söker man uppfylla detta krav genom
anbringande av trossning av koksaska eller slagg,
som anses god i den mån den är tung. Massiva
enkel-eller korsarmerade, 20—25 cm tjocka, plattor ha även
utan fyllnadsskikt visat ganska goda
isoleringsegenskaper. Man frågar sig emellertid, om det med vår
nuvarande kännedom om byggnadsmaterials och
konstruktioners akustiska egenskaper skall vara
nödvändigt att använda så tunga massor, som dem man
nu i allmänhet rör sig med vid dylika konstruktioner
för att uppnå en nöjaktig ljudisolering. Här ligger
fältet öppet för nykonstruktioner, som med ett
minimum av material åstadkomma en avsevärt bättre
akustisk avskildhet än vad de nutilldags merendels
använda förmå.
Ifråga om konstruktionspraxis för betongbottnar
vore en hel del att säga. Det är viktigare att göra
armeringen enkel och överskådlig än att spara några
få kilogram järn genom komplicerade anordningar.
Underkantsarmeringen blir sannolikast lagd i rätt
höjdläge. Överkantsjärn trampas lätt ned, så att de
komma för lågt. Onekligen är det en god princip,
att huvudsakligen använda underkantsarmering och
att event. öka de teoretiskt uträknade positiva
momenten på bekostnad av de negativa, som dock
beaktas ehuru med väsentligt höjd ansträngning å
järnet. Vikten av tillräckligt tilltagen
krymparme-ring kan icke nog inskärpas. Den bör motsvara minst
1/3 av huvudarmeringen.
Den kompletta mellanbottnen kräver en mångfald
procedurer. Efter den undre betongplattans
färdig-gjutning inbygges däröver ett system av träreglar,
som efter översidornas utsalning till ett och samma
vågräta plan ombäddas med fyllningsmaterialet, därå
spikas trägolvet och slutligen belägges detta underlag
med papp och parkett. Vid massiva fribärande
plattkonstruktioner inskränkas arbetsoperationerna till
påläggande av ett isolerskikt samt däröver ett lag
spik-bar betong, tretong, korkbetong e. d., vars yta stål-
slipas, asfaltisoleras och belägges med parkett eller
linoleummatta. Isynnerhet mattbeläggning tarvar ett
särskilt jämnt och slätt underlag. Fördelaktigt är
därvid specialcement, som möjliggör användning av
magrare och porösare betong och därjämte fortare
hårdnar. Fuktigheten i betongen måste hindras stiga
uppåt genom isolering under trägolv eller matta.
Skiljeväggar.
Skiljeväggarna mellan de olika utrymmena och
särskilt mellan olika lägenheter skola vara nödigt
styva, spikbara, bl. a. för fästande av dörrkarmar
etc., vidare tåla upphuggning av rännor för döljande
under putsytan av elektriska ledningar samt i övrigt
uppfylla samma betingelser i avseende på
ljudisoleringsegenskaper som mellanbottnarna, Man kan
för närvarande icke vinna en lösning av det senare
kravet med mindre än att väggarna göras av flera
lager med skiljande luftmellanrum. Byggas väggarna
såsom vanligen sker av slaggplattor eller tegelplattor,
representera de ganska stora tyngder, som måste
särskilt beaktas i konstruktionen av deri bärande
mellanbottnen och öka byggnadens tyngd utan att lämna
något bidrag till stommens stabilisering.
Pipor och rörledningar.
Betrakta vi vår plan ännu en gång, se vi, att
utrymmet mellan skiljeväggarna liksom även själva
murverket här och var uppfylles av ett stort antal
kanaler och utsparingar. Dessa äro dels de för
luftomsättningen i byggnaden erforderliga
ventilationskanalerna, dels slitsar för de olika rörsystem, som
tillhöra byggnadens installationer. Tillvaron av alla
dessa kanaler och rörledningar avslöjas för den i
lägenheten boende framförallt genom de
ljudfenomen, som de alstra eller fortleda. Både
ventilationskanaler och ledningsrör ge anledning till de mest
svåröverkomliga hinder för genomförande av en god
ljudisolering mellan olika lägenheter och våningar. En
tekniskt fullgod lösning av dessa frågor kräver
synnerlig omtanke vid planläggningen av byggnaden och
noggrann kontroll av dess byggande. Vi ha redan
påpekat, att toaletter, badrum och kök icke böra
förläggas omedelbart intill rum med sovplatser.
Beträffande undvikande av bruset i ledningar vid tappande
av vatten och dylikt, vilka ljudfenomen äro de
måhända mest besvärande särskilt nattetid, då folk vill
ha ro i sin sömn, är detta i första hand en fråga om
ventil- och krankonstruktionerna. Bättre är att hindra
ljudets alstring än att söka stänga in det. Frågan
har redan funnit sin lösning, men de goda
nykonstruktionerna ha svårt att göra sig gällande så länge
de äldre mindre tillfredsställande typerna på grund
av prisförhållanden icke blivit utrotade.
Placeringen av kanaler och rörledningar skall vid
ett välskött byggnadsföretag vara utklarad redan
före stommens uppförande och mellanbottnarnas
gjutning, så’ att nödiga utsparingar bliva iakttagna i
samband med murning och formbyggnad. En
upp-bilning i efterhand av slitsar och genomföringar
genom bjälklag kostar väl knappast mer än det
relativt dyrbara måttsättningsarbetet och formsättningen
för utsparingarna, men man undgår vid den senare
metoden den förstöring av bärverket, som så ofta blir
följden av efterhandsbilning. Arbetet är dessutom
färdigt samtidigt med stommen.
4 juni 1938
281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
